En högstadielärares tankar om läxor

Jag såg just en tråd på Facebook där läxor diskuterades. Inte konstruktivt om utformningen utan att läxor är en negativ sak som inte bör förekomma i skolan. Punkt. Anledningen var denna debattartikel.

Jag vill gärna bredda den debatten lite och visa några tankar kring läxor. Min uppfattning är att läxor som enbart finns för att läraren inte hinner med i skolan är dåliga läxor, liksom de som ska behandla ett område som inte har tagits upp i skolan. Ingen ny faktakunskap eller metodik bör innefattas av läxor – det är min uppfattning.

Varför har vi läxor i skolan?

Detta finns inget generellt men beroende på ålder så finns olika syften. Min uppfattning är att alla läxor som ges ska kunna utföras av barn som har svåra hemförhållanden eller där föräldrarna inte pratar svenska/inte är så närvarande. De ska kunna utföras med hjälp av andra elever eller vilken vuxen som helst, oavsett dennes utbildningsnivå.

F-3 (Föreskoleklass till åk 3):

Läxan som ges kan fungera som en länk mellan vårdnadshavare (VH)/vuxen och barnets skolgång. Det kan vara att lästräna eller att diskutera något (vad äts till frukost eller liknande). Även konstruerande av egna problem (mattetal eller liknande) skulle vara ”goda läxor” (enligt mig).

4-6:

Förutom att läxan fortfarande är en länk mellan hemmet och skolan så behöver barnet fundera på eget ansvar och lärdomen att göra färdigt uppgifter/ansvara över sin egen tid. Innehållet ska fortfarande vara relativt enkelt men något mer producerande kan vara rimligt då eleven bör (inom gausskurvan) vara läs-, och skrivkunnig. Diskussionsuppgifter och/eller tankar från privatlivet är också goda läxor. Exempel kan vara: ”Ta med din favoritbok/film/spel/app och motivera varför du tycker att den/det är bra”. Även: ”Fundera över vad du tycker är orättvist i livet” kan vara en bra läxa att ta med till skolan (nedskriven för skrivträningens skull och för att visa att det faktiskt är en uppgift som ska utföras).

7-9:

Även här bör läxan vara en koppling mellan hemmet och skolan men nivån kan inte vara så svår att en vuxen person inte kan hjälpa till med läxan (gäller naturligtvis även i de lägre åldrarna). Att skapa ett eget mattetal, läsa i en bok, eller titta på nyheterna kan vara rimligt att begära av elever i åk 7-9. Då detta är mitt arbetsområde och jag undervisar inom humaniora så har jag enbart ”tankenötter” som läxor. Ex. ”Skriv ner ett företag som du anser är dåligt/oetisk och motivera detta. Skriv ner ett företag som du anser är bra/etiskt och motivera detta”. Med elevernas egna motiveringar kan vi ha en diskussion om arbetsmarknad och jag får goda exempel att hänga upp deras kunskaper på. De blir delaktiga i innehållet och motivationen ökar.

Jag gör också inspelningar av många av mina föreläsningar som jag kan be eleverna att se hemma (går att se på mobil/padda/dator – vilket finns tillgång till på skolans bibliotek/läxhjälp om eleven inte har detta hemma). Detta gör att eleverna har viss förkunskap och ofta frågor om själva innehållet, redan när lektionen börjar – vilket också är en god grund för en mer utvecklad kunskapsprocess.

I de flesta ämnen krävs någon form av mängdträning. I en del av dessa ämnen ges mängdträningen som läxor och jag har full förståelse för att detta kan ses som negativt. Den enskilda eleven/VH ser detta utifrån sitt perspektiv och kan tycka att det är för mycket/lite/svårt/lätt/tråkigt/svårt etc. För läraren handlar det om att försöka få upp nivån för de elever som inte riktigt hänger med. Inom mitt ämne handlar det främst om begrepp och att förstå definitionerna av de begrepp som är nödvändiga att kunna om eleven ska ta kunna ta till sig undervisningen och kunna föra underbyggda resonemang. Dessa läxor får naturligtvis inte vara extremt omfattande och mängden är någon som varje lärare behöver värdera i kontrast till sin undervisningsgrupp.

Vanliga invändningar mot läxor:

”Det tar för mycket av barnens tid”

– Självfallet bör lärarna bli uppmärksammade på mängden läxor eleverna har. Detta ligger främst på mentor/klassföreståndare, som brukar ha ganska bra koll på detta (via någon form av infotid eller liknande). Men tankeprocessen slutar inte bara för att skoltiden slutat. Läxor som föder tankar och funderingar är goda läxor och ger en ökad kunskapsprocess (jag har ingen forskning på detta utan det är min uppfattning).

”Skolan tror att vi har tid med alla dessa läxor”

– Ja, detta är korrekt. I skolan vill vi gärna att föräldrarna engagerar sig i barnens skolgång. Det är en av anledningarna till att jag vill ge läxor som inte är ”rätt/fel” utan mer som diskussionsunderlag för kommande lektioner. Detta vill eleverna gärna återberätta för VH och en god kontakt gällande själva lärandet kan upprättas. Är det läxor som är helt nya för eleverna så är det en helt annan sak och då kan en diskussion om utformningen ske men undervisande lärare.

”Barnen är helt slut och stressade av skolan, läxorna knäcker dem”

– Det är självfallet inte önskvärt och mängden läxor måste stå i paritet till undervisning och mängden läxor generellt. Att ha läxor bara för läxors skull ser jag inte som något gott.

”Läxorna är meningslösa, innehållet verkar inte spela någon roll”

Det kan tyckas så när det gäller vissa läxor. Ofta så handlar det om att ta ansvar för sitt eget lärande och kunskap om att kunna färdigställa det som påbörjats. Min åsikt är att läxan inte behöver vara lång eller omfattande för att detta ska förstås av eleven. Som mentor kan jag anse att hantering av kalender och hjälp att planera sin tillvaro kan vara den svåraste men mest givande läxan.

Slutkommentar.

Att bara uttrycka negativitet kring läxor, generellt, är inget jag ser som produktivt. Läxan/hemuppgiften är en av de få hjälpmedel vi lärare har för att få med VH i kunskapsprocessen, vilket bör vara något som intresserar de flesta VH. När det gäller mängdträning/repetition så kan det vara så att eleverna inte har gjort det den ska i skolan eller varit borta vid viktiga lektioner. För elevens skull så kan då begrepp/ord/uppgifter delas ut så att eleven ska kunna följa med i den undervisning som utförs just nu i klassrummet (exempelvis att se den missade föreläsningen på nätet hemma).

Som förälder är det (enligt mig) helt ok att fråga läraren om syftet med läxan. Återkom gärna om det visar sig att läraren inte har något svar… De som har barn i mina klasser är välkomna att fråga/delta/ifrågasätta närhelst de vill. Nu ger jag bara ca 5 läxor per termin då jag inte tycker att mer behövs, men det är min personliga uppfattning och kan inte vara generellt för alla lärare.

Om SD, Östermalmstorg och laglighet

Tror att få människor har undgått att uppmärksamma SD.s briljanta kampanj i Östermalms tunnelbanestation. Diskussionen är igång och SD profiterar på både diskussionen om tiggare och på att folk använder våld för att tysta dem. Vad finns att göra då om det är så att SD vinner på detta hur de än gör?

För det första vill jag rikta mig till alla människor som inte tycker att folk ska reagera på att de sätter upp kampanjen, det sker ju på laglig väg… Det stämmer. SD gör inget olagligt och SL gör det inte heller. SL måste till och med tillåta det om de ska fortsätta vara opartiska för vilka budskap som politiska partier sätter upp. De kan liksom inte stoppa Mp om de vill sätta upp något kritiskt mot bilförare heller…

Men…

Våldet håller jag inte med om, även om jag förstår frustrationen. Det hade varit bättre att isf protestera mot kampanjen genom att polisanmäla (även om det inte är ett brott så går det ju att visa sitt missnöje mot att det inte är ett brott och anmäla). Eller som LUF (Folkpartiets ungdomsförbund) gjorde då de tryckte upp flyers som kritiserade SD.s kampanj. De människor som citerar Voltaire och menar att yttrandefriheten kommer först och att lagen måste upprätthållas behöver komma ihåg att lagen har tillkommit för att stävja oetiskt beteende.

Om ingen tycker att det är oetiskt att avhumanisera de människor (ja, vi glömmer ibland bort att det är människor det handlar om) som befinner sig på samhällets botten och tycker att det är ok att se dem som ”problem” att ”ta hand om” så kommer vi inte att få någon förändring. Den som däremot tycker att det är oetiskt gör rätt i att protestera mot detta.

När det gäller yttrandefriheten så måste även SD komma till tals. Dock är det relevant att fråga dem HUR det är tänkt att de skulle göra detta? På samma sätt som HUR de ska stoppa invandringen (jag skrev om det för något år sedan och Jimmie Åkesson vägrade svara på frågan: länk till det inlägget). Börja nysta i deras sakpolitik och de frågor som inte rör invandring. Det är enda sättet att få syn på vilka de är och vilken politik de vill föra.

När det gäller lagligheten så finns andra saker som skulle ha kunnat protesteras mot, vissa protesterades det mot och vissa saker förändrades, men lagliga var/är de likförbannat:

  • Hitlers maktövertagande i Tyskland med tillhörande krig
  • Valen i Nordkorea och tillhörande censur/förslavande av befolkningen
  • Rumäniens behandling av romer
  • Flertalet länder som har dödsstraff för homosexualitet

Lagen finns för att se till att människan handlar etiskt. När verkligheten förändras så måste lagen följa med och förändras. Denna valfilm har kritiserats men den var inte direkt ”olaglig”. Den är dock oetisk.

Länk till SD:s valfilm 2010