Alliansen – för enfrågeväljaren?

Detta kan vara helt taget ur luften eftersom det enbart baserar sig på mina erfarenheter av samtal med Alliansväljare, då främst Moderatväljare. Men jag vill ändå pröva tanken – ni som är av annan åsikt får gärna motbevisa mig. Det är också därför jag väljer att avsluta rubriken med ett frågetecken…

Det är inte så att alliansen enbart har en fråga. De har många frågor som de driver och det finns förmodligen en tanke på helhet inom koalitionen, den helhet som jag har uppfattat tilltalar inte mig men det är en helt annan sak. Jag har talat med en del människor som röstar M (eller lutar åt typ Fp – jag har inte träffat någon som röstar C eller KD…). Det finns en sak som har slagit mig i dessa samtal. Det är alltid en fråga som de ser som den viktigaste – kanske två men de hänger ihop så tight att det nästan går som en fråga. 

Den första kategorin är egenföretagare. De tillhör näringslivet och röstar blått eftersom de är livrädda för att en rödgrön regering skulle öka skattetrycket för deras företag. Det är självfallet en viktig fråga för den som driver eget och jag förstår oron. Jag kan tycka att en bättre välfärd är viktig och att den socialpolitik som drivs av M talar emot att rösta åt det hållet. Egenföretagaren skulle gynnas av en fungerande socialpolitik och basinkomst (eftersom de alltid kan få ut en garantisumma oavsett hur företaget går) – istället för att behöva arbeta när de är sjuka och slita hund för att de alltid måste ligga på marginalen. Jag vågar inte ens nämna det faktum att de skulle klara sig bättre om vi värnade om lokalproduktion eftersom de då inte skulle behöva konkurrera med produktionen från låglöneländer (men då blir jag väl uthängd som ett protektionistiskt svin…).

Den andra kategorin är husägare som verkligen vill behålla de låga räntorna och skattereduktionerna som just nu finns och ser till att de har samma eller lägre skatteprocent än de som bor i hyresrätter. 

Den tredje kategorin är företagare (igen) som livnär sig i en bransch som blivit beroende av skattereduktioner (bygg/städ/restaurang etc.). Det är det egna företaget som måste skyddas – oavsett hur politiken i övrigt ser ut. 

Jag har dock inte träffat någon Moderat, varken väljare eller politiker, som talar om en helhet. Som menar att den blå linjen är en god linje för ett långsiktigt fungerande samhälle. Ni som röstar blått kanske kan upplysa mig om hur den blå helhetssynen ser ut? Vi kan ju hoppas att det bara inte är en rädsla för 1980-talets skatteinflation som ligger bakom valet utan att det faktiskt finns en sund politik bakom Alliansens olika inriktningar.

Jag vill avsluta med ett citat som ofta följer mig (gammalt och slitet men helt fungerande):
”En kedja är inte starkare än sin svagaste länk” (för er som förstår det så är samhället kedjan och vi människor är länkarna.

Annonser

Min röst i riksdagsvalet (och varför)

Det är inte så vanligt att folk berättar vad de kommer rösta på men jag väljer att göra detta här och nu. Det finns säkert många som inte kommer hålla med mig men det bryr jag mig rätt lite om…

Jag har tidigare skrivit om riksdagspartierna och hur jag ser på dem. En lite uppdaterad version om varför jag är missnöjd med dem kommer här:

Alliansen:

Har styrt i 8 år och det hårdnande samhället är inget jag vill ha. Det finns saker som gått utanför deras makt men de har å andra sidan inte gjort mycket för att jämna ut klyftor och få ett mer humant samhälle – de går fetbort.

SD:

Har till stor del en intetsägande mellanmjölkspolitik men till ca 20% så består politiken av en människosyn jag inte delar. De menar att invandringen är roten till allt ont, utan att reflektera över hur det skulle vara om vi såg till att få in nyanlända i samhället på ett snabbare och bättre sätt. De väljer också att inte besvara frågan hur de tänker kring de invandrare som redan befinner sig i Sverige – de går fetbort.

Socialdemokraterna:

Har genomfört många bra saker men har också lyckats förstöra stora delar av samhällsklimatet och skolan, exempelvis genom kommunaliseringen. De stod också bakom uppbyggandet av ett samhälle som gynnade näringslivet till förmån för vanliga människor – de går fetbort.

Miljöpartiet:

Jag har röstat på Mp i de tidigare valen men har blivit mer besviken då jag ser hur de kryper längre åt höger. De har valt att inte ta ställning eller kämpa för miljön i den utsträckning jag vill att ett miljöorienterat parti ska göra. De väljer också att inte sätta ner foten mot vinstuttag inom välfärden – de går fetbort.

Vänsterpartiet:

Det parti som jag på senare år tyckt har varit vettigast. De säger sig ha gjort upp med sin kommunistiska historia, vilket är positivt. Däremot förhärligar de fortfarande arbetslinjen, vilket inte är helt rimligt när vi har människor som behöver arbete samtidigt som väldigt många går på knäna. De har också valt att utesluta basinkomst (liksom Mp) inom partiet – de är inte fetborta men jag tror inte på dem så mycket att de får min röst.

Så vad nu då…?

Läs mer

Blir det mer rättvist utan domare?

I ett febermosigt tillstånd skrev jag ett inlägg igår. Det blev inte direkt dåligt men något otydligt och hade inte en särskilt sexig titel… Så fort jag använder ett ord som förknippas med politik så flyr folk. Men jag ska förtydliga lite. 

Det finns alltså människor vårt land som tycker att skatterna är för höga och att staten har för mycket att säga till om. Därför röstar de på de mest nyliberala partierna som finns i Sverige, även kallade ”Alliansen”. Alliansen har haft makten i snart 8 år och det har blivit en hel del skattesänkningar, flertalet för dem som redan jobbar och har det ganska bra men en del av dessa fanns kvar sedan sen småborgerliga sossetiden (ja, Socialdemokraterna bör väl få sin del av kängan). Men lite krasst så finns det en del saker som Svenska folket har röstat fram, saker som gett oss ett hårdare samhällsklimat…

Tillbaks till de högerflummare som på riktigt tror på en självreglerande marknad. Jag omformulerar mig: En marknad som kommer reglera sig själv! Till saken tror de att naturresurserna är oändliga och att kärnkraft är svaret på alla energiproblem… Ska en skratta eller gråta? Dags att vakna och känna kaffedoften…

Ponera att världen är som en fotbollsmatch.

Det finns vissa regler som vi bör hålla oss till för att spelet ska ge samma förutsättningar för alla spelare och lag. Det finns också domare som ska se till att reglerna efterföljs. Vad jag menar är att det inte kommer att bli ett schysstare spel bara för att domarens makt inskränks. De som kan sätta in flera spelare kommer göra det, offside-regeln blir en myt och de allra bästa lagen är de som byggt en mur för sitt eget mål. 

Finns inget som reglerar så kommer de starkaste att ta makten. TA makten. Och den kommer att ges av oss, den stora massan. Det finns bättre och sämre domare men det är väldigt få som tror att en VM-final i fotboll skulle bli bättre om det inte fanns någon domare som såg till att reglerna följdes… Däremot verkar det finnas människor som tror att marknaden skulle bli bättre om den bara lämnades ifred…

Eftersom vi inte har samma förutsättningar i livet/världen så kommer de rikaste att utnyttja de fattigaste. Så är det och det är så det har varit under hela mänsklighetens historia. Nu har vi dock kommit så långt (vill jag tro) att vi kan känna medmänsklighet med andra människor och se bortom våra egna direkta begär…? Eller? 

Med frihet som ledstjärna så trampar nyliberalismen framåt. Med fina utbildningar och svåra ekonomiska ord (då måste de ju veta vad de pratar om..) så visar de vägen. En väg som inte verkar leda till något hållbart, men en väg i alla fall…

Men ni har rätt. Det är inte en fri marknad som eftersträvas. Inte egentligen. Det är en ”fri” marknad där alla är fria att göra som de vill – så länge de följer i storföretagens ledband…

Läs mer:

Bakåtsträvande marknadskapitalister

Fredrik Lindström kritiserar marknadsekonomin

Nyliberalism har inget med frihet att göra

Det är svårt att undgå valkampanjerna som har dragit igång, inte med full kraft – men igång är de. Det jag främst ser från Allianspartierna (jag har inte hängt med, är de en allians även till detta val eller har de splittrats?) är ett egenutnämnt mandat för frihetens väl. För friheten…?

Frihet, eller valfrihet, vilket vissa vill koppla till liberalism, sedemera (när marknadsekonomin tog järngrepp om politiken) nyliberalism, borde väl innefatta just det – ett VAL. Kampanjerna från det blå hållet verkar utgå från att de som inte håller med dem vill ha någon form av ofrihet? Att statlig styrning innebär en ofrihet för massan? Utgår vi från totalitära diktaturer så finns såklart en poäng, men det är inte vad jag utgår från. Det jag vill visa är den poäng som jag försökt få fram så många gånger:

Etik del 2, frihet

Fördelning av rikedom – ett systemfel

Ett inlägg kring problematiken med ”för mycket” frihet: Välja själv? Nej tack!

Eller det mer sarkastiska inlägget: Är ekonomisk frihet synonym med frihet

De kvasiliberala partier som säger sig stå (ensamma?!) för frihet kan tänka på några saker:

  • Finns det någon som väljer fattigdom?
  • Väljer vi hudfärg/kön/etnicitet/sexuell läggning?
  • Väljer vi vårt sociala och ekonomiska kapital?
  • Väljer vi våra förutsättningar inför livet (vi kanske kan välja att påverka, men bara inom våra givna ramar)?
  • Väljer vi våra barn eller deras behov (vi kanske väljer att ha barn, men inte vilka barn vi får)?

Det finns en massa annat att ta upp men listan är inte det väsentliga. Det väsentliga är mycket kort, enkelt och lätt att förstå:

Om vi inte har någon möjlighet att välja så är det inte frihet. Inte förrän vi jämnar ut klyftor/strukturer/förutsättningar så kan vi inte tala om frihet. Behåll er ideologi, kämpa för samma saker. Men kom fan inte och mena att det är frihet ni kämpar för!

Ett instick i detta är att jag för den delen inte behöver höra hur dåliga de rödgröna riksdagspartierna är eftersom jag inte sympatiserar med dem heller, läs gärna denna innan påhoppen börjar: DGM – Den Grå Massan

Idioti om privatekonomi… (Superspararna)

Omständigheter har gjort att jag nu sitter och tittar på TV, något jag inte gör i min vardag men mitt sällskap tittar gärna och då blir det så (ja, jag måste ursäkta mig eftersom jag nästan skäms för att titta på det skräp som visas på burken).

I vilket fall som helst så finns ett program som heter ”Superspararna” och som hyllar människor som sparar pengar. Det kanske är detta som är kvaliteten på den TV som produceras men jag känner mig enbart irriterad. Vi får följa några människor:

1. En person från Säter som sparar genom att minimera sina inköp. Verkar helt ok eftersom hen enbart väljer att inte slösa pengarna – dock kan tandkräm/hygienartiklar vara trevligt men det går säkert ändå.

2. Ett par med ett litet barn som ska ha en ”alternativ livsstil” för att spara. Helt krasst så är det inte sparande när en stjäl varor från snabbmatskedjor och/eller tigger prylar från föräldrar/släktingar. En sak att inte ha råd, en annan sak att hylla sig själv som ”supersparare”.

3. En förälder i en familj som vill ha gratissaker till varje pris. Det blir inte så mycket billigare att packa in familjen i bilen, åka till affären och utnyttja kuponger för varsin liten burk med kvarg… Helt krasst så sparas nog ganska mycket om föräldern typ delade ut lokaltidningen under samma tid som hen ”sparade” pengar till familjen…

4. En person i Norrland som kommer med spartips, typ lägga frysta flaskor med vatten i kylen, tigga godis (som vuxen) på Halloween eller bajsa borta. Har fan ingen kommentar på denna lirare.

5. En person som kokar egen deodorant. Är hen nöjd så är det väl bra, lättare att köra en stor förpackning natriumbikarbonat (länken ger info om användning) och gnugga loss – men alla sätt är väl bra…?

Ok… Varför blir jag irriterad då?

Jo, det är ju uppenbart att det är fler som befinner sig i lyxfällan än som befinner sig i snålfällan. Det verkar alltså som att folk överlag inte vet vad ekonomi (hushållning) egentligen är. Kort sagt: mätta mun efter magsäck – gör inte av med mer pengar är du har. Det är helt OK att inte har mycket pengar, min fru berättade att våra barn tydligen vuxit upp under den uppsatta fattigdomsgränsen (inte för att det direkt har känts så men enligt vår inkomst som studenter så är det väl så…) så vi har knappast varit bortskämda med feta löner.

OM det nu är någon som känner att de vill ta till sig av de ”tips” som ges i det puckade programmet så vill jag kontra med några egna:

1. Skriv kassabok (eller motsvarande) för att ha koll på vad pengarna går till.

2. Betala alla fasta utgifter på en gång – det som blir över är det som finns att röra sig med.

3. Snåla inte på försäkringar/säkerhet etc.

4. Bedöm om saken är ett behov eller vilja. Är det något som ”vore gött att ha” så kan ett datum för inköp sättas upp (typ 2 veckor fram i tiden) – är det fortfarande lika hett och du har längtat efter saken så är det väl bara att köra (och du har råd). Behövs inköpet så är det inte ett val…

5. Släng inte mat. Släng inte mat. (tåls att upprepas, köp inte mer än vad som behövs, planera maten och laga utifrån det som finns hemma).

6. Laga/fixa saker själv. Mat från grunden/ bröd/sylt/saft/saker som behövs och inte är alltför svåra att fixa/kolsyra vatten hemma etc.

7. Om du äter onyttigt (som jag) så kan det funka att ha en matdagbok (inte lika gött att skriva upp 2 Snickers och en Coca-Cola som det är att skriva upp 1 banan) för att minska sockerintag och därmed småinköp.

8. Låna inte för att konsumera. Boende, bil, studier är en sak medan resor, prylar, krogen enbart är puckat att låna till. Spara hellre innan (du slipper räntan) och köp när pengarna finns (kan du inte spara innan så blir det ännu jobbigare att betala i efterhand).

9. Spara. Även om det bara är en liten slant så försök spara någonting varje månad. Går inte det så är det månad för månad eller +/- 0 hela tiden – något som ingen mår bra av (tro mig, jag vet).

Ja… Jag vet att detta är självklarheter för de flesta. Ja… Jag vet att vissa inte ens har råd med maten som ska till familjen… Ja… Jag vet att socialförsäkringssystemet har stora luckor. Jag vet också att du får nyttigt och näringsrikt bröd för 2 veckor till kostnaden av 2 formfranskor (typ). Hitta en billig frys (Blocket har en hel del som bortskänkes, samt en del Facebooksidor etc.). Nej… Jag har inte gjort allt detta hela mitt liv. Nej… Jag gör inte detta just nu (dock punkterna 1, 2, 3, 6, 8, 9 – och vill tillbaks till punkterna 4, 5 och 7 även fast det inte behövs på ett ekonomiskt plan längre) men det är några saker som funkar.

Att inte ha råd att leva på en rimlig nivå börjar bli vanligare i Sverige (kanske därför detta program klarade sig förbi piloten) men samtidigt börjar egenansvaret bli ett minne blott. Det är helt OK att inte ha råd med allt. Vissa saker får vi helt enkelt avstå för att kunna äta oss mätta och inte somna kallsvettiga och fundera på bankkontots saldo varenda vaken minut.

Jag läste just igenom inlägget och såg mig själv på en hög häst med en fet pekpinne i näven men det är inte meningen. Detta är riktat till alla som undrar varför det inte finns pengar på kontot trots arbete/lön/inkomst. I min vision om samhället så är vi jämnare än i dag och ingen behöver svälta – ett fungerande socialt skyddsnät alltså. Läs gärna mer om mina tankar kring privatekonomi.