1.1 Integration – ett tydligt symptom

Integrationsproblemet

Vi börjar med integration för att nämna något. Det har också varit på tapeten i stor utsträckning den senaste tiden, mycket eftersom SD kom in i riksdagen det senaste valet.

I dagens Sverige kan vi se symptomen av en flyktingpolitik som har genomförts utan långsiktiga lösningar. Vi ser motsättningar i samhället som tydliggörs genom att etikettera människor efter etnicitet, eller främst genom ”svensk” och ”icke-svensk”. En aspekt när det gäller en begränsning av invandring är den som visar på skillnaden mellan ”närande” och ”tärande” i samhället, där de svenska räknas som närande och invandrare som tärande. Detta ter sig godtyckligt på många plan och måste sättas in i sitt perspektiv. Däremot är det svårt att argumentera för något annan än att människor som inte är födda i Sverige har svårare att komma inpå arbetsmarknaden och då gå från ”tärande” till ”närande.

Samhällsklimatet är heller inte anpassat så att det skall vara lätt att komma in på arbetsmarknaden, även om det gigantiska språkhindret överbryggs. För svenskar har det blivit svårare och de har ju svenskan som modersmål. Det räcker med andra ord inte att bara lära sig svenska, även om den är ”perfekt” för att bli en del av det svenska samhället. Det räcker heller inte att arbeta för att bli kvitt stämpeln som säger ”du är inte en av oss”. Klimatet är inte inbjudande, vilket gör att ett avstånd från det är lättare att göra än att försöka anpassa sig till och bli en del av det (med alla de variationer som är signifikanta för människan). En av de saker som måste göras är att sudda ut gränsen mellan ”närande” och ”tärande”. Jag kommer visa på en modell som innebär att alla som verkar och deltar i samhället kommer att både ge och ta från det, och att våra roller som samhällsbyggare inte behöver definieras av den nu så välbekanta arbetslinjen.

Detta är självklart bara ett steg på vägen, men enligt mig är det ett steg åt rätt håll. De steg som tidigare tagits och som är på väg att forma vårt samhälle är steg som går åt ett håll som bara leder till mer elände.

Som människa i ett nytt land är det en naturlig del att söka sig till de som har något gemensamt med dig. Det är inte de som har vuxit upp i landet och ser det som sin hemnation. Det är (oftast bör tilläggas) de som är i, eller har varit i liknande situation som du är i. Det gör att du kommer att bosätta dig i områden med hög andel människor med annan etnisk bakgrund än den inhemska. Över tid kommer detta att byggas på och skapa segregerade områden. Dessa finns i Sverige och har blivit en vardag som vi alla lever med. Det finns fördelar med att leva i dessa områden. Fördelar som gör att du inte behöver vara en del av det svenska samhället, men nackdelarna är desamma – du blir aldrig en del av det svenska samhället. Vi kan nästan tala om ett glastak som du inte kommer att komma över. För att bryta detta måste du flytta från detta område och lära dig de sociala koderna. Detta går att göra för vissa och de betraktas som ”välkomna invandrare”, men knappast som svenskar. Jag är av uppfattningen att det snabbaste sättet att lära sig hur ett samhälle fungerar är att bli exponerad för det. Detta kan innebära en viss begränsning i valfrihet för de som kommer till Sverige, men detta skall vägas upp med åtgärder som är till för att snabbare komma in i samhället, tillägna sig svenska språket och förstå vilka vägar som finns att gå när det gäller att forma den egna framtiden.

Ett stort problem brukar vara brottslighet. Här kommer det ofta statistik som visar på hur människor med utländsk härkomst är överrepresenterade i brottsstatistiken. Det stämmer. Huruvida det är dessa som begår flest brott är inte säkert, däremot när det gäller hur många det är av dem som har utländsk härkomst, som begår brott. Jag har sett argument som syftar på att detta är ett fel hos dessa personer och att socioekonomiska faktorer inte ska spela någon roll. Jag är inte beredd att hålla med. Oavsett etnicitet så är det de människor som har lägst socioekonomiska status som begår flest och grövst brott (även om ekobrottslighet är grovt så innefattar det sällan inslag av våld). De människor som inte är innefattade i samhället och befinner sig i periferin är också de som är fattigast. Vilka blir de som är benägna att begå flest brott. Inom denna kategori är människor med annan härkomst också överrepresenterade. Jag väljer att se denna korrelation och kommer att utgå från att det finns nog med faktorer som gör att även brottslighet bland ”invandrare” kan minska genom att utjämna de socioekonomiska skillnaderna, mellan befolkningen i stort.

Missnöjet bland de etniska svenskarna har också en grund i de socioekonomiska faktorerna. När relationen mellan minskad välfärd och antal invandrare görs så är det för att kunna sätta fokus på något som inte är det egentliga problemet. Problemet är inte invandringen. Problemet är systemet. Det ekonomiska system vi har idag är gjort för att gynna dem som har pengar. De som inte har det är de som får betala. Välfärden har reducerats för att ge plats för förmåner åt de som befinner sig högre upp i samhället, det var vad vi röstade fram i valet 2006. Mer om det under avsnittet ekonomi.

Tillbaks till grön ideologi