Den hyllade fadern, eller moderns plikt.

Det finns otaliga grupper på Facebook och det går ju inte att ha koll på hälften av dem. Det var länge sedan någon gjorde något som bara var sådär-jävla-skitbra så att jag måste skriva om det. Nu hände det…

För det första kom en ganska provocerande bild upp i bildens flöde:

Genus1

”Och vilken jävla poäng kan det vara då”, tänkte jag. Får väl ta mig ner i tråden och kolla…

Det var några som skrev. Inte direkt otrevligt men dock i vilket syfte hon (det är faktiskt en poäng med att det var en hon som lade upp bilden) lade upp denna bild. Sedan kom förklaringen. En förklaring som mer än nog gav svar på varför:

Genus2

 

Bilden hon pratade om (notera ”likes”):

Genus3

Det var en del i gruppen (Genusmedvetet föräldraskap) som undrade om hon inte lade ut bilden i samma grupp som pappan. Det hade hon gjort. Reaktionerna var dock inte drygt 200 likes…

Genus4

 

Poängen är otroligt tydlig men för de som ändå känner att de inte riktigt är med så väljer jag att ge en kort förklaring på hur det går att se på detta.

Normen i samhället är att kvinnan tar hand om barnen medan mannen gör något annat (i vissa kulturer är det arbete som gäller men inte alltid). Han blir inte ifrågasatt för detta men däremot hyllad när han ”tar ansvar”. Ska vi kunna prata om jämlikhet så måste detta förändras. Ska vi kunna ha en jämställd arbetsmarknad så kan vi inte behålla gamla föreställningar om att kvinnan är hemma (varför ska hon dubbelarbeta) medan mannen är försörjningsansvarig. Ansvar för försörjning och hem/barn är faktiskt inte kopplat till vad vi har mellan benen.

Det enda undantaget är amningen, vilket främst gäller den första tiden av barnets liv (för de som väljer amning). Att anknyta, ta hand och och faktiskt ha en relation med sitt/sina barn är inget som är en ”plikt” för ett kön och ”ett positivt undantag” för ett annat kön.

Den som tycker att det är tramsigt med dessa ”småsaker” får gärna läsa detta inlägg: Strukturer eller trams

Eller förklaringen till varför ordet ”hen” är ett bra ord att använda: Hen – hela inlägget

 

Annonser

Vill du hjälpa mig med min prick?

Det kan knappast ha undgått så många att Dr. Matt Taylor har fått be om ursäkt för en tröja som hade ett sexistiskt motiv. Det lär inte ha undgått någon att det blev en hel del kackel om detta. Flertalet människor meddelade att de ”inte längre tror på feminismen” och att den ”gått för långt”. Dr. Taylor ska hyllas för sitt arbete inte bli påhoppad på grund av sina kläder. Och så vidare…

Jag vet inte vad som rörde sig i hans huvud men det var väl inte en särskilt taktisk tröja att ha på sig när han för en gångs skull stod i allmänhetens ljus. Anledningen att han blir påhoppad är ju att tröjan är sexistisk, inte att den är ”ful/snygg/avslöjande etc.). Kort sagt. Han gjorde en fantastisk sak rent tekniskt men kunde ha varit mer taktisk. Och de som ser detta som att ett skäl att avbryta sin feministiska iver… Ja… Vad ska jag säga…? Tror inte riktigt på er.

Men nu till det jag vill skriva om.

Mönster.

prickar

Bilden visar ett gäng prickar. Helheten är naturligtvis viktig och vi kan likna helheten vid samhället. Fast samhället består av lite fler prickar. Och mönstret är lite mer komplext…

För att förändra mönstret (samhället) så är det rimligaste att förändra det prick för prick. Att få hela världen att komma överens om att förändra mönstret samtidigt är ganska svårt. Då är det bättre att försöka med de prickar som ligger nära en själv. Och putta dem mot, ja… Säg empati och medmänsklighet. Istället för egoisms/rasism/sexism…

Det finns såklart de som tycker att mönstret är bra som det är. Det är de som har skapat mönstret. Sen finns de som inte har något att säga till om. Eller som blir kränkta av prickarnas placering… De vill gärna flytta prickarna och exempelvis se till att det är samma lön för män och kvinnor, se till att den ekonomiska fördelningen blir jämnare eller kanske att inte folk blir fortsatt kränkta på grund av hudfärg.

Men prickarna är svåra att flytta och varje liten knuff i rätt riktning är faktiskt viktig, Som att reagera över användandet av ”negerboll”. Eller säga till om någon kränker en person bara för att denne har ett eller annat kön. Eller vad det nu kan vara. Det är väldigt få människor som inte vill flytta någon prick. Hjälper du till med andras prickar så kommer du få hjälp med den som betyder mest för dig.

På så sätt kan vi faktiskt forma om vårt samhälle…

Genusmedvetet föräldraskap

För ett par dagar sedan fick jag nys om en Facebookgrupp som heter Genusmedvetet föräldraskap. Superbra. Jag kanske inte är den mest genusmedvetna personen i världen – inte för att jag inte vill utan för att jag är ett barn av ett könssegregerat system. Däremot gör jag vad jag kan för att lära mig och tar gärna chansen att pröva mina egna värderingar. I den resan har jag hunnit bli vegetarian, funderat kring konsumtion och miljö, funderat kring världens oordning och faktiskt funderat ganska mycket kring mitt föräldraskap. Även om det inte blir rätt alla gånger så ger jag mig fan på att inte upprepa samma misstag flera gånger.

När jag läser inläggen i gruppen (på Facebook) så blir jag glad över att folk funderar kring sin föräldraroll men också något förbryllad över vilka frågor det är som tar mest plats. De flesta funderingar handlar om konsumtion eller hur det ser ut i vissa butiker (kläder/mat/leksaker etc.). En del söker svar på hur en som förälder bör agera och svara i vissa specifika situationer. Jag har naturligtvis inte svar på alla dessa frågor men har, tillsammans med min partner, diskuterat detta i några år. Här är mina funderingar kring detta. Det är inga svar! Det finns väldigt många människor som tänker på andra sätt och som ser helt annorlunda på genus och föräldraskap än jag gör och vi har all rätt att tänka på olika sätt – jag tycker att det viktigaste är att vi tänker.

Läs mer

Intersektionalitet berör alla!

Intersektionalitet berör alla!

Detta är en av texterna som behandlar intersektionalitet. Det är tankar kring hur vi alla kan sluta upp gemensamt istället för att träta inbördes, kritik är välkommen. Denna text har jämlikhet mellan kön som exempel. Den del som är specifik finns utifrån andra utgångspunkter här: etnicitet, socialt utanförskap.

Begreppet intersektionalitet är ett relativt nytt begrepp där olika samhällsgruppers relation till den sociala normen problematiseras. I utgångspunkt från tidigare och, till stor del, nuvarande diskurs kan vi synliggöra skillnader mellan kamper som förs av marginaliserade grupper och hur de skulle kunna samlas under ett intersektionellt paraply.

Vi kan tänka det som om kampen för jämlikhet tidigare har förts på flera fronter där varje enskild grupp har kämpat för just deras rätt till jämlikhet. Oavsett om det gäller kvinnorätt eller jämlik behandling för olika etniska grupper, funktionsnedsättningar, socialt utanförskap eller annat som inte ses som normativt så har grupperna i mångt och mycket utgått från att det främst är de individer som ingår i grupperna som har rätt att diktera villkoren för jämlikhet. Att hålla fast vid detta kan vara problematiskt av några olika anledningar.

För det första finns människor som tillhör flera marginaliserade grupper, de måste föra flera kamper på flera fronter om deras rätt till jämlikhet skall höras. En person som anses som kvinna kan även ingå i gruppen socialt utanför och/eller annan (än svensk, vilket vi kan tala om då vi befinner oss i Sverige) etniskt tillhörighet. I och med detta splittras kampen och styrkan i mångfalden försvinner. Speciellt eftersom varje enskild grupp anser att de, och bara de, vet hur kampen skall föras och vad som behöver göras. Vilket för in oss i problem nummer två.

Läs mer

Ännu en psykolog om könsneutralitet

Psykologen, författaren och föreläsaren Alf B Svensson har skrivit en artikel som heter ”Sluta försöka göra barn könsneutrala”. Självfallet ska vi har en öppen debatt om hur vi ska bemöta våra barn, det är inte vad jag reagerar på. Dock används en hel del argument på ett sätt som inte riktigt fungerar. Jag börjar med att tydliggöra att jag utgår från normen med två kön, därför att det är detta artikeln debatterar. Jag är medveten om diskurser kring transpersoner, vilka indirekt påverkas genom en samhällelig norm. Detta kommer dock inte att få utrymme i denna text. Vi börjar.

Att vi föräldrar vill att våra barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och inte hämmas av stereotypa könsroller om hur en kille eller tjej ska vara är inget nytt. Personalen i förskolan och skolan har också under många år försökt motverka traditionella könsroller. Trots det är fortfarande 98 procent av förskollärarna kvinnor. Män begår också fortfarande mer än 90 procent av alla våldsbrott. Så vi har inte lyckats särskilt bra.”

Kommentar: Personalen i förskolan och skolan har under många år försökt motverka traditionella könsroller. Med många år så menas ca 20 år, där en stor del har varit att försöka föra upp frågorna internt på förskolor och skolor. Trots detta finns många förskollärare och lärare som inte har varit med på tåget av olika anledningar eller som helt enkelt inte brytt sig då de jobbat inom förskola/skola länge. De traditionella könsrollerna har också införlivats i kulturen över tusentals år, vilket inte förändras genom en kurs i genusvetenskap – som alla inte förstår. De som är förskollärare och/eller gärningsmän i våldsbrott skulle med denna logik ha behövt gå i skolan under den tid som detta undervisningsparadigm var rådande… Det är de som går nu som blir undervisade med dessa metoder. Det finns ingen relation mellan yrkesroller och hur skolan har arbetat. Samhället har inte ändrat sig så mycket och de individer som tagit del av en mer genusmedveten utbildning är för unga för att kunna synas i statistiken.

Läs mer

Feministiskt initiativ och basinkomst

Det kan knappast ha undgått någon att jag är en förespråkare för basinkomst, inte om du läst ett par inlägg på denna blogg i alla fall. Anledningarna är många med det bör gå att följa länkar bakåt från inlägget jag skrev om Fredrik Lindströms vinterprat.

För en tid sedan kom en fråga upp i Facebookgruppen Medborgarlön istället för arbetslinjen. Frågan handlade om vilka partier som tagit ställning för basinkomst. De enda vi kom fram till var Gröna partiet (där jag är en av talespersonerna), Enhet och Liberaldemokraterna (där jag inte kom in på hemsidan). Det finns ett parti som jag anser har vettiga åsikter, som inte är ett riksdagsparti men ett av de större partierna utanför riksdagen – Feministiskt initiativ (F!)

En representant för F! medverkade på en basinkomstträff i Göteborg för någon vecka sedan, stort då de tydligen inte förespråkar reformen. Jag försökte höra mig för lite överallt för att få svar varför men beslutade mig helt enkelt för att fråga partiet direkt. Sagt och gjort skickade jag ett mail till info@feministisktinitiativ.se:

”Hej Feministiskt Initiativ,

Innan jag ställer mina frågor så vill jag tydliggöra att mina frågor samt era svar kommer att publiceras på min blogg. Det är en mycket liten blogg med ett par hundra dagliga läsare men jag vill vara tydlig med detta. Frågorna skriver jag då jag inte vill grunda min uppfattning på antaganden. Nu till saken.

Jag är aktiv i rörelsen kring basinkomst och har länge antagit att Fi var en del av samma rörelse, då det ligger i linje med Fi:s socialpolitik, miljöpolitik och fördelningspolitik. Häromveckan såg jag att Fi växte ganska mycket, vilket gjorde mig oerhört glad. Äntligen ett vettigt parti som kanske kan ta mark i ett korrupt politiskt klimat där nepotismen härjar fritt. Jag gick in på er hemsida och läste igenom partiprogram för att bilda mig en egen uppfattning om Fi:s sakpolitik. Jag var imponerad och glad. Ett parti som verkligen har stabiliserats och visar politisk styrka, utan att glida in i populismens fällor.

Det enda jag funderade kring var varför det inte stod något om basinkomst/medborgarlös/negativ inkomstskatt. Då detta kan ligga under många rubriker så kanske det var så att det bara var jag som tyckte att ”ekonomi” eller ”socialpolitik” var lämpliga men att ni tänkt annorlunda. Jag började höra mig för var ni stod i frågan. Förutom en hel del svar som jag inte vill nämna här (och som ledde till en del blockeringar av personer) så kom ett svar från basinkomstmötet i Göteborg där en av era talespersoner, Stina Svensson deltog. Fi är inte för basinkomst!? Anledningen skulle vara att det var en kvinnofälla?

Personen som gav mig informationen och jag funderade om inte samtliga bidrag som har med barn att göra skulle kunna tolkas som kvinnofällor medan en gemensam, könsneutral basinkomst och dess verkan med möjlig arbetstidsförkortning, jämnare ekonomisk fördelning och stärkande av låglöneyrken är bättre än alla nuvarande bidrag.

Jag har egentligen fler frågor, de skulle dock även kunna ställas till Vänsterpartiet eftersom ni ligger rätt lika i synen på arbetslinjen och a-kassa. Ni skriver dock om en enhetlig och samlad social försäkring:

”Ekonomisk grundtrygghet skapas genom en miniminivå, som omfattar alla, vilken följs av en inkomstrelaterad utbetalning”  – (antaget vid Fi:s kongress 5-7:e april 2013)

Vad jag är intresserad av är faktiska och konkreta argument för att stryka basinkomst. I svaret kan ni utgå från att jag är insatt i basinkomst och socialpolitik. Mina kunskaper i genusforskning är god men inte omfattande, genuskontrakt (Hirdman), Identitet (De Beauvoir/Butler) och viss insikt i moderna tolkningar av genusteorier finns (samt viss populärkultur som Björk, Sveland, Skugge, Olsson etc.).

Vänliga hälsningar

Andreas Meijer (är talesperson för Gröna partiet men skriver detta mail i egenskap av basinkomstförespråkare).  ”

Jag väntade med spänning för att få reda på vad det var som låg bakom ställningstagandet. Ett svar dök upp någon dag senare:

Läs mer

Strukturer eller trams?

Varför finns det inte ett enkelt sätt att se på samhället?

Att befinna sig i debatten som handlar om människor och värderingar är lite knepig. Det finns de, på båda sidor, som menar att allt är väldigt svart eller vitt. Det är till dessa jag riktar detta inlägg. Till er som tycker att ”det gått lite långt” när det gäller att se ”stukturer i kaffesump och val av skosnören”.

Antingen så är det på ett sätt, till hundra procent, eller så gäller det motsatta till hundra procent. Det blir ett problem när vi talar om människor, vilket också syns i den vetenskapliga världen. Jag ska försöka förklara.

Vissa saker kan vi se på som ”sanning” eller i alla fall som ”mycket trovärdigt”. Om vi släpper ett föremål hemma så kan vi vara tämligen övertygade om att föremålet kommer att falla till marken. Vi har lärt oss att detta beror på något som heter tyngdkraften och att den alltid gäller. Det finns naturligtvis undantag även här (saker som är lättare än atmosfären kommer lyfta etc.) men det är inget som stannar kvar på samma ställe och svävar i alla fall. Detta kan bevisas. Släpper vi en boll med en viss densitet i ett visst lufttryck så kommer den att falla, hundra gånger av hundra. Samma boll kommer, vid samma förutsättningar, att reagera på samma sätt. Det kan vetenskapligt bevisas genom att göra otaliga undersökningar, samla ihop data (empiri) och dra slutsatser som skapar fysiska lagar. Vetenskap har skapats.

Läs mer