Vad vänstern förstår om ekonomi

Jag satt och slöläste lite på Facebook och dök på en artikel som jag var tvungen att klicka mig in på. Den heter ”Fem saker vänstern inte förstår om ekonomin”. Som ganska vänster (iaf med dagens mått mätt) så kände jag mig träffad. Nu ska jag äntligen få förstå vad det är som gör så människor kan tro på kapitalismen som funktionell i ett modernt samhälle.

I början av artikeln skrivs det ut att statens inblandning i ekonomin stjälper ekonomin och tanken om att den ska ge många människor en bättre levnadsstandard är ”helt fel”. Detta kan jag inte riktigt förstå med tanke på att Sverige knappast kan ses som en hyperkapitalistisk stat, snarare socialistisk grund med liberala influenser (mer och mer sedan slutet av 80-talet) – samtidigt som Sverige erbjuder väldigt hög levnadsstandard om vi ser på hur det ser ut globalt.

Sedan går de in på ett gäng punkter.

1. Konsumenterna är företagens högsta chefer.
– De går in på saker som stämmer för marknadsekonomin. Alltså det vi lär oss i skolan som lätt exemplifieras av tillgång och efterfrågan och gärna utifrån redan producerade konsumentvaror.
Att direkt mena att detta är kapitalism är ju direkt fel. Att inte gå in på styrmedel för global handel och visa hur marknadsandelar fördelas mellan de olika gigantiska företagen och investerarna blir direkt felaktigt. På den globala marknaden har konsumenten väldigt lite makt – i verkligheten (när vi vågar gå lite längre än grundskoleexemplet med den lilla torgmarknaden).

2. I marknadsekonomin är någons vinst inte någons förslut, båda kan vinna.
– Än en gång är de inte inne på kapitalismen utan på enkel marknadsekonomi, som lärs ut i grundskolan. Två varor som byter ägare och båda kan vinna på det baserat på om vi värderar en säck mjöl till det vi ger tillbaks i pengar…
Här går det att se på hur orättvisa handelsavtal gör så att ekonomin inte är rättvis. Hur det kommer sig att vi väljer att hålla industrier utanför Sverige av ekonomiska skäl, för att kunna skapa billig produktion (som rättfärdigas genom snacket om att den relativa fattigdomen rättfärdigar slavlöner). Hade marknadsekonomin varit rättvis och alla hade spelat på samma premisser så hade denna teori kunnat fungera, men tyvärr ser verkligheten inte ut som i samhällskunskapsboken från årskurs nio.

3. Konjunkturcykeln är inte ett marknadsekonomiskt fenomen

Här vet jag inte riktigt vad de menar. Självfallet berörs konjunktursvängningar av många olika faktorer som har att göra med hur marknaden utvecklas. Att mena att marknaden är frånkopplad detta är direkt tokigt. De som tror att staten agerar helt utan kunskap eller utan att göra faktiska prognoser, med hjälp av ex. RAMSES (en variant av DSGE för att kunna användas av Riksbanken) verkar inte ha tagit sig igenom ekonomikursen på universitetet…
Marknaden, variationen i produktionsmöjligheter, förutsättningar för produktion/konsumtion och möjlig avkastning för investeringar är självfallet en del av det som styr konjunktursvängningarna. Jag har inte hört att någon med lite kunskap (höger eller vänster) har förnekat detta så varför denna punkt är med är mycket oklart.

4. Vi har högre arbetsproduktivitet att tacka för högre löner och kortare arbetstider, inte fackföreningar.
– Självfallet kan högre produktivitet ge bättre villkor för de som arbetar ”på golvet”. Men det är inte en självklarhet, vilket vi ser i dagens produktionsländer. Författaren blandar ihop makroekonomiska förhållanden med arbetsproduktiviteten. Ser vi hur det ser ut i frihandelszoner runt om i världen så har de en arbetsproduktivitet som får alla svenska företag att skämmas men det innebär inte att lönearbetarna har högre reallöner än i Sverige. De höga lönerna i Sverige beror, till viss del, på en högre infrastrukturell standard och generellt bättre välmående där lönearbetarna har kunnat strejka och sätta press på arbetsgivarna för att få igenom villkorsförändringar och löneökningar. Det är en totalt verklighetsfrånvänd bild när en tror att högre produktivitet och större avkastning per definition ger bättre villkor för lönearbetarna. De statliga reformer och det värde som vi fått av att betala skatt är vad som har skapat de goda villkor som finns i Sverige – samtidigt som de företag som inte är villiga att betala skatt i Sverige flyttar utomlands där produktiviteten kan vara högre (tack vare färre regleringar för arbetsvillkoren) och avkastningen blir större.

5. Bostadsbristen är orsakad av regleringar
– Bostadsbristen i storstadsområden är inte orsakad av regleringar gällande naturreservat etc. Att mena att värnandet av ekosystem och naturminnen är ett hot mot bostadsmarknaden visar lite hur tankegångarna går. Utförsäljningen av allmännyttan, hausse på bostadsbörsen, premierande av renoveringar (ROT) och lånemöjligheter på lösare grunder utan ammorteringskrav är en del av förklaringen. Centraliseringen av produktion och arbeten till storstadsområden har gjort det svårare att överleva på landsbygden (industrialiseringen påbörjade ju detta för ca 200 år sedan) och vi har fortsatt stor urbanisering som ger nya potentiella kunder för bostadsköp och som kunder till de banker som erbjuder bostadslån.

Nu kommer jag skriva några saker som kapitalisterna inte verkar fatta…

Den kapitalistiska nyliberalismen (det är inte en rättvis marknadsekonomi som efterfrågas av kapitalismen, tro inte det) baserar sig på exponentiell tillväxt av ekonomin. Allt som inte följer denna tillväxt är ett hot mot den ekonomiska utvecklingen. Däremot finns det en verklighet som kapitalismen inte verkar vilja ta till sig:

1. Vi har inte obegränsade resurser, detta kommer slå hårt mot ekonomin när råvaror tryter.
2. De ojämlika förhållanden som råder på den globala marknaden ser till så vi får fler konflikter om råvaror och levnadsvillkor (rent vatten, mat för dagen etc.), vilket leder till större flyktingströmmar.
3. Den ekonomiska kärnan (EU, Nordamerika, Japan/Kina, Australien) sätter upp extrema förhållanden gällande handel. Genom ex. krav och bestämmelser som styrs av IMF/Världsbanken etc. så fortsätter vi att exploatera de fattiga länderna på ett sätt som inte kan ses som globalt hållbart – oavsett politisk bakgrund.
4. Socialism innebär inte hyllande av planekonomi och kommunism. Det handlar om att marknaden ska regleras så att vi får mer jämlika förhållanden att skapa sin egen lycka – inte att de som reda har ska få fortsätta trampa på dem som aldrig kan ta sig upp ur sin sociala och ekonomiska maktställning.
5. Det finns människor som inte ”tillför” något rent ekonomiskt, om det inte finns någon som ser till att dessa människor ska få leva drägliga liv (ex. en stat) så är vi tillbaks till allmosor och fattighus medans knösarna rullar sig i kapital.