Nederbörd

Nederbörden är en av de viktigaste ingredienserna för liv, miljö och klimat. Hur nederbörden skapas, vart den skapas och vid vilka förhållanden är olika beroende på vilka nederbördstyper som är förhärskande (vanligast förekommande) för den specifika plats vi talar om. Det finns tre nederbördstyper, konvektiv nederbörd, orografisk nederbörd och frontnederbörd nederbörd, och i denna del ska jag gå igenom dessa. När jag skriver om nederbörd så kommer jag i texten att skriva NB.

Allmänt om NB

En av de viktigaste sakerna att komma ihåg när det gäller NB är att varm luft kan innehålla mer fukt än vad kall luft kan. När luften kyls av så kan den helt enkelt inte innehålla lika mycket luft som tidigare utan den relativa luftfuktigheten kommer att öka i och med att temperaturen minskar. När 100 % relativ luftfuktighet nås så kondenserar vattenångan: moln, dimma etc. bildas. Mer om det under avsnittet Luftfuktighet.

Konvektiv nederbörd

Varm luft konvergerar och kyls i och med det ner. Så länge luft värms upp så kommer luft att konvergera, kondensera och skapa NB. Denna typ kallas alltså för konvektiv NB eller konvektionsnederbörd. Det är den vanligaste NB-typen i regnskogsområden och andra områden med hög solinstrålning. Ett krav för att kondens ska kunna ske är att det finns fukt i luften (att något vatten, ex. ett hav, finns att tillgå eller liknande). Saharaöknen har hög solinstrålning men liten mängd konvektiv NB, vilket förklaras i avsnittet om Högtrycksceller.

Orografisk nederbörd

Precis som i den konvektiva NB så skapas NB på grund av att varm stiger och kyls av. I detta fall är det något hinder som gör att luften måste stiga, det kan vara små hinder men exemplet ovan är ett berg och jag utgår därifrån.

Vid en viss nivå börjar vattenångan i luften att kondensera, detta kallas för kondensationsnivån (condensation level i bilden). Från och med denna punkt kommer moln att bildas. Desto högre luften stigen, desto kallare blir den. Desto kallare den blir desto mer fukt kommer att kondensera ”ur” luften. Detta kommer att skapa NB på den sida av det orografiska hindret som luften blåser mot. Detta är oftast anledningen till att det är utmärkt att odla på en bergssida medan den andra är torr som fnöske, trots att det är samma berg.

På den andra sidan av berget (när luften passerat toppen) så kommer den torra, kalla luften att divergera (sjunka). På samma sätt som konvergerande luft kyls av så kommer divergerande luft att värmas upp. När luften värms upp så kommer den att kunna ta upp fukt från omgivningen, vilket gör att det inte finns något fuktöverskott som kan skapa NB, dimma etc. Mot foten av berget så kommer relativt torr (den har ju regnat av sig på vägen upp) luft att blåsa ner och från berget. Denna vind kallas föhnvind (vi känner igen det från ordet ”hårfön”).

Frontnederbörd


Det finns två typer av nederbörd inom frontnederbörd. Är kallfronten aktiv så är det en typ av nederbörd och är varmfronten aktiv så är det en annan.

Kallfront: Det är den övre delen av bilden och den visar hur kall luft kryper under varm luft. I och med detta så stiger den varma luften och skapar NB enligt samma princip som vid de andra NB-typerna.

Varmfront: Det är den undre delen av bilden, som visar hur varm luft lägger sig på kallare luft och trycker bort den. I mötet mellan den varma och kalla luften så kommer den främre delen av den varma luftmassan (själva fronten) att kylas av. Enligt tidigare princip så kommer varm luft som kyls av att kondensera och skapa NB.

Frontnederbörd är den vanligaste NB-typen i Sverige, vi har ju stora skillnader i temperatur över året. På våren är det främst varmfronten som är aktiv och ger de långa, mjuka regnen som vanligtvis efterföljs av varmare temperaturer. På hösten är kallfronterna förhärskande och ger de plötsliga, intensiva regn som uppstår då varm luft plötsligt stiger.

Mer information finns under Vindsystemen och Luftfuktighet.

Frontnederbörd har två typer: kall-, och varmfront. Skillnaden är vilken av fronterna det är som är aktiv (rör på sig). Rör sig den kalla fronten så är det kallfront och vice versa.

One thought on “Nederbörd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s