En jämnare skattesats går att införa…

Jag har vid flera tillfällen sagt att vi ska ta bort de privilegier som tillhör oss som arbetar. Dock skulle borttagandet av jobbskatteavdraget slå hårt mot låginkomsttagare, vilket gör att jag väljer att presentera en alternativ lösning:

Progressiv skatt

Skillnaden är att alla skattar lika mycket inom ett visst spann. Även om du tjänar 50 000:- så betalar du lika mycket i skatt för dina första 15 000 eller 20 000 kronor som en person som har detta som sin fulla lön. 

Detta gör att incitamenten för att ha deltidsarbeten ökar. Fler kommer i sysselsättning (hatar det ordet dock). Incitamenten att ha fantasilöner minskar eftersom du inte tjänar lika mycket per arbetad timme som tidigare. För de riktigt låga lönerna så skulle detta kunna innebära att de tjänar på det även när jobbskatteavdragen är inkluderade. I tabellen så ser du skillnaden mellan dagens läge och med denna typ (nivåer kan ju alltid diskuteras…) av inkomstskatt. Skatten är till och med lägre för en som tjänar 15 000:- än med dagens system OCH jobbskatteavdrag. När vi kliver upp över 20 000:- så skulle den progressiva skatten bli något högre – men bara för att jobbskatteavdraget är där och ger tillbaks pengar (samtidigt som det tar från välfärd och statsfinanserna). Tar vi bort jobbskatteavdraget så är skillnaderna inte så stora ända upp till ca 48 000:- (vilket egentligen är rätt hög lön…) men de växer i samma takt som de riktigt höga lönerna gör det…

Jag har beräknat jobbskatteavdragen på en person som är i 30-årsåldern och bor i Stockholm…

Skulle vi kunna jämna ut lönerna mer på detta sätt, samtidigt som vi kan ta bort jobbskatteavdragen utan att det drabbar låginkomsttagare så vore det ju fint… Vi kan ju införa basinkomst i samma veva så finns incitament att jobba deltid även fast basinkomsten finns där – arbetsfördelning och förkortad arbetstid ligger inte så långt efter. Förhoppningsvis kan ökad folkhälsa och färre sjukskrivningar (läs kostnader för välfärd) minska i långa loppet. 

Marknaden kommer att stimuleras genom att fler blir köpkraftiga och får större trygghet i vardagen, samtidigt som egenföretagare vågar satsa på sina företag och anställa deltidsarbetare som kan bidra med stort engagemang (då de klarar sig på sitt deltidsarbete). 

Jag bjuder på denna till valfritt parti…

Bakåtsträvande marknadskapitalister…

Bakåtsträvare… De finns överallt. Inom näringslivet, inom politiken och inom samhället. De som hellre håller fast vid värdelösa system bara för att dessa är tryggare. En gång i tiden fanns säkert några jeppar som sa ”EEEhhhh… Hjul, Vaddå hjul? Vi har flyttat saker på medar och stockar jämt och det funkar så bra så”. Eller de som tror att internet är en ”fluga”… Elektricitet var också rätt skrämmande när den kom… ”Nänänä, inte ska vi hålla på med sån där elektricitet. Det är bara en massa nymodigheter – lampolja och starka ryggar har vi klarat oss på förr och det kommer vi kunna göra jämt!”

I dag har vi bakåtsträvarna inom samhällssystemet. De som tycket att tillväxt och massproduktion är ett gott incitament för en fungerande ekonomi. De som fnyser åt lösningar som visar goda resultat, ger stor resiliens inom reformen och kan förändra synen på vår tillvaro. Mest för att de inte ”orkar/kan/vill” förstå vad grejen är. En (i mängden) av dessa saker är basinkomst. Jag väntar på faktiskt mothugg när det gäller basinkomst. De som visar problem med reformen basinkomst. Problem som inte kan lösas. Självfallet finns svårigheter när det gäller införandet av en ny reform. Det finns dock möjlighet att införa basinkomst i liten skala och bygga på efter hand. Det är tankarna som är viktiga. Prioriteringarna. Den gamla klyschan ”jobba för att leva, inte leva för att jobba” gör sig gällande.

Har du dålig koll på basinkomst så bör du faktiskt sätta dig in i det. Tycker du att det är drygt att läsa en massa text så kan du ju börja med den här filmen:

Mannen som talar heter Guy Standing. En ekonom som kan bra mycket mer om ekonomi än jag. Dock har jag såklart varit i kontakt med personer som är utbildade i ekonomi (främst nationalekonomi). Det är flera som anser att systemet vi har inte är helt ”by the book” (alltså svarar helt korrekt mot de nationalekonomiska teorierna) eftersom vi ser till att hålla vissa branscher flytande med skattemedel, även om inte har någon direkt samhällsnytta. Vi ser till att skapa efterfrågan för att stimulera tillväxt och då måste folk jobba för att ha råd att konsumera, dock finns inte jobb till alla…

Läs mer

Fredrik Lindström kritiserar marknadsekonomin

På juldagen talade Fredrik Lindström om julen och kommersialismen. Programmet når du genom denna länk: Vinter i P1 med Fredrik Lindström.

Det är inga nyheter Fredrik talar om företeelser som har kritiserats av många och i flera omgångar. Jag skrev om tillväxtkritik och medborgarlön för något år sedan, Guy Standing har skrivit om problemet med tillväxt och klassfrågor. När detta togs upp i Aftonbladet häromdagen valdes lösningen, enligt Standing, bort. Nämligen basinkomst/medborgarlön som är en lösning som kan utjämna klyftor och fördela resurser mer rättvist.

Lindström går så långt att han talar om att vi redan gått under men att undergången av stora imperium är så långsam att de som lever i tiden för undergången inte märker det. Det ligger något i det.

Mitt examensarbete handlade om konsumtion och hur konsumtionsbehov skapas av de som vill sälja saker till oss. En förutsättning är, som även Fredrik menar, att vi är missnöjda – missnöjets makt är stor. Skulle vi vara nöjda så skulle vi inte konsumera, skulle vi inte konsumera så skulle tillväxten (olika definitioner av tillväxt, i detta fall ekonomisk) hotas. Marknadsekonomis grundar sig alltså i ett beroende. Vårt beroende till missnöje, trots att vi har en levnadsstandard som är mycket bättre än vi någonsin haft så vill vi ha mer.

Jag fick en fråga hur Basinkomst kan fungera i en marknadsekonomi. Svaret är att marknadsekonomin som den ser ut idag inte fungerar. Den grundar sig i att vi måste konsumera mer och att behovet för den ökade konsumtionen skapas av säljarna. I en balanserad marknadsekonomi så gäller tillgång och efterfrågan, så är det. Men när det inte längre finns någon egentlig efterfrågan, utan den skapas genom reklam och genom att möta påhittade ”fel” med oss (utseende, prylar, inredning, kläder etc. som inte är ”inne”) – inte möta våra faktiska behov… De behöver (för de som har råd att lyxkonsumera idag) inte mötas eftersom vi redan klarar oss bättre än de flesta i världen. Det är inte saker vi behöver för att leva, det är saker vi behöver för att möta den konsumerande samhällsnormen.

”Vi köper saker vi inte behöver, för pengar vi inte har, för att imponera på människor vi inte gillar” – Clive Hamilton

På förekommen anledning kommer dessa tankar att utvecklas, främst för den som är mer insatt i systemet som vilar på konstant tillväxt, masskonsumtion och idén om basinkomst. Texten nedan är en utläggning och fortsättning på tillväxt/basinkomst/kapitalism.

Läs mer

Att påverka åt rätt håll

När jag var ute och promenerade i stan så kom jag på mig själv med att jag var ganska selektiv med hur jag delar ut pengar till hemlösa och tiggare. Det var en sida jag inte gillade med mig själv, varför ska jag göra ett strikt urval? Finns det en hierarki eller är det mina förutfattade meningar (fördomar) som gör att jag väljer att inte ge en krona till en nedgången person som ser ut att ta droger, medan jag gav en hög mynt till en relativt proper person (15 minuter senare).

Denna tanke fortsatte till en fråga till ett företag på Facebook. Jag valde att skriva ett meddelande på Pressbyråns Facebooksida:

Hej,

En tanke. Jag vet att ni är franchiseföretag men går det inte att ordna presentkort som gäller alla PB? Det finns många hemlösa i Stockholm, där jag bor, och jag är inte så sugen på att ge pengar. Dock skulle jag kunna köpa presentkort på typ kaffe/macka och dela ut. Då kan personen själv välja när den vill plocka ut detta och kan faktiskt köpa sitt kaffe precis som alla andra (lite värdighet). Bra för de stackare som inte har någonstans att bo under den kalla vintern. Mycket annat behövs men det skulle kunna vara PB:s bidrag till ett bättre samhälle (som kan öka förtjänsten på samma gång).

Vänligen
Andreas” – länk

Läs mer

”Mjuka värden?” – Jävla flummare

Eller något sådant. Vad vet jag hur de tänker. Så skulle jag nog ha tänkt innan jag började fundera över vad mjuka värden innebär. Jag ska försöka hålla mig kort.

För inte så länge sedan skrev jag om makten och den gröna ekonomin, efter en föreläsning med gröna (eller ”gröna”) forskare. Ett begrepps om kom upp var ekosystemtjänster. Det är ett fint ord för allt vi kan få från naturen, ofta utan att faktiskt behöva investera i det (snarare får vi det om vi håller tassarna borta). En sådan tjänst är vatten.

Om det nu är så viktigt att kunna mäta allt i pengar (eller BNP) så vill jag fråga: ”hur mycket är rent vatten värt för dig?”.

En del svarar säker: ”Meh vaddå? Det är ju, typ, gratis”

En annan säger: ”Det går inte att mäta. Utan rent vatten är allt annat oviktigt!”

En tredje kanske säger: ”Som i dag, 1 öre per liter kallvatten och 7 öre per liter varmvatten.”

Jag befinner mig runt svar nummer två. Det är min uppfattning. Dock har svar tre rätt. Det kostar oss cirka 1-7 öre per liter (exklusive investering i privata brunnar etc.). Jag hävdar dock att det inte är rimligt att mäta värde enbart baserat på vad saker kostar. När vi talar om dessa frågor så är det just mjuka värden vi talar om. Det ingår saker som trygghet, hälsa, umgänge, kärlek etc. Det är känslor som vi inte ens kan mäta, hur mycket vi än värderar det. Vi kan inte mäta det eftersom vi inte kan köpa det – men bara för att vi itne kan köpa det för pengar så innebär det inte att det är värdelöst.

Vissa saker har vi dock en prislapp på. Som vatten. Eller luft (utsläpp i atmosfären etc.). Jag menar att rent vatten och tillgången på denna är värt mycket mer än 1-7 öre per liter. Det finns många saker jag kan avstå om det är valet mellan rent vatten och andra saker som inte är viktiga för min överlevnad.

Det finns en gammal klyscha som funkar här (tänk bredare än sjuk):

”En frisk person har många önskningar. En sjuk har bara en”

Ord att ta med sig: Hälsa, vatten, frisk luft, trygghet, närhet.

Pengar, skuld och bostadslån

Har du funderat över vad pengar är? Egentligen? I vårt samhälle använder vi pengar. Det är mycket lättare än att få betalt i mat, eller bli inackorderad i ett boende eller få en tröja titt som tätt (när vi jobbar). Vi får betalt i något har ett reellt värde, även om materialet inte har något större värde, lite metall, papper eller siffror på ett konto. Värdet ligger inte i dessa utan i överenskommelsen mellan de som är med i samma system. Vi har ingen större glädje av pengar som inte ingår i vårt system, även om de är värda mycket i ett annat system, säg ett annat land. Vi måste först föra in dessa pengar i vårt system – eller växla pengarna som det också kallas.

Nåväl. Vi håller oss till Sverige, även om vi har en global ekonomi. Jag har varit i samtal med människor som är så skuldsatta att de inte förstår hur de ska kunna välja en annan väg än det system som just nu råder. Systemet som råder får göra det för att vi tillåter det att råda. Jag ska försöka förklara med hjälp av en berättelse.

Det var en gång en bonde som var skyldig mekanikern 100 :-. Hen hade inte ett öre, men var tvungen att betala skulden på en gång. Bonden gick till sin gode vän skomakaren och frågade om ett litet lån kunde gå för sig. Det gick bra och bonden lånade 100:-, som direkt gick till mekanikern. Tyvärr hade skulden bara förflyttats men återbetalningsdatumet hade i alla fall skjutits längre fram. 

Mekanikern blev glad, då denne hade en skuld till bagaren. En skuld på 100:- som nu kunde återbetalas. Sagt och gjort. Bagaren blev också glad eftersom denne hade en skuld till traktens konstnär. Konstnären hade hjälpt bagaren att måla om skylten till bageriet men hade inte kunnat få någon lön innan bagaren sålt nog mycket bröd. Nu hade bagaren pengar och konstnären kunde få sin hundring. 

Nu var det så att konstnären inte hade så mycket pengar, som konstnärer sällan har, utan hade kritat både vete, smör och mjölk. Skulden för detta tillhörde bonden, som inte hade kunnat se på medan konstnären svälte. Nu kunde konstnären äntligen betala av sin skuld till bonden.

Bonden hade helt plötsligt fått tillbaks den hundring hen just lånat och kunde gå till skomakaren med detsamma för att återbetala lånet. 

Läs mer

Riksdagspartierna (DGM)

DGM = Den grå massan. Innan vi börjar så ska jag ha sagt att jag inte såg partiledardebatten igår (söndag), jag jobbade och hann således inte hem. Detta hade jag tänkt skriva innan den gick av stapeln, då det är min uppfattning av det politiska läget i Sverige. Ordningen partierna presentera i är från minst troligt till mest rimlig, om det inte skulle vara så att jag numera representerar ett helt annat parti än de som sitter i riksdagen. Det jag skriver är riktat till partierna och den politik de för, inte till personer som röstar eller sympatiserar med partierna, ni behöver med andra ord inte gå upp i limningen… Nu kör vi.

Vad vill de olika partierna?

Sverigedemokraterna

Det kan vara så att det finns en politik bakom deras främlingsfientliga grund. Jag har skrivit rätt mycket om dem, vilket gör det rätt uppenbart att de inte får min röst i valet. Deras blotta närvaro i debatten har normaliserat rasism på ett sätt som vi inte har sett i Sverige sedan vi lämnade ”Lort-Sverige” (som Sverige har kunnat kallas innan WWII, med migration, alkoholism och misär). Nej de är inte ett rimligt alternativ till något.

Moderaterna

Skatter är av ondo, allt bör privatiseras, mer pengar direkt i handen. Så ungefär verkar de jobba. På bekostnad av vård, skola och omsorg. De har ju förnyat sig och ska tydligen stå för en ”rättvis skola” en ordentlig omsorg och kämpa för alla i Sverige. Nå, det är inte särskilt ”moderata” tankar och inte heller mer än ord. Inget i deras faktiska politik avspeglar någon större förändring – det enda är att vissa kanske bli förvirrade då de gått från djupblått till matt stålblått, med slitna kanter. De flörtar med väljare genom att försöka sig på en mer varierad floskelbas, politiken är dock densamma. Ledaren kritiserar SD men inhyser en minister som lika gärna skulle kunna kränga på sig brunskjortan…

Läs mer