Fribelopp del 4. Regeringen

”Hej,

Jag har försökt vara i kontakt med CSN om hur fribeloppen sätts och vem som styr dem, svaret har enhälligt varit regeringen och utbildningsdepartementet, därav detta e-postmeddelande.

Vad är syftet med att inkludera det arbete man som högskole/universitets – student har under lov (främst sommarlov) med det arbete man gör under terminerna? Hur är det tänkt att studenterna ska kunna överleva när man får 2572:- i bidrag per månad, med möjligheten att låna upp till 4920:- per månad utöver det. Arbetar man lite extra under terminerna är det inga större problem att klara sig, det är när man inte längre får varken bidrag eller studielån som problemen börjar.

Det man arbetar under juni, juli och augusti borde absolut inte räknas med i fribeloppet. Bor man inte hos mamma och pappa som betalar allt åt studenten, utan man får på existensminimum försöka skrapa ihop det man har kunnat spara (av de ungefär 10 000:- man har tjänat per månad under terminerna) och tacka nej till arbeten eftersom man då inte kan extraarbeta under terminerna utan att kliva över gränsen.

Ett konkret svar på den här frågan verkar vara en omöjlighet att få någon annanstans så jag hoppas att Ni åtminstone vet varför fribeloppet ser ut som det gör. Jag har inga högre förväntningar att få ett vettigt svar (det behöver inte ens överrensstämma med min åsikt, bara det finns en realistisk tanke bakom och inte att tusentals studenter lider pga. lathet hos politiker) men jag kan ju alltid önska.

Trevlig sommar.”

Jag fick även ett svar:

”Hej Andreas och tack för ditt brev! 

Du har skrivit ett brev till högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg. Jag har fått i uppdrag att besvara ditt brev. 

Motivet till att det finns fribeloppsgränser i studiemedelssystemet är att de statliga resurserna är begränsade. Den som har en inkomst under studietiden som han eller hon delvis kan leva av bedöms inte ha samma behov av fullt studiemedel som en person utan inkomst. På så sätt kan de statliga resurserna komma fler tillgodo. Principen att inkomster påverkar bidragets storlek gäller även i de flesta andra bidragssystem, t.ex. bostadsbidragssystemet. Om du vill läsa mer om fribeloppet och hur det motiveras inom studiestödssystemet rekommenderar jag regeringens proposition ”Ett reformerat studiestödssystem” (1999/2000:10) som du finner på regeringens hemsida under publikationer. 

Regeringen är medveten om den problematik du beskriver och tillsatte därför i november 2007 en studiesocial utredning, Studiesociala kommittén (U2007:13), med uppgift att bl. a. se över de studerandes ekonomiska och sociala situation. Av utredningens direktiv framgår det att kommittén ska föreslå åtgärder som syftar till att den studerande ska ha möjlighet att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid. I kommitténs uppdrag ingår även att föreslå hur framtida beloppsnivåer och fribelopp inom studiemedelssystemet ska se ut i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart system som säkerställer en skälig levnadsnivå för de studerande och ger förutsättningar för att bedriva effektiva studier. Om du vill veta mer om kommittén kan du läsa dess direktiv (dir. 2007:153). Du kan då söka på förkortningen ”dir.2007:153” på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/. Utredningen ska vara klar senast den 31 mars 2009.

Det är viktigt för Utbildningsdepartementet att ta emot synpunkter från enskilda i syfte att utveckla studiestödssystemet. Vi tackar därför för dina synpunkter och tar med oss dessa i vårt fortsatta arbete.  

Med vänlig hälsning 

XXXX”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s