Genusmedvetet föräldraskap

För ett par dagar sedan fick jag nys om en Facebookgrupp som heter Genusmedvetet föräldraskap. Superbra. Jag kanske inte är den mest genusmedvetna personen i världen – inte för att jag inte vill utan för att jag är ett barn av ett könssegregerat system. Däremot gör jag vad jag kan för att lära mig och tar gärna chansen att pröva mina egna värderingar. I den resan har jag hunnit bli vegetarian, funderat kring konsumtion och miljö, funderat kring världens oordning och faktiskt funderat ganska mycket kring mitt föräldraskap. Även om det inte blir rätt alla gånger så ger jag mig fan på att inte upprepa samma misstag flera gånger.

När jag läser inläggen i gruppen (på Facebook) så blir jag glad över att folk funderar kring sin föräldraroll men också något förbryllad över vilka frågor det är som tar mest plats. De flesta funderingar handlar om konsumtion eller hur det ser ut i vissa butiker (kläder/mat/leksaker etc.). En del söker svar på hur en som förälder bör agera och svara i vissa specifika situationer. Jag har naturligtvis inte svar på alla dessa frågor men har, tillsammans med min partner, diskuterat detta i några år. Här är mina funderingar kring detta. Det är inga svar! Det finns väldigt många människor som tänker på andra sätt och som ser helt annorlunda på genus och föräldraskap än jag gör och vi har all rätt att tänka på olika sätt – jag tycker att det viktigaste är att vi tänker.

Läs mer

Hundhuvudet åt läraren – nyss!

I dagarna sattes betyg för landets elever, i alla fall för de elever som ska ha betyg (enligt lag). I dagarna har jag läst ganska mycket om skolan och hur värdelösa skolorna, lärarna och rektorerna är. Hur föräldrar och anhöriga vet bäst om hur saker ska göras. Eller nej. De vet inte bäst – det kommer sällan förslag på vad som ska göras… Däremot kommer förslag på hur det borde vara. Till er vill jag bara säga att det inte är skolan ni ska vända er till utan till alla som dikterar skolans villkor och sätter upp ramarna för skolarbetet. Det är politiker och skolverket ni ska ge er på.

Den som önskar bort betyg eller vill att betygssiffrorna ska grundas i hur ”snälla/fina/goa” eleverna är behöver gå vägen via ett systemskifte – ofta har ni lärare på er sida. För att inte tråka ut er så har jag valt ut en liten del av kunskapskravet för ett A i matematik, årskurs 9:

”Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.” – Skolverket

Läs mer

Lärarutbildningen och skolan

Det finns många som tycker till om lärarutbildningen. Många som blandar äpplen med päron och tror att det är ”flum” som ”flum” det handlar om. Många som inte har en aning om vad som händer på lärarutbildningen och som tror att det är en lekstuga. Samtidigt finns krafter som arbetar hårt för att få igenom varenda student genom utbildningen, som om det inte krävdes så mycket av lärarna att de kan klara sig igenom utan att faktiskt ha klarat den nu så ”lätta och flummiga utbildningen”.

”Flumskolan”

Vi börjar med de pedagogiska kurserna.

Som lärare kommer du att läsa en hel del pedagogiska kurser. Det är dessa som brukar förknippas med ”flum” eftersom de är rätt så svåra att se syftet med. Ett exempel jag kan ta upp är kursen ”Skriva för att lära”, en kurs om kognitivt skrivande. Den hade jag min första termin på lärarutbildningen (LHS) och flertalet av de ”rutinerade” lärarstudenterna avfärdade kursen som ”flum”. Det räckte med att närvara för att bli godkänd. Vilket många tyckte räckte, nöjde sig med det och gick vidare…

Syftet med kursen var att visa ett av de många verktyg som finns för en lärare när det gäller utveckling av elevers kognitiva förmåga. Fritt skrivande kan, vid träning, göra mycket gott för förståelsen av ämnet, avsnittet eller om sig själv. Personligen tar jag med mig denna kurs och använder kunskapen genom att låta elever få en fråga eller ett ord i början av lektionen, som de får skriva fritt kring. I slutet av lektionen får de samma fråga/ord och får skriva igen. De får nu se sin egen utveckling och jag som lärare får ett fantastiskt underlag för formativ bedömning. Kursen var riktigt bra, användbar och viktigt för mig i mitt yrke. Men det är klart… Det är ju ”bättre” med salstentor och svåra problem… Sådant som verkligen är användbart.

Jag kan fortsätta med kurser om läroplansteori, utvecklingspsykologi, etnografi, sociologi, antropologi etc. Sådant som det är ”lätt” att ta sig igenom men som är svårt att förstå. Som jag ser det så behövs dessa kurser då det inte finns något rätt sätt att undervisa.

Upprepning på egen rad: Det finns inte ett rätt sätt att undervisa på – det finns en myriad.

Det går alltså inte att genomgå lärarutbildningen och tro att du är färdig för yrket. Du kan bli mer eller mindre förberedd och ha fler eller färre verktyg till din hjälp (som du behöver förstå), matriser, IUP:er, underlag, kunskaper etc. Dessa finns tillgängliga inom lärarutbildningen men det är studentens eget ansvar  att ta till sig av informationen och kunskapen. Den som tror att lärarutbildningen serverar en färdig lösning och gör en till lärare kommer att bli besviken.

Det är inte förrän jag avslutat mina studier som jag insett förträffligheten med flertalet av de ”flummiga” kurser jag läst…

Läs mer

Ännu en psykolog om könsneutralitet

Psykologen, författaren och föreläsaren Alf B Svensson har skrivit en artikel som heter ”Sluta försöka göra barn könsneutrala”. Självfallet ska vi har en öppen debatt om hur vi ska bemöta våra barn, det är inte vad jag reagerar på. Dock används en hel del argument på ett sätt som inte riktigt fungerar. Jag börjar med att tydliggöra att jag utgår från normen med två kön, därför att det är detta artikeln debatterar. Jag är medveten om diskurser kring transpersoner, vilka indirekt påverkas genom en samhällelig norm. Detta kommer dock inte att få utrymme i denna text. Vi börjar.

Att vi föräldrar vill att våra barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och inte hämmas av stereotypa könsroller om hur en kille eller tjej ska vara är inget nytt. Personalen i förskolan och skolan har också under många år försökt motverka traditionella könsroller. Trots det är fortfarande 98 procent av förskollärarna kvinnor. Män begår också fortfarande mer än 90 procent av alla våldsbrott. Så vi har inte lyckats särskilt bra.”

Kommentar: Personalen i förskolan och skolan har under många år försökt motverka traditionella könsroller. Med många år så menas ca 20 år, där en stor del har varit att försöka föra upp frågorna internt på förskolor och skolor. Trots detta finns många förskollärare och lärare som inte har varit med på tåget av olika anledningar eller som helt enkelt inte brytt sig då de jobbat inom förskola/skola länge. De traditionella könsrollerna har också införlivats i kulturen över tusentals år, vilket inte förändras genom en kurs i genusvetenskap – som alla inte förstår. De som är förskollärare och/eller gärningsmän i våldsbrott skulle med denna logik ha behövt gå i skolan under den tid som detta undervisningsparadigm var rådande… Det är de som går nu som blir undervisade med dessa metoder. Det finns ingen relation mellan yrkesroller och hur skolan har arbetat. Samhället har inte ändrat sig så mycket och de individer som tagit del av en mer genusmedveten utbildning är för unga för att kunna synas i statistiken.

Läs mer

#artigdebatt

Vi har ett ansvar. Vi som skriver på nätet. Vi som deltar i den debatt som rör sig på olika plan och i olika sociala grupper överallt på internet. Vi har ett ansvar mot de som är yngre än oss, de som inte är vana att befinna sig i diskussioner och de som delar våra åsikter.

Ingen annanstans ser vi så hårda ord och så direkta kränkningar som på nätet, i bloggar, sociala medier och kommentarsfält. Bara för att tonen är hård och kränkande så ger det en inte mer rätt, mer klokskap och högre status. Det ger dock ett ännu hårdare samtalsklimat och fler otrevliga upplevelser i diskussionsforum etc.

De som varit igång ett tag kopplar bort. Blir inte arga eller biter ifrån på samma sätt. Det är lätt hänt. Lättare än att säga ifrån. Vilka är vi när det gäller att klaga på att samhällsklimatet har hårdnat för våra yngre när vi inte är bättre själva? Hur var det med uppfostran och hyfs? Vi vuxna är inte bara förebilder i den riktiga världen och den faktiska sociala miljön. Vi är förebilder även i den virtuella världen.

Nu har jag en mycket liten blogg i en mycket liten del av internet men jag skulle ändock vilja upplysa ett upprop:

#artigdebatt

Det hela går ut på att inte skriva saker som du inte skulle kunna säga till personen om denne stod framför dig. Att reagera när någon skriver på ett kränkande sätt. Att agera mot den virtuella (men samtidigt verkliga) våldstolerans som finns på internet. Vi ska inte behöva tåla dessa ”elddop” (som de flesta har varit med om – första gången du blir riktigt ledsen eller arg när du diskuterat på internet). Vi som har fått rutin och distans måste agera. Oavsett vilken ståndpunkt vi har. Vi måste visa att det är våra åsikter som skiljer sig. Att diskussioner inte vinns genom att kränka motståndaren. Vi ska inte ta lärdom av våra riksdagspolitiker och deras pajkastning. Vi ska höja oss över det. Vi ska föra hårda debatter om svåra ämnen. Men vi ska bete oss och föra en artig debatt, med alla. Alltid.

Halalslaktad mat i skolan

Jag har nåtts av ett upplopp. Föräldrar till elever i Svedala, Skåne, har anmält en skola för att de serverar halalslaktad kyckling. Anledningen ska vara att skolan är icke-konfessionell och detta strider mot detta.

Det är i stort sett bara trams och nu ska jag berätta varför.

Jag börjar med ett litet sidospår. Jag har tidigare skrivit om halalslaktat kött i Sverige. Det finns ingen etisk skillnad när det gäller svensk halalslakt. Dock är jag emot köttkonsumtion överlag, än mer konsumtion av importerat kött – inklusive halalslaktat kött.

Nu till skolmaten.

Det kan verka som om halalmaten är det som gäller i skolan, vilket det inte är. Den ”vanliga” skolmaten kan innehålla halalslaktat kött, men likväl vara uppblandat i en baconsås. Det är helt enkelt pengarna som styr. Det billigaste, inom ramarna för kraven, är det som köps in – halal eller inte. Det handlar med andra ord inte om religion, utan om ekonomi (pengar kan väl förvisso ses som religion).

Läs mer

Världens hårdaste arbete

Utmaning? Se hit!

Har du vad som krävs för världens hårdaste arbete? Anser du att du är en hårding? Ansök snarast.

Kvalifikationer:

Vi ser helst att du är stresstålig och aldrig förlorar kontrollen totalt. Du ska kunna hantera flera situationer samtidigt utan att du eller någon i din omgivning skadas av din handlingar. Alla sysslor inom hemmet skall kunna utföras under konstant stress och hög ljudvolym. Även utanför hemmet ska du klara av att interagera med människor som inte har den minsta erfarenhet av vad ditt arbete innebär, utan att vara en påfrestning för dem.

Du bör vara pedagogisk och tålmodig, då du skall kunna förklara samma sak, för samma person/-er, flera gånger om dagen, varje dag. Under tiden du lär ut så bör du vara beredd på att helt byta spår och ägna din fulla uppmärksamhet åt ett annat håll, detta gäller faktiskt alla sysslor inom arbetet – och utanför det.

Vi ser helst att du kan ställa upp med kort varsel och befinner dig i tjänst närhelst det behövs, oavsett om du är ute och roar dig med dina vänner, ser på tv eller helt enkelt bara vilar/sover.

Arbetsbeskrivning:

Du kommer att känna dig osäker på ditt agerande under stora delar av arbetets gång, så länge du reflekterar över hur du agerar, på det stora hela, så känner vi oss trygga med att anställa dig. Ombytliga situationer kan behöva styras upp med rutiner. Tråkiga, handfasta och dagliga rutiner – som inte kan förändras.

När du börjar känna dig bekväm i situationen så kommer det mesta att förändras så att du aldrig kommer att veta vad som händer härnäst. Dock förändras arbetsuppgifterna över tid, då ditt arbete inledningsvis kommer att bestå i korta men högfrekventa insatser – för att övergå i lite mer lågfrekvent arbete med lite tyngre uppgifter.

Lön:

Lönen är rörlig, mest baserad på hur mottaglig du är för att ta emot den. När du orkar göra det så kommer du att vara lyckligare än du visste var möjligt.

Låter detta intressant?

Ansök idag på: http://www.föräldrarärbäst.nu för att bli förälder du också!

Edit: länken ovan är inte en riktig länk, det är ett skämt (ser att ganska många har klickat på den) :).