För ungefär 3 år sedan skrev jag ett liknande inlägg, vilket fick en del personer i min omgivning att reagera. Att jag, Andreas Meijer – han som marinerade sommarköttet i dagar, brynte oxfilén perfekt och späckade med vitlök och örter för att få till en känsla av att smälta i munnen. Han som brukade anse att ”fyllekäk” innefattade fyllda lövbiffsrullader eller chilispetsad carbonara… Ska han inte längre äta kött? Så var det och så är det. Jag har aldrig saknat kött. Det jag har saknat är enkelheten i att äta kött.
De som inte äter kött kan inte föreställa sig hur det är när det inte går att ”slinka in och ta en korv” eller att burgarna på Donken, för en tia, inte är för dig. Enkelheten som kommer med att äta kött är vad jag saknar – inte köttet. Inte alls.
Under sommaren pratade jag och min fru en del om detta. Vi kollade på Cowspiracy (där jag direkt påpekade ett gäng faktafel – vilka inte är så svåra att se även om jag bara är en stackars geografilärare med fokus på globalisering och klimatologi) och vi diskuterade näring och hur vi ska förhålla oss till mat. Det vi kom fram till var att vi inte kunde försvara den konsumtion vi hade gällande mejeriprodukter och ägg. Förvisso köpte vi enbart ekologiska produkter – men det är fortfarande bara något bättre för de djuren. Att inseminera en kviga för att hon ska föda ett barn och sedan ta hennes mjölk är ju sådär, det ville vi inte vara en del i att stödja. Inte heller industrin kring höns och äggproduktion – som oavsett produktion måste vara lönsam och då finns det ett fåtal producenter som har ”glada hönor”. De är svåra att hitta i Stockholm dock.
Så för ett par veckor sedan valde vi att utesluta ägg och mjölkprodukter – främst där det går. Hur det går när vi börjar jobba är ju en annan sak (jag misstänker att jag får ta med matlådor för att det ska funka). Det jag kommer sakna är inte ägg/mjölk (det finns bra alternativ för allt utom ost) utan den sociala tillhörighet som en vegetarian ändå har. ”Du äter ägg/mjölk i alla fall” är en fråga som jag svarat ”ja” på i tre år och det har mötts med en lättad suck.
Nu är det dags att börja krångla på riktigt då… Förhoppningsvis görs mitt liv enklare med tiden. Så att alla blir lite gladare. Utbudet av veganska produkter är faktiskt helt fantastiskt och jag har ätit så mycket god mat sista tiden att jag säkert gått upp flera kilo som vegan.
Det sista jag vill ta upp är detta med näring… Jag tränar ganska mycket och människor är så oroade för att jag inte får i mig nog med näring och protein… Alltså. Vegansk mat innehåller sällan fullvärdigt protein (det finns vissa saker som har det). Däremot innehåller olika delar olika aminosyror. Det är bara att ha lite koll så är det inga som helst problem – en falafelrulle ger ex. fullt proteinpåslag för en måltid (baljväxter, spannmål, grönsaker). Desto mer jag behöver tänka på maten desto bättre blir den, näringsmässigt och smakmässigt. Jag menar… Det är ingen som oroar sig för de som lever på snabbmatsburgare, falukorv, färdiga köttbullar, pizza, kebab och alkohol…
Smaklig spis!
