Höga löner ger bra lärare…?

Skolan är en het valfråga. Det är bra. Det finns många förslag på vad som behövs för att den svenska skolan skall bli bättre, det är också bra. Jag kommer att tillföra lite kring hur jag ser på skolan och vilka mål jag anser att vi bör sträva mot. Jag har gjort det förut men kanske inte såhär tydligt.

Till att börja med så kan vi se på artikeln som gjorde att jag ens funderade på att skriva detta. En ledare i Expressen, signerad Anna Dahlberg. I texten får vi fram två problem som borde ha fått en lösning, där jag håller med om båda men på lite olika sätt.

Det första handlar om en utredning som menar att kommunaliseringen av skolan inte har skapat större frihet. Snarare tvärtom. Staten har ingen kontroll över skolan men de har (jag vet det låter sjukt) fortfarande ansvaret. Vad som har hänt är att lärare och skolor måste visa att de klarar de uppsatta målen och detta visas genom en extrem mängd papper och underlag som skall skickas in för kontroll av lärarnas arbete. Kritiken mot detta är befogad. En av lösningarna är att återgå till en statlig skola, förbjuda privata aktörer att kunna göra vinstuttag ifrån skolan (vilket är en riskfaktor för kvalitet) och arbeta fram nationella referensramar kring handlingsplaner. Jag vill även gå längre och ha ett större utbud av undervisningsmaterial som ligger i linje med ämnesövergripande och landsomfattande lärandemål.

Det andra är en knäckfråga som jag till viss del håller med om. Lärarlönerna.

Läs mer

Annonser

Ännu en psykolog om könsneutralitet

Psykologen, författaren och föreläsaren Alf B Svensson har skrivit en artikel som heter ”Sluta försöka göra barn könsneutrala”. Självfallet ska vi har en öppen debatt om hur vi ska bemöta våra barn, det är inte vad jag reagerar på. Dock används en hel del argument på ett sätt som inte riktigt fungerar. Jag börjar med att tydliggöra att jag utgår från normen med två kön, därför att det är detta artikeln debatterar. Jag är medveten om diskurser kring transpersoner, vilka indirekt påverkas genom en samhällelig norm. Detta kommer dock inte att få utrymme i denna text. Vi börjar.

Att vi föräldrar vill att våra barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och inte hämmas av stereotypa könsroller om hur en kille eller tjej ska vara är inget nytt. Personalen i förskolan och skolan har också under många år försökt motverka traditionella könsroller. Trots det är fortfarande 98 procent av förskollärarna kvinnor. Män begår också fortfarande mer än 90 procent av alla våldsbrott. Så vi har inte lyckats särskilt bra.”

Kommentar: Personalen i förskolan och skolan har under många år försökt motverka traditionella könsroller. Med många år så menas ca 20 år, där en stor del har varit att försöka föra upp frågorna internt på förskolor och skolor. Trots detta finns många förskollärare och lärare som inte har varit med på tåget av olika anledningar eller som helt enkelt inte brytt sig då de jobbat inom förskola/skola länge. De traditionella könsrollerna har också införlivats i kulturen över tusentals år, vilket inte förändras genom en kurs i genusvetenskap – som alla inte förstår. De som är förskollärare och/eller gärningsmän i våldsbrott skulle med denna logik ha behövt gå i skolan under den tid som detta undervisningsparadigm var rådande… Det är de som går nu som blir undervisade med dessa metoder. Det finns ingen relation mellan yrkesroller och hur skolan har arbetat. Samhället har inte ändrat sig så mycket och de individer som tagit del av en mer genusmedveten utbildning är för unga för att kunna synas i statistiken.

Läs mer

”Mjuka värden?” – Jävla flummare

Eller något sådant. Vad vet jag hur de tänker. Så skulle jag nog ha tänkt innan jag började fundera över vad mjuka värden innebär. Jag ska försöka hålla mig kort.

För inte så länge sedan skrev jag om makten och den gröna ekonomin, efter en föreläsning med gröna (eller ”gröna”) forskare. Ett begrepps om kom upp var ekosystemtjänster. Det är ett fint ord för allt vi kan få från naturen, ofta utan att faktiskt behöva investera i det (snarare får vi det om vi håller tassarna borta). En sådan tjänst är vatten.

Om det nu är så viktigt att kunna mäta allt i pengar (eller BNP) så vill jag fråga: ”hur mycket är rent vatten värt för dig?”.

En del svarar säker: ”Meh vaddå? Det är ju, typ, gratis”

En annan säger: ”Det går inte att mäta. Utan rent vatten är allt annat oviktigt!”

En tredje kanske säger: ”Som i dag, 1 öre per liter kallvatten och 7 öre per liter varmvatten.”

Jag befinner mig runt svar nummer två. Det är min uppfattning. Dock har svar tre rätt. Det kostar oss cirka 1-7 öre per liter (exklusive investering i privata brunnar etc.). Jag hävdar dock att det inte är rimligt att mäta värde enbart baserat på vad saker kostar. När vi talar om dessa frågor så är det just mjuka värden vi talar om. Det ingår saker som trygghet, hälsa, umgänge, kärlek etc. Det är känslor som vi inte ens kan mäta, hur mycket vi än värderar det. Vi kan inte mäta det eftersom vi inte kan köpa det – men bara för att vi itne kan köpa det för pengar så innebär det inte att det är värdelöst.

Vissa saker har vi dock en prislapp på. Som vatten. Eller luft (utsläpp i atmosfären etc.). Jag menar att rent vatten och tillgången på denna är värt mycket mer än 1-7 öre per liter. Det finns många saker jag kan avstå om det är valet mellan rent vatten och andra saker som inte är viktiga för min överlevnad.

Det finns en gammal klyscha som funkar här (tänk bredare än sjuk):

”En frisk person har många önskningar. En sjuk har bara en”

Ord att ta med sig: Hälsa, vatten, frisk luft, trygghet, närhet.

#artigdebatt

Vi har ett ansvar. Vi som skriver på nätet. Vi som deltar i den debatt som rör sig på olika plan och i olika sociala grupper överallt på internet. Vi har ett ansvar mot de som är yngre än oss, de som inte är vana att befinna sig i diskussioner och de som delar våra åsikter.

Ingen annanstans ser vi så hårda ord och så direkta kränkningar som på nätet, i bloggar, sociala medier och kommentarsfält. Bara för att tonen är hård och kränkande så ger det en inte mer rätt, mer klokskap och högre status. Det ger dock ett ännu hårdare samtalsklimat och fler otrevliga upplevelser i diskussionsforum etc.

De som varit igång ett tag kopplar bort. Blir inte arga eller biter ifrån på samma sätt. Det är lätt hänt. Lättare än att säga ifrån. Vilka är vi när det gäller att klaga på att samhällsklimatet har hårdnat för våra yngre när vi inte är bättre själva? Hur var det med uppfostran och hyfs? Vi vuxna är inte bara förebilder i den riktiga världen och den faktiska sociala miljön. Vi är förebilder även i den virtuella världen.

Nu har jag en mycket liten blogg i en mycket liten del av internet men jag skulle ändock vilja upplysa ett upprop:

#artigdebatt

Det hela går ut på att inte skriva saker som du inte skulle kunna säga till personen om denne stod framför dig. Att reagera när någon skriver på ett kränkande sätt. Att agera mot den virtuella (men samtidigt verkliga) våldstolerans som finns på internet. Vi ska inte behöva tåla dessa ”elddop” (som de flesta har varit med om – första gången du blir riktigt ledsen eller arg när du diskuterat på internet). Vi som har fått rutin och distans måste agera. Oavsett vilken ståndpunkt vi har. Vi måste visa att det är våra åsikter som skiljer sig. Att diskussioner inte vinns genom att kränka motståndaren. Vi ska inte ta lärdom av våra riksdagspolitiker och deras pajkastning. Vi ska höja oss över det. Vi ska föra hårda debatter om svåra ämnen. Men vi ska bete oss och föra en artig debatt, med alla. Alltid.

Halalslaktad mat i skolan

Jag har nåtts av ett upplopp. Föräldrar till elever i Svedala, Skåne, har anmält en skola för att de serverar halalslaktad kyckling. Anledningen ska vara att skolan är icke-konfessionell och detta strider mot detta.

Det är i stort sett bara trams och nu ska jag berätta varför.

Jag börjar med ett litet sidospår. Jag har tidigare skrivit om halalslaktat kött i Sverige. Det finns ingen etisk skillnad när det gäller svensk halalslakt. Dock är jag emot köttkonsumtion överlag, än mer konsumtion av importerat kött – inklusive halalslaktat kött.

Nu till skolmaten.

Det kan verka som om halalmaten är det som gäller i skolan, vilket det inte är. Den ”vanliga” skolmaten kan innehålla halalslaktat kött, men likväl vara uppblandat i en baconsås. Det är helt enkelt pengarna som styr. Det billigaste, inom ramarna för kraven, är det som köps in – halal eller inte. Det handlar med andra ord inte om religion, utan om ekonomi (pengar kan väl förvisso ses som religion).

Läs mer

Skolan, hemmet och institutionen del 2

Skolan. En institution, en mängd tankar känslor och åsikter. I förra delen, om hemskolning, mötte jag en rapportsammanställning som ville visa hur hemskolning klarade sig i jämförelse med traditionell institutionell skola. Denna del kommer också att bemöta en text.

Del 2 – Sluta skolan

Det finns en bok som jag fick mig tilldelad som lästips. Den heter ”Sluta skolan” och är tillgänglig via länken.

Det finns två utgångspunkter som författaren menar att föräldrarna ska ha. Den första är att alltid stå på sitt barns sida och vara en förälder som ställer upp. Det andra är att samverka, föräldrar emellan för att påverka skolan så att den passar för barnen på ett sätt som föräldrarna vill. Två saker som jag verkligen håller med om. Föräldrarna måste ta sitt ansvar och visa att de är närvarande och delaktiga i sina barns skolgång. Det är jättebra med organiserade föräldragrupper och transparens inom skolan (det finns inget som säger att föräldrar inte är tillåtna i skolan – från min sida är det mycket välkommet).

Sid. 7-9 innehåller en del punkter, där jag bemöter de relevanta (en del har gått ur tiden eftersom betygssystem och annats förändrats sedan den skrevs). Punkterna kommer att kortas ner men går att läsa i sin helhet via ovanstående länk. Mitt i, sid. 48-55 återknyter författaren till punkterna och skriver ut vad som bör göras, jag sammanfattar det direkt under punkten och sätter en 2:a efter. Mina reflektioner kommer sedan under dessa båda.

Läs mer

Världens hårdaste arbete

Utmaning? Se hit!

Har du vad som krävs för världens hårdaste arbete? Anser du att du är en hårding? Ansök snarast.

Kvalifikationer:

Vi ser helst att du är stresstålig och aldrig förlorar kontrollen totalt. Du ska kunna hantera flera situationer samtidigt utan att du eller någon i din omgivning skadas av din handlingar. Alla sysslor inom hemmet skall kunna utföras under konstant stress och hög ljudvolym. Även utanför hemmet ska du klara av att interagera med människor som inte har den minsta erfarenhet av vad ditt arbete innebär, utan att vara en påfrestning för dem.

Du bör vara pedagogisk och tålmodig, då du skall kunna förklara samma sak, för samma person/-er, flera gånger om dagen, varje dag. Under tiden du lär ut så bör du vara beredd på att helt byta spår och ägna din fulla uppmärksamhet åt ett annat håll, detta gäller faktiskt alla sysslor inom arbetet – och utanför det.

Vi ser helst att du kan ställa upp med kort varsel och befinner dig i tjänst närhelst det behövs, oavsett om du är ute och roar dig med dina vänner, ser på tv eller helt enkelt bara vilar/sover.

Arbetsbeskrivning:

Du kommer att känna dig osäker på ditt agerande under stora delar av arbetets gång, så länge du reflekterar över hur du agerar, på det stora hela, så känner vi oss trygga med att anställa dig. Ombytliga situationer kan behöva styras upp med rutiner. Tråkiga, handfasta och dagliga rutiner – som inte kan förändras.

När du börjar känna dig bekväm i situationen så kommer det mesta att förändras så att du aldrig kommer att veta vad som händer härnäst. Dock förändras arbetsuppgifterna över tid, då ditt arbete inledningsvis kommer att bestå i korta men högfrekventa insatser – för att övergå i lite mer lågfrekvent arbete med lite tyngre uppgifter.

Lön:

Lönen är rörlig, mest baserad på hur mottaglig du är för att ta emot den. När du orkar göra det så kommer du att vara lyckligare än du visste var möjligt.

Låter detta intressant?

Ansök idag på: http://www.föräldrarärbäst.nu för att bli förälder du också!

Edit: länken ovan är inte en riktig länk, det är ett skämt (ser att ganska många har klickat på den) :).