Intersektionalitet berör alla!

Detta är en av texterna som behandlar intersektionalitet. Det är tankar kring hur vi alla kan sluta upp gemensamt istället för att träta inbördes, kritik är välkommen. Denna text har jämlikhet mellan kön som exempel. Den del som är specifik finns utifrån andra utgångspunkter här: etnicitet, socialt utanförskap.

Begreppet intersektionalitet är ett relativt nytt begrepp där olika samhällsgruppers relation till den sociala normen problematiseras. I utgångspunkt från tidigare och, till stor del, nuvarande diskurs kan vi synliggöra skillnader mellan kamper som förs av marginaliserade grupper och hur de skulle kunna samlas under ett intersektionellt paraply.

Vi kan tänka det som om kampen för jämlikhet tidigare har förts på flera fronter där varje enskild grupp har kämpat för just deras rätt till jämlikhet. Oavsett om det gäller kvinnorätt eller jämlik behandling för olika etniska grupper, funktionsnedsättningar, socialt utanförskap eller annat som inte ses som normativt så har grupperna i mångt och mycket utgått från att det främst är de individer som ingår i grupperna som har rätt att diktera villkoren för jämlikhet. Att hålla fast vid detta kan vara problematiskt av några olika anledningar.

För det första finns människor som tillhör flera marginaliserade grupper, de måste föra flera kamper på flera fronter om deras rätt till jämlikhet skall höras. En person som anses som kvinna kan även ingå i gruppen socialt utanför och/eller annan (än svensk, vilket vi kan tala om då vi befinner oss i Sverige) etniskt tillhörighet. I och med detta splittras kampen och styrkan i mångfalden försvinner. Speciellt eftersom varje enskild grupp anser att de, och bara de, vet hur kampen skall föras och vad som behöver göras. Vilket för in oss i problem nummer två.

Märkligt om basinkomst – långa versionen

Detta är den längre versionen av ett svar på Mattias Håkanssons krönika i Flamman 29/1.

Det kortare svaret är publicerat i Flamman.

Mattias Håkansson kritiserar reformen medborgarlön (hädanefter basinkomst) i en krönika i Flamman den 29/1. Eftersom basinkomst är en av Gröna partiets nyckelfrågor vill vi gärna bemöta denna kritik. En brasklapp får dock inflikas med att basinkomströrelsen inte är någon homogen rörelse och att vårt svar därför speglar just vår hållning i frågan.

Håkansson konstaterar att en nivå för basinkomsten på 8 000 – 10 000 kr/månad är strax över socialbidragsnormen eller nivån för de lägsta pensionerna och menar att det inte är något som kan användas vid förhandling gällande arbetsvillkor.

Vi kan utan större problem hålla med om nivåns jämförelse med befintligt socialförsäkringssystem. Den nivån är satt som exempel på vad som krävs för att trygga grundläggande behov, det vill säga kunna betala i första hand hyra och mat. Det finns flera förslag där nivåerna sätts högre för sjukskrivna och pensionärer, med andra ord ett tillägg baserat på behov, men där den som anses kunna lönearbeta ska ha möjlighet att göra detta om hen vill för att kunna öka sitt privata konsumtionsutrymme.

Det borde vara självklart att en basinkomst tillåter att arbetstagaren kan säga nej till eller avsluta en tjänst. Basinkomsten är nämligen inte behovsprövad eller tidsbegränsad, vilket är en avgörande skillnad till a-kassa och socialbidrag.

En annan viktig aspekt av basinkomst är att vi ges chans att gå ner i arbetstid och främja arbetsfördelning. Samtidigt kommer vi på ett snillrikt vis bort från arbetsmarknadsåtgärder som ”tar jobb” – exempelvis fas 3 – och dessutom finansieras av skattemedel.

Slutsatsen blir rimligen att vi med basinkomst kan få en mer öppen arbetsmarknad där det går att få konstruktiva arbeten som genom lön höjer inkomsten så mycket eller lite en vill i förhållande till basinkomsten. Och vi vill här poängtera att basinkomst verkligen inte är tänkt att främja ett liv i lyx.

I krönikan ifrågasätts därefter inkomstbortfallsprincipen och om den verkligen är rimlig.

Den som har en hög lön har möjlighet att själv ta ansvar för att inkomstbortfallet blir så litet som möjligt vid eventuell uppsägning. Så fungerar det idag, vilket är den verklighet vi måste förhålla oss till när det gäller basinkomst. Den a-kassa som finansieras av statliga medel ger en inkomst på i runda tal högst 11 000 kr/månad. Resten är inkomstförsäkringar genom arbetsgivare och/eller fackförbund, vilka kommit till tack vare att a-kassan som Håkansson verkar vurma för är så låg. Dessa inkomstförsäkringar har dock inte mycket med basinkomst att göra eftersom de inte är statligt finansierade.

Enligt Håkansson är det en logisk tankevurpa att det blir mer lönsamt penningmässigt att ta ett lönearbete och mindre lönsamt att bli av med jobbet samtidigt som förhandlingssituationen för arbetstagaren antas förbättras.

Vi tycker att det här är ett mycket märkligt påstående. Innan vi bemöter resonemanget, så är det dock på sin plats att konstatera att det finns andra värden i livet än strikt monetära. För oss gröna är sådant som sociala relationer, empati och kultur viktiga delar av vår tillvaro som är värda att värna och lägga tid på. Tid som skulle kunna frigöras för de människor som vill avsätta tid för sådant. Med betoning på vill. I en sådan bred definition av lönsamhet är det inte självskrivet att hög inkomst automatiskt ger högre välmående.

Men åter till Håkanssons resonemang om lönsamhet i monetärt perspektiv. Vi ser basinkomst som en reform där arbetstagare får en klart starkare position att säga nej till framförallt dåliga arbetsvillkor. Möjligheten att tjäna pengar utöver basinkomsten anser vi bör finnas kvar, även om vi är väldigt kritiska till de stora löneskillnader som råder i samhället idag.

I Gröna partiet har vi inget problem med låg eller rentav ingen skatt på arbete. Däremot behöver vi inkomster till statskassan för att finansiera en god, lagom avpassad välfärd. Vi är därför positiva till skatteväxling där skatten på arbete minskas, medan den höjs på sådant som konsumtion, nyttjande av naturresurser och miljöförstöring.

Väljer vi att behålla det befintliga skattesystemet och korrigera det utifrån basinkomst så kommer de som har låg lön eller inte kan eller vill arbeta så mycket få skattelättnader, medan de som har hög lön och diverse förmåner bör få känna av ett större skattetryck. Det borde rimligen gynna den lilla människan. Den som vill ha en högre inkomst kommer kunna välja att arbeta mer för att tillfredsställa det behovet, men grundtryggheten är för alla.

Håkansson väljer tråkigt nog att drämma till med ett likställande mellan basinkomstförespråkare och Anders Borgs uttalanden om att det bör vara mer lönsamt att arbeta än att inte arbeta.

Det är möjligt att det i skrivstundens hetta kändes som en finurlig vinkel, men vi kan definitivt inte skriva under på att basinkomstförespråkarnas perspektiv och agenda är densamma som Moderaternas. Snarare tvärtom.

Däremot kan vi utan problem tillstå att det med en basinkomst bör gå att tjäna pengar på lönearbete. Den fråga vi kan ställa oss är däremot hur mycket? En basinkomst skulle sannolikt vända upp och ner på rätt många av de processer och strukturer som råder på arbetsmarknaden idag. Som exempel skulle ersättningen inom låglöneyrken med säkerhet bli klart högre än idag eftersom arbetstagare kan ställa högre krav. Det skulle å sin sida ge möjlighet att kunna jobba färre timmar för att tjäna sitt uppehälle i de fall själva basinkomsten inte anses vara tillräcklig.

Det här är förstås något som är väldigt positivt för alla utom möjligen för dem som efterfrågar tjänster som är tunga, tråkiga och/eller farliga att utföra eftersom dessa naturligtvis blir dyrare. Att minska på tendensen löneslaveri tjänar den lilla människan och gör samhället rättvisare och jämlikare.

Som avslutning ifrågasätter Håkansson att de ovan skissade nivåerna av basinkomsten är lägre än nuvarande a-kassa och menar att det i sig är en lönesänkare.

Det är värt att återigen poängtera att det finns andra värden i livet än pengar och prylar. Skillnaden i reda pengar mellan basinkomst av den i det här sammanhanget tänkta nivån och dagens maxnivå av a-kassa är en eller ett par tusenlappar per månad. Dessutom går basinkomsten att räkna med på ett säkrare vis då den inte är behovsprövad eller tidsbegränsad.

En riktigt intressant aspekt av basinkomst är att vi sannolikt skulle se en hög flexibilitet på arbetsmarknaden samtidigt som arbetslösheten skulle ha förutsättningar att försvinna helt. Människor skulle sannolikt vara mer benägna att gå ner i arbetstid och därmed som en konsekvens dela mer på de konstruktiva jobb som finns och behöver utföras.

Den som i basinkomstens värld har en fast inkomst kan välja att spara en del av sitt överskott för att skapa en egen inkomstbuffert. Det står var och en fritt. Om personen sedan går i pension, blir sjukskriven eller väljer att gå ner i arbetstid, så finns en eventuell buffert tillhands som kan komplettera utbetalningen av basinkomst. En sådan buffert bör emellertid aldrig behöva vara en nödvändighet, utan då är snarare principer som att rätta munnen efter matsäcken samt sund konsumtionsminimalism viktigare.

Essentiellt är att basinkomsten räcker till grundläggande behov. Och där ingår inte att ha bil, byta garderob en gång i halvåret eller spela på lotto. Naturligtvis måste också basinkomsten följa aktuellt penningvärde för att inte bli en imploderande reform.

Med anledning av ovanstående bemötanden kan vi alltså inte se att Mattias Håkanssons invändningar har någon egentlig grund. Vi vill ändå passa på att tacka för inlägget och är tacksamma för möjligheten att få diskutera frågan här i Flamman. Det vi ändå hoppas mest på är att fler får tid, råd och ro att delta i debatten.

Andreas Meijer

Joakim Pihlstrand-Trulp

Två av Gröna partiets (G) talespersoner

http://www.grona-partiet.se

Ännu en psykolog om könsneutralitet

Psykologen, författaren och föreläsaren Alf B Svensson har skrivit en artikel som heter ”Sluta försöka göra barn könsneutrala”. Självfallet ska vi har en öppen debatt om hur vi ska bemöta våra barn, det är inte vad jag reagerar på. Dock används en hel del argument på ett sätt som inte riktigt fungerar. Jag börjar med att tydliggöra att jag utgår från normen med två kön, därför att det är detta artikeln debatterar. Jag är medveten om diskurser kring transpersoner, vilka indirekt påverkas genom en samhällelig norm. Detta kommer dock inte att få utrymme i denna text. Vi börjar.

”Att vi föräldrar vill att våra barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och inte hämmas av stereotypa könsroller om hur en kille eller tjej ska vara är inget nytt. Personalen i förskolan och skolan har också under många år försökt motverka traditionella könsroller. Trots det är fortfarande 98 procent av förskollärarna kvinnor. Män begår också fortfarande mer än 90 procent av alla våldsbrott. Så vi har inte lyckats särskilt bra.”

Kommentar: Personalen i förskolan och skolan har under många år försökt motverka traditionella könsroller. Med många år så menas ca 20 år, där en stor del har varit att försöka föra upp frågorna internt på förskolor och skolor. Trots detta finns många förskollärare och lärare som inte har varit med på tåget av olika anledningar eller som helt enkelt inte brytt sig då de jobbat inom förskola/skola länge. De traditionella könsrollerna har också införlivats i kulturen över tusentals år, vilket inte förändras genom en kurs i genusvetenskap – som alla inte förstår. De som är förskollärare och/eller gärningsmän i våldsbrott skulle med denna logik ha behövt gå i skolan under den tid som detta undervisningsparadigm var rådande… Det är de som går nu som blir undervisade med dessa metoder. Det finns ingen relation mellan yrkesroller och hur skolan har arbetat. Samhället har inte ändrat sig så mycket och de individer som tagit del av en mer genusmedveten utbildning är för unga för att kunna synas i statistiken.

Basinkomsthelg i Malmö

Nu sitter jag på tåget efter att ha varit nere i Malmö på en av de största svenska basinkomstträffarna på flera år. Träffen arrangerades av Basinkomst.nu:s lokala Malmöavdelning. Programmet går att se här. Vi som var där blev väl omhändertagna av Kontrapunkt och Malmögruppen – grymt bra jobbat! Det här är upplevelsen från mitt perspektiv.

Den första aktiviteten var en serieläsning, först av några bilder av Max Gustavsson och sedan av Sara Granér. Sara Granér var på plats och läste upp sina serier själv:

Sara Granér läser upp sina egna serier

Detta var en trevlig inledning till tankar kring arbete, ekonomi, basinkomst, livet… Den andra punkten (som jag var med på) var partipolitiska strategier. Två andra aktiviteter gick samtidigt men jag valde att lyssna på Valter Mutt och hans tankar kring basinkomst och hur han ser på reformen ur ett politiskt perspektiv. Vi fick ta del av projekt som har gjorts ute i världen samt hur det politiska klimatet gällande basinkomst ser ut i Riksdagen – att intresset är svalt är en underdrift. Valter betonade värdet i att nå ut och få med sig aktörer utanför politiken, exempelvis fackföreningar och andra samhällsbärande grupper. Yrkesgrupper som verkligen tjänar på basinkomst är frilansare, journalister och personer inom produktionen. Basinkomströrelsen behöver få fram sitt budskap även till dessa grupper och få upp frågan på debattbordet.

Valter Mutt pratar basinkomst

Ni som har klickat er in i programmet ser att nästa del var tredelad där en kunde välja var en ville gå. Jag satt och förberedde mig inför delen efter då det var min tur att stå på scen tillsammans med Kristian Borg (redaktör till boken After Work: farväl till arbetslinjen) och Samira Ariadad (författare till kapitlet ”Att rekonstruera de gemensamma rummen” i samma bok, samt redaktör till Tidningen Brand).

Fr. vänster: Samria Ariadad, Andreas Meijer, Kristian Borg

Vi höll varsin del där Kristian talade om boken, varför den tillkommit och diskussionen kring arbetslinjen i stort. Samira anknöt till sitt kapitel, hur hon tänkte när hon skrev det och berättade mer om allmänningar. Jag utgick från basinkomströrelsen och hur det skulle kunna gå att samarbeta utifrån vissa kriterier och mina tankar kring arbete som en gemensam folkrörelse med varierat innehåll.

Andreas talar inför en publik som inte var så trött som den ser ut på bilden..

Jag utgick från några punkter och den som vill se presentationen igen så finns den tillgänglig via denna länk. Utgångspunkten var att ”tänka åt samma håll” och utgå från att basinkomst är en verklig reform som bör användas. En tanke om att vi behöver ta oss bort från försvarspositionen och hur vi når fram med basinkomstreformen som den seriösa ekonomiska och sociala reform den är.

Själva panelsamtalet utgick från en del frågor (ställda av Kristian) som jag och Samira sedan besvarade. Basinkomst Malmö har filmat detta och jag kommer länka till klippet när det är färdigt. En artikel som publicerades i Flamman diskuterades och en replik är skriven av mig och Joakim Pihlstrand Trulp, vilken kommer publiceras inom kort (då kommer länk här). Avslutningsvis fick publiken ställa frågor, där frågor kring hur hållbarhet, tillväxt och basinkomst hänger ihop (mina tankar kring detta finns på denna blogg).

Kvällen fortsatte i diskussioner kring basinkomst och jag fick samtala med människor som jag enbart träffat på nätet, vilket var mycket trevligt och givande.

Under söndagen fortsatte arbetet med att ta fram strategier för framtiden. Basinkomströrelsen håller på att organisera sig och de som stannade kvar fick fundera och formera sig i arbetsgrupper – utifrån ett avstamp i den svenska basinkomströrelsen är på väg att tas. Det jag kommer jobba för, och som inte kräver någon större kraftansträngning är att allt som skrivs om basinkomst samlas under hashtagen #basinkomst. På sociala medier och i texter. Det är ett enkelt sätt att samla debatten, ocensurerat och fritt för alla och envar att bidra. Ingen organisation står bakom #basinkomst men olika organisationer och rörelser kan delta – på sina egna villkor.

Avslutningsvis vill jag tacka alla som var med och gjorde detta till en fantastisk helg. Nu kör vi!

Andreas Meijer, en av talespersonerna för Gröna partiet.