Idioti om privatekonomi… (Superspararna)

Omständigheter har gjort att jag nu sitter och tittar på TV, något jag inte gör i min vardag men mitt sällskap tittar gärna och då blir det så (ja, jag måste ursäkta mig eftersom jag nästan skäms för att titta på det skräp som visas på burken).

I vilket fall som helst så finns ett program som heter ”Superspararna” och som hyllar människor som sparar pengar. Det kanske är detta som är kvaliteten på den TV som produceras men jag känner mig enbart irriterad. Vi får följa några människor:

1. En person från Säter som sparar genom att minimera sina inköp. Verkar helt ok eftersom hen enbart väljer att inte slösa pengarna – dock kan tandkräm/hygienartiklar vara trevligt men det går säkert ändå.

2. Ett par med ett litet barn som ska ha en ”alternativ livsstil” för att spara. Helt krasst så är det inte sparande när en stjäl varor från snabbmatskedjor och/eller tigger prylar från föräldrar/släktingar. En sak att inte ha råd, en annan sak att hylla sig själv som ”supersparare”.

3. En förälder i en familj som vill ha gratissaker till varje pris. Det blir inte så mycket billigare att packa in familjen i bilen, åka till affären och utnyttja kuponger för varsin liten burk med kvarg… Helt krasst så sparas nog ganska mycket om föräldern typ delade ut lokaltidningen under samma tid som hen ”sparade” pengar till familjen…

4. En person i Norrland som kommer med spartips, typ lägga frysta flaskor med vatten i kylen, tigga godis (som vuxen) på Halloween eller bajsa borta. Har fan ingen kommentar på denna lirare.

5. En person som kokar egen deodorant. Är hen nöjd så är det väl bra, lättare att köra en stor förpackning natriumbikarbonat (länken ger info om användning) och gnugga loss – men alla sätt är väl bra…?

Ok… Varför blir jag irriterad då?

Jo, det är ju uppenbart att det är fler som befinner sig i lyxfällan än som befinner sig i snålfällan. Det verkar alltså som att folk överlag inte vet vad ekonomi (hushållning) egentligen är. Kort sagt: mätta mun efter magsäck – gör inte av med mer pengar är du har. Det är helt OK att inte har mycket pengar, min fru berättade att våra barn tydligen vuxit upp under den uppsatta fattigdomsgränsen (inte för att det direkt har känts så men enligt vår inkomst som studenter så är det väl så…) så vi har knappast varit bortskämda med feta löner.

OM det nu är någon som känner att de vill ta till sig av de ”tips” som ges i det puckade programmet så vill jag kontra med några egna:

1. Skriv kassabok (eller motsvarande) för att ha koll på vad pengarna går till.

2. Betala alla fasta utgifter på en gång – det som blir över är det som finns att röra sig med.

3. Snåla inte på försäkringar/säkerhet etc.

4. Bedöm om saken är ett behov eller vilja. Är det något som ”vore gött att ha” så kan ett datum för inköp sättas upp (typ 2 veckor fram i tiden) – är det fortfarande lika hett och du har längtat efter saken så är det väl bara att köra (och du har råd). Behövs inköpet så är det inte ett val…

5. Släng inte mat. Släng inte mat. (tåls att upprepas, köp inte mer än vad som behövs, planera maten och laga utifrån det som finns hemma).

6. Laga/fixa saker själv. Mat från grunden/ bröd/sylt/saft/saker som behövs och inte är alltför svåra att fixa/kolsyra vatten hemma etc.

7. Om du äter onyttigt (som jag) så kan det funka att ha en matdagbok (inte lika gött att skriva upp 2 Snickers och en Coca-Cola som det är att skriva upp 1 banan) för att minska sockerintag och därmed småinköp.

8. Låna inte för att konsumera. Boende, bil, studier är en sak medan resor, prylar, krogen enbart är puckat att låna till. Spara hellre innan (du slipper räntan) och köp när pengarna finns (kan du inte spara innan så blir det ännu jobbigare att betala i efterhand).

9. Spara. Även om det bara är en liten slant så försök spara någonting varje månad. Går inte det så är det månad för månad eller +/- 0 hela tiden – något som ingen mår bra av (tro mig, jag vet).

Ja… Jag vet att detta är självklarheter för de flesta. Ja… Jag vet att vissa inte ens har råd med maten som ska till familjen… Ja… Jag vet att socialförsäkringssystemet har stora luckor. Jag vet också att du får nyttigt och näringsrikt bröd för 2 veckor till kostnaden av 2 formfranskor (typ). Hitta en billig frys (Blocket har en hel del som bortskänkes, samt en del Facebooksidor etc.). Nej… Jag har inte gjort allt detta hela mitt liv. Nej… Jag gör inte detta just nu (dock punkterna 1, 2, 3, 6, 8, 9 – och vill tillbaks till punkterna 4, 5 och 7 även fast det inte behövs på ett ekonomiskt plan längre) men det är några saker som funkar.

Att inte ha råd att leva på en rimlig nivå börjar bli vanligare i Sverige (kanske därför detta program klarade sig förbi piloten) men samtidigt börjar egenansvaret bli ett minne blott. Det är helt OK att inte ha råd med allt. Vissa saker får vi helt enkelt avstå för att kunna äta oss mätta och inte somna kallsvettiga och fundera på bankkontots saldo varenda vaken minut.

Jag läste just igenom inlägget och såg mig själv på en hög häst med en fet pekpinne i näven men det är inte meningen. Detta är riktat till alla som undrar varför det inte finns pengar på kontot trots arbete/lön/inkomst. I min vision om samhället så är vi jämnare än i dag och ingen behöver svälta – ett fungerande socialt skyddsnät alltså. Läs gärna mer om mina tankar kring privatekonomi.

Replik i Corren

Igår skrev Håkan Edler (LUF) en debattartikel om hur dyrt och ineffektivt det är med lokalproducerad mat. Detta har jag och Ellen Dolk, genom Gröna partiet, svarat på:

”Billig mat kan ha ett högt pris

Replik till Håkan Edler, LUF, Debatt 20/1. 06:01

Håkan Edler skrev hur viktigt det är att protektionismen inte skall få råda och vikten av global livsmedelshandel. Artikeln menar att vi har den globala handeln att tacka för att vi mår bättre och lever längre i dag än tidigare. Den går vidare med att vi skulle falla tillbaks om vi satsade på lokalproducerat livsmedel.

För det första har vi livsmedelskontroll. Inom Sverige har vi möjlighet att påverka hur våra livsmedel produceras gällande besprutning, djurhållning och antibiotika. Importerad mat har lägre krav när det gäller kontroll och produktionsförhållanden. Cancer, fetma och resistens mot antibiotika börjar bli folksjukdomar i väst, en möjlig konsekvens av effektivt jordbruk.

När det gäller produktion i länder som inte har stor tillgång på rent vatten så förflyttas deras rena vatten, vilket ofta är en bristvara, genom livsmedel till väst. Det enda vi ger tillbaks är pengar. Pengar som förvisso ingår i producentlandets BNP men främst hamnar i näringslivets fickor – på bekostnad av de fattiga. Vi har i dag en enorm överproduktion av livsmedel, vilket dock tillfaller de rikare länderna eftersom en knapp miljard fortfarande svälter. Det är med andra ord inte ett produktionsproblem utan ett fördelningsproblem.

Vi kan välja lokalproducerat eftersom det gynnar oss. Arbetar vi på samma gång för global rättvisa, så att de fattigare länderna får behålla sina naturtillgångar så kan de producera mat nog att klara sig själva, utan att samma resurser till 25 procent ska hamna på västvärldens komposthögar. Att producera mat på ett hållbart sätt är dyrt. Att utnyttja billig arbetskraft, odlingsmarker och dyrbart vatten i fattiga länder är knappast något som hjälper dem – eller i förlängningen oss. Ja, lokalproducerat är dyrare – det kan ju vara idé att fundera på varför det är så?

Byline image

Ellen Dolk och Andreas Meijer Gröna Partiet”

Dela och kommentera

Att påverka åt rätt håll

När jag var ute och promenerade i stan så kom jag på mig själv med att jag var ganska selektiv med hur jag delar ut pengar till hemlösa och tiggare. Det var en sida jag inte gillade med mig själv, varför ska jag göra ett strikt urval? Finns det en hierarki eller är det mina förutfattade meningar (fördomar) som gör att jag väljer att inte ge en krona till en nedgången person som ser ut att ta droger, medan jag gav en hög mynt till en relativt proper person (15 minuter senare).

Denna tanke fortsatte till en fråga till ett företag på Facebook. Jag valde att skriva ett meddelande på Pressbyråns Facebooksida:

Hej,

En tanke. Jag vet att ni är franchiseföretag men går det inte att ordna presentkort som gäller alla PB? Det finns många hemlösa i Stockholm, där jag bor, och jag är inte så sugen på att ge pengar. Dock skulle jag kunna köpa presentkort på typ kaffe/macka och dela ut. Då kan personen själv välja när den vill plocka ut detta och kan faktiskt köpa sitt kaffe precis som alla andra (lite värdighet). Bra för de stackare som inte har någonstans att bo under den kalla vintern. Mycket annat behövs men det skulle kunna vara PB:s bidrag till ett bättre samhälle (som kan öka förtjänsten på samma gång).

Vänligen
Andreas” – länk

Läs mer

Halalslaktad mat i skolan

Jag har nåtts av ett upplopp. Föräldrar till elever i Svedala, Skåne, har anmält en skola för att de serverar halalslaktad kyckling. Anledningen ska vara att skolan är icke-konfessionell och detta strider mot detta.

Det är i stort sett bara trams och nu ska jag berätta varför.

Jag börjar med ett litet sidospår. Jag har tidigare skrivit om halalslaktat kött i Sverige. Det finns ingen etisk skillnad när det gäller svensk halalslakt. Dock är jag emot köttkonsumtion överlag, än mer konsumtion av importerat kött – inklusive halalslaktat kött.

Nu till skolmaten.

Det kan verka som om halalmaten är det som gäller i skolan, vilket det inte är. Den ”vanliga” skolmaten kan innehålla halalslaktat kött, men likväl vara uppblandat i en baconsås. Det är helt enkelt pengarna som styr. Det billigaste, inom ramarna för kraven, är det som köps in – halal eller inte. Det handlar med andra ord inte om religion, utan om ekonomi (pengar kan väl förvisso ses som religion).

Läs mer

Riksdagspartierna (DGM)

DGM = Den grå massan. Innan vi börjar så ska jag ha sagt att jag inte såg partiledardebatten igår (söndag), jag jobbade och hann således inte hem. Detta hade jag tänkt skriva innan den gick av stapeln, då det är min uppfattning av det politiska läget i Sverige. Ordningen partierna presentera i är från minst troligt till mest rimlig, om det inte skulle vara så att jag numera representerar ett helt annat parti än de som sitter i riksdagen. Det jag skriver är riktat till partierna och den politik de för, inte till personer som röstar eller sympatiserar med partierna, ni behöver med andra ord inte gå upp i limningen… Nu kör vi.

Vad vill de olika partierna?

Sverigedemokraterna

Det kan vara så att det finns en politik bakom deras främlingsfientliga grund. Jag har skrivit rätt mycket om dem, vilket gör det rätt uppenbart att de inte får min röst i valet. Deras blotta närvaro i debatten har normaliserat rasism på ett sätt som vi inte har sett i Sverige sedan vi lämnade ”Lort-Sverige” (som Sverige har kunnat kallas innan WWII, med migration, alkoholism och misär). Nej de är inte ett rimligt alternativ till något.

Moderaterna

Skatter är av ondo, allt bör privatiseras, mer pengar direkt i handen. Så ungefär verkar de jobba. På bekostnad av vård, skola och omsorg. De har ju förnyat sig och ska tydligen stå för en ”rättvis skola” en ordentlig omsorg och kämpa för alla i Sverige. Nå, det är inte särskilt ”moderata” tankar och inte heller mer än ord. Inget i deras faktiska politik avspeglar någon större förändring – det enda är att vissa kanske bli förvirrade då de gått från djupblått till matt stålblått, med slitna kanter. De flörtar med väljare genom att försöka sig på en mer varierad floskelbas, politiken är dock densamma. Ledaren kritiserar SD men inhyser en minister som lika gärna skulle kunna kränga på sig brunskjortan…

Läs mer

Djurplågeri för nöjes skull

Jag valde att bli vegetarian av miljöskäl, det etiska kom på köpet även om jag har en lång väg att gå för att kunna säga att jag faktiskt agerar och konsumerar så etiskt jag bara kan. I och med att jag skriver rätt mycket om rasism så har jag stött på debatten om halaslaktat kött och det motstånd som finns emot detta i Sverige. I Sverige finns ingen skillnad, vilket jag skrev om på Motarguments blogg och som fått gott bemötande. Något som inte får ta plats i denna debatt, inte utanför ”hardcoreveganers” inblandning i alla fall är det kommersiella djurplågeri som tar plats i Västeuropa. Det handlar inte om religiösa riter, om mat för dagen eller något som behövs över huvud taget. Det handlar om rent djurplågeri, för nöjes skull.

Via Djurens Rätt:

<p><a href=”http://vimeo.com/69629790″>Pamplona: Running of the bulls 2013</a> from <a href=”http://vimeo.com/user7368766″>League Against Cruel Sports</a> on <a href=”https://vimeo.com”>Vimeo</a&gt;.</p>]

PS. Av någon anledning får jag inte bort inbäddningslänken ovan men orkar inte trixa med det…

Nu känner jag inte någon som brukar gå på tjurfäktning eller delta på denna typ av aktivitet. Däremot är jag förundrad över hur ofta klipp delas med halalslaktade djur, från olika delar av världen. Det går inte att sticka under stolen med att slakt är fruktansvärt mot de som blir slaktade, något som många är villiga att se mellan fingrarna med (”det är ju så gott med bacon”). Denna video handlar om industrislakten, så som den ser ut på många håll i västvärlden (i detta fall USA). Denna slakt är inte genomförd i religiöst syfte utan bara för att producera mat till folket:

Vad innebär 100g kött?

En kort inlägg då jag är på väg ut i solskenet med mina barn. En tanke slog mig, som jag ville dela med mig av:

Om vi ponerar att alla människor i Sverige äter 100 g kött till lunch och 100 g kött till middag (det som tillkommer vid andra måltider är inberäknat), som ett snitt. Ur den utgångspunkten kan vi säga att alla människor kan minska sin köttkonsumtion med 200 g per vecka om två av köttmåltiderna inte innehåller kött (blir vegetariska).

Vi fortsätter med snitten… Om 8 miljoner människor räknas till dessa (vissa äter inte kött, anda mer kött vissa mindre etc.) så kan vi räkna såhär:

var 5:e person står för 1 kg per vecka (200 g x 5 personer). 8 000 000/5 = 1 600 000 kg kött per vecka i minskad konsumtion… Bara i Sverige.

Än en gång. 1 600 000 kg kött i veckan kan plockas ur systemet genom att ersätta två måltider med vegetarisk kost (premisserna ovan).

Ett stort nötdjur väger (högt räknad slaktvikt och att allt skulle bli matkött, vilket det inte blir – typ ben och blod) ca 500 kg. Så 3200 djur i veckan. Väger djuren mindre, som kycklingar gör, eller fiskar, eller får, grisar etc. så blir det fler djur som behövs, det är ganska många fler i verkligheten men jag väljer att underdriva detta. Per vecka. Två måltider per person.

En rätt liten och överkomlig förändring som inte spelar så stor roll i gemene persons vardag men som får goda konekvenser för djur och miljö.

Bara en tanke…

Trevligt dag!