Ännu en psykolog om könsneutralitet

Psykologen, författaren och föreläsaren Alf B Svensson har skrivit en artikel som heter ”Sluta försöka göra barn könsneutrala”. Självfallet ska vi har en öppen debatt om hur vi ska bemöta våra barn, det är inte vad jag reagerar på. Dock används en hel del argument på ett sätt som inte riktigt fungerar. Jag börjar med att tydliggöra att jag utgår från normen med två kön, därför att det är detta artikeln debatterar. Jag är medveten om diskurser kring transpersoner, vilka indirekt påverkas genom en samhällelig norm. Detta kommer dock inte att få utrymme i denna text. Vi börjar.

Att vi föräldrar vill att våra barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och inte hämmas av stereotypa könsroller om hur en kille eller tjej ska vara är inget nytt. Personalen i förskolan och skolan har också under många år försökt motverka traditionella könsroller. Trots det är fortfarande 98 procent av förskollärarna kvinnor. Män begår också fortfarande mer än 90 procent av alla våldsbrott. Så vi har inte lyckats särskilt bra.”

Kommentar: Personalen i förskolan och skolan har under många år försökt motverka traditionella könsroller. Med många år så menas ca 20 år, där en stor del har varit att försöka föra upp frågorna internt på förskolor och skolor. Trots detta finns många förskollärare och lärare som inte har varit med på tåget av olika anledningar eller som helt enkelt inte brytt sig då de jobbat inom förskola/skola länge. De traditionella könsrollerna har också införlivats i kulturen över tusentals år, vilket inte förändras genom en kurs i genusvetenskap – som alla inte förstår. De som är förskollärare och/eller gärningsmän i våldsbrott skulle med denna logik ha behövt gå i skolan under den tid som detta undervisningsparadigm var rådande… Det är de som går nu som blir undervisade med dessa metoder. Det finns ingen relation mellan yrkesroller och hur skolan har arbetat. Samhället har inte ändrat sig så mycket och de individer som tagit del av en mer genusmedveten utbildning är för unga för att kunna synas i statistiken.

”Många genusfundamentalister säger nu att om vi bara försöker skapa könsneutrala barn genom att behandla pojkar och flickor exakt lika så löser vi problemet. Vi ska ge dem könsneutrala namn och leksaker, börja använda ordet ”hen”, förbjuda flickor från att klä sig i rosa och välja genuscertifierade förskolor. Förskollärarna ska agera könspoliser, slänga ut dockvrån och avstyra alla typiska kill- och tjejlekar.”

Kommentar: Här ställer jag mig direkt frågande vilka som är genusfundamentalister, om de har någon egentlig makt och hur många dessa nu egentligen är…? Dock rätt i att vi ska behandla barn som barn, där det inte är kön som är den särskiljande premissen. Sen börjar artikelförfattaren spekulera vilt. Klart att det går att ge barnen könsneutrala namn, men det är knappast inbegripet i något större sammanhang. ”Hen” är ett utmärkt ord att använda när vi inte vet vilket kön personen har eller när det inte är relevant att uttrycka personens kön, jag har en längre text om det som du kan läsa här. Sen undrar jag vilken grund det finns när det gäller uttalanden om att förbjuda flickor att klä sig i rosa, att vi behöver ha ”könspoliser” och att typiskt genuskodade lekar skall avstyras (snarare handlar väl detta paradigm om att genuskodade lekar skall vara öppna för alla barn, oavsett kön). Väldigt lite substans i detta stycke, och väldigt lite som faktiskt går att grunda.

Men den strategin kommer inte att lyckas, för kön är inte bara en social konstruktion. Alla skillnader mellan pojkars och flickors beteende beror inte på att vi behandlar flickor och pojkar olika. Den som offentligt vågar ifrågasätta den feministiska genusdoktrinen utsätts för personangrepp, hånas och förlöjligas.”

Kommentar: Förmodligen kommer Alf B Svensson att anse att detta är ett hån/förlöjligande (om han nu får nys om att jag skrivit detta). Det har han rätt i. Främst eftersom han skriver en så löjlig text… Han har helt rätt i att allt inte kan härledas till social konstruktion. Vad han inte tar upp är att det finns väldigt få saker (utanför fysiska egenskaper) som kan härledas till strikt biologiska förklaringar. En del går säkert, men det går inte att plocka ut biologi och social struktur eftersom de är så nära sammanlänkade, alltså finns ingen bäring för Svenssons påståenden.

”En som haft modet att göra det är Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. I en statlig utredning konstaterar han att det visst finns genetiska orsaker till skillnader mellan pojkars och flickors beteende.

Hjärnan utvecklas exempelvis olika hos pojkar och flickor. Flickors hjärna är störst när de är tio, elva år, medan pojkars hjärna blir det först senare. Kvinnor har fler förbindelser mellan vänster och höger hjärnhalva. Pojkar och män har mer av hormonet testosteron, en orsak till att de är mer aggressiva och har fler tillfälliga sexuella förbindelser. Flickor som under fosterstadiet fått ovanligt mycket testosteron på grund av en ämnesomsättningsrubbning hos modern är betydligt mer pojkaktiga både i sin lek och i sitt beteende.”

Kommentar: Detta är inget som egentligen motsägs. Inte av mig i alla fall. Det är fysiska egenskaper, som kanske kan påverka individens sociala roll, men det är inget som har kunnat bevisas. Det som dock går att bevisa är att människor beter sig och identifierar sig olika beroende på hur de bli bemötta. Jag ska inte ens gå in på språkbruket kring det freudianska att skylla pojkaktiga flickor på hormonrubbningar hos modern. Vad säger Ingvar egentligen? Det är manligt att vara aggressiv och ha många sexuella förbindelser – helt frånkopplat sociala koder (vilket skulle vara rätt revolutionerande och en studie jag gärna skulle granska rent metodologiskt).

”Flickor är mer språkligt begåvade än pojkar. De är mer ambitiösa och motiverade och har bättre betyg i alla ämnen utom idrott. Dubbelt så många flickor läser vidare vid universitet och högskola. De har däremot sämre psykisk hälsa, framförallt i tonåren. Förmodligen för att de har en medfödd större sårbarhet.”

Kommentar: Rent socialt vet vi också att vi vuxna talar och förklarar med med flickor än med pojkar (vilket rimligtvis har en påverkan på den språkliga utvecklingen). Här vill jag fråga vad ambitionen egentligen möter? En genetisk eller en social norm? Om den då inte möts så kan det kanske vara rimligt att se hur det påverkar den psykiska hälsan. Eller så går det att förmoda att det är en ”medfödd större sårbarhet”… (Ett alternativ är ju att grunda detta i empiri om en nu ska slänga sina akademiska titlar kring sig).

”Vi ska inte göra våld på naturen och försöka skapa könsneutrala barn. Ska de utvecklas optimalt och inte hämmas av biologiska skillnader och stereotypa könsroller ska vi i stället behandla dem olika. Men inte på det traditionella sättet där pojkar att vara tuffa och coola och flickor söta, tysta och snälla.”

Kommentar: Nu tror jag att det blir rätt svårt att ”skapa könsneutrala barn”. Däremot kan vi tänka på om vi bemöter pojkar och flickor olika, enbart baserat på att de ha olika kön. Utgår vi från etikens grunder så säger de att vi etiskt ska behandla lika lika och olika olika. Så långt är jag med. Däremot är det rätt sällan det är könet som skall vara den avgörande premissen när det gäller hur vi bemöter någon, speciellt när det gäller färger och leksaker.

”Vi ska medvetet träna pojkar att bli bättre på att kontrollera sin ilska och inte hävda sig genom att trycka ner andra. Vi behöver motivera dem att ta skolan på större allvar och utveckla sin känslomässiga intelligens och sociala kompetens. Annars kommer många av dem att 20 år senare vara olyckliga, lågutbildade, arbetslösa, frånskilda män.”

Kommentar: Vi ska alltså utgå från att pojkar är aggressiva? Och att pojkar behöver lära sig att inte trycka ner folk (detta är alltså inte ett problem för flickor/kvinnor eftersom de inte har de biologiska förutsättningarna?)? Sen har vi alltså en dystopi där vi ska utgå från att pojkar behöver fostras för att inte bli självdestruktiva? Förespråkar författaren att pojkar ska fostras som flickor (så att de inte slutar som olyckliga, lågutbildade, arbetslösa, frånskilda män)?

Vi behöver medvetet lära flickor att tro på sig själva, att våga säga ifrån och ibland tänka lite mer på sig själva. Uppmuntra dem våga satsa, ta risker, men inte ställa så höga krav på sig själva. De måste inte vara snygga, smala, smarta och sexiga för att duga.”

Kommentar: Inte för att vara den som är den men författaren skrev just att flickor: ”Flickor är mer språkligt begåvade än pojkar. De är mer ambitiösa och motiverade och har bättre betyg i alla ämnen utom idrott. Dubbelt så många flickor läser vidare vid universitet och högskola.” Var inte detta kopplat till det biologiska alldeles nyss? Ska vi plötsligt göra ”våld på naturen” och se till att barn med ett visst kön inte ska agera enligt ”sitt biologiska arv” (gäller även stycket ovan för pojkar)?

”Ska vi ge pojkar och flickor lika stor chans att lyckas i livet kan vi inte undervisa dem på samma sätt i skolan. Pojkar är inte lika bra som flickor på att ta ansvar för sitt eget lärande och arbeta på egen hand. De behöver mer lärarledd undervisning i helklass. Med samma pedagogik ökar klyftan ännu mer mellan pojkars och flickors betyg och chanser att lyckas i livet och pojkarna blir de stora förlorare.”

Kommentar: Skönt att se hur denne psykolog även går in som expert när det gäller pedagogisk verksamhet. Problemet existerar förvisso men det finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle vara grundlagt i vårt biologiska arv. En av anledningarna är att vi inte kan separera biologi och sociologi när det gäller komplexa sociala fenomen.

Slutord

Jag gjorde denna lilla analys då jag ville visa hur lätt det är att få en viss bild i en mycket infekterad debatt. Som jag tidigare skrev så finns biologiska skillnader mellan människor, vanligtvis manligt och kvinnligt kön. Vissa egenskaper är förstärkta (empiriskt grundat) för könen och dessa kan komma att påverka personen i fråga. Kvinnor ska, generellt, kunna analysera människor, uttryck och känslor bättre än män och män ska, generellt, kunna fokusera på smalare områden och tänka mer rationellt och logiskt/matematiskt. Så långt har väl forskningen kommit. Dock är normaliteten inte så stor att vi generellt kan bemöta människor olika bara med könet som premiss, särskilt inte i förskola och skola. Det finns alltså variationer och avvikelser från detta, som är så stora att vi inte kan ha det som grund.

Många av de problem Svensson/Ingvar tar upp är problem som generellt kan härröras till det sociala och inte det biologiska. Vi har heller inte möjlighet (eller möjlighet har vi men det är oetiskt och omoraliskt) att forska på biologiska färdigheter som utvecklas utan social påverkan. När artiklar som dessa får luft under vingarna så stärks bilden av våra könsroller, som till extremt liten grad grundas i biologiska förutsättningar – de finns men är av marginell betydelse för den sociala strukturen. De bör behandlas med lika stor vikt som att vissa (oavsett kön) är bättre på idrott och andra på teoretisk analys (och somliga kan allt, andra inget).

Våra barn kommer att agera och formas utifrån hur vi som vuxna agerar, som förebilder och vårt bemötande av dem. Utgår vi från individen istället för könet så behöver vi inte kämpa i uppförsbacke med att ”få bort” biologiska föreställningar (våldsamma pojkar och psykiskt sårbarare flickor…). Vi kan utgå från individen, dennes intressen och kognitiva förutsättningar. Vi kan skapa lärande som är anpassat för människor, inte för kön.

Andreas Meijer, lärare, förälder och talesperson för Gröna partiet

Annonser

9 thoughts on “Ännu en psykolog om könsneutralitet

  1. Hej, himla bra text 🙂 Om du vill ha mer fakta och kött på benen om kopplingen mellan aggression och manlighet så skulle jag rekommendera boken War and Gender av Joshua Goldstein. I den gör han en bra översikt över forskning fram till nu om kön och aggression (och mycket annat, det är en tegelsten). I kort kan jag ju spoila och berätta att det finns inga studier som tyder på att testosteron kan kopplas till den ökade aggressionsnivå som personer som ses som män har. Nivåskillnaderna i testosteron mellan kvinnor och män är så små att dessa inte kan account for detta tydligen. (Själv läste jag boken i en kurs och Genus och krigföring)

  2. vadå normen om två kön? det är en fantastiskt stor biologisk skillnad, Fine om du vill experimentera med dina barn, men gör det inte med mina.

    • Hej Arvid,

      jag vet inte vad du riktigt menar. ”Normen med två kön” är att jag väljer ett resonemang som utgår från att människan har två kön (pojke eller flicka). Detta för att jag vet att det finns människor som är androgyna/tvåkönade och liknande. Jag valde att inte ta med dessa i resonemanget och skrev ut att det var normen med två kön (alltså inte samma person utan att det är två kön som finns i samhället) då jag inte är nog insatt i annat och inte klarar av att resonera utifrån annat i denna text.

      Så jag tror att du missuppfattat texten.

      Vänligen
      Andreas

    • Ett tillägg:

      Ja det finns stora biologiska skillnader mellan kön, det är ingen som säger annat. När det är relevant så bör detta naturligtvis ligga till grund för olika saker (sjukvård/medicin etc.). När skillnaderna inte påverkar så bör de heller inte vara det viktigaste (färger/hushållssysslor/hobby etc.).

      Så det är knappast mer experimenterande än att låta barnen få utveckla sina egna intressen utan att bli intryckta i en könsbestämd norm (medvetet eller omedvetet).

      Vänligen
      Andreas

  3. Ping: Till Joakim Lamotte om könsneutralitet | Världen, politiken och miljön

    • Vad är nerkpryat?
      Jag förstod Andreas text och tyckte inte det var dravel. Däremot hade han kunnat vara bra mycket mindre ödmjuk. Jag har inte läst hela texten som kommenteras men den verkar intelligensbefriad och förtjänar sin rättmätiga sågning.

      • Jag tycker verkligen att Alf B Svensson gör ordentliga halmgubbar. När jag skrev denna så fanns inte Lady Dahmers text (vad jag vet) men den är också bra =).

        Jag vet inte om du tycker att jag borde ha varit mer eller mindre ödmjuk… Jag brukar inte få höra att jag är för ödmjuk så det vore ju en ny upplevelse =P.

        Skönt att du förstår vad jag skriver, det var väl lite i affekt.

        Vänligen
        Andreas

    • Jag försöker skriva så att folk förstår och jag kanske har en begränsad förmåga när de gäller att hålla mig kort och saklig. Det är nog något jag kan utveckla så jag tackar för din kommentar och tar det med mig.

      Vänligen
      Andreas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s