Best of bloggen!

De bästa, mest informativa och gillade inläggen, av drygt 200 stycken, listas här. Är du intresserad av något i samhället så har jag förmodligen skrivit om det. Om inte så kan du ju fråga vad jag tycker om just din fråga.

Ni som kopierar ur eller av mina texter får gärna lägga en länk till just det inlägget då jag helst undviker ”snuttifiering” som kan missförstås. Tycker du att det du läser är bra, eller tror att någon annan skulle vilja läsa det jag skriver – dela gärna med dig av ditt favvoinlägg eller detta samlingsinlägg. Desto fler som läser, desto högre kvalitet (mer tid till bloggen).

Trevlig läsning.

En blick i den politiska kristallkulan

Omtumlande. Det är väl det ord som bäst beskriver hur regeringsskiftet har varit? Vi har ett gäng ministrar på plats men det har ju inte varit jubel som har mött dem direkt. Om det är ren och skär missunnsamhet vet jag inte men det finns ändå ett korn av intresse för att gå vidare med diverse ”påhopp” som har skett emot ministrarna. Vi kan väl börja där för att avsluta med att skåda in i kristallkulan?

Den nya statsministern, Ulf Kristersson, har ju varit i blåsväder tidigare. Det var en del lägenhetsaffärer som kanske inte var helt på det klara och under hans tid som socialborgarråd så reades ett gäng verksamheter ut och privata aktörer gjorde fina pengar på utförsäljningarna. Runt 65 miljoner kronor om jag inte missminner mig. Dåvarande justitieminister Beatrice Ask kommenterade Kristerssons förehavanden med: ”Det är inte olagligt att vara korkad eller att göra dåliga affärer eller att ha dåligt omdöme.”. Ask har naturligtvis rätt i detta men det kommer att påverka resten av landet om det är den person som nu är statsminister som det hänvisas till. Kristersson har ju inte ens hunnit sätta tandborsten på plats i Rosenbad innan han började fara med osanning, såpass mycket att han blir KU-anmäld av Mp. Kristersson menade att Sverige har varit en av världens ”nästan fossilfria” nationer. Det är ju helt fel och när vi ser hur det ser ut med klimatet globalt så är det en tydlig signal att Kristersson helt och fullt ignorerar att det skulle finnas ett klimatproblem.

Fortsätter vi till de nya ministrarna så har vi skolminister Lotta Edholm som gjorde ett schysst klipp i och med att sälja sina aktier i Tellusgruppen, något som gav en fin vinst. Det hade ju gått att lösa på annat sätt men vi behöver fråga oss vilken agenda den nya ministern har när det kommer till skolan. Nu kanske vi får mer koll eftersom även Edholm blivit KU-anmäld just för detta, inte av Mp utan av S. Som yrkesverksam i skolan så blir jag lite förskräckt när den som har sista ordet rörande skolan är en person som har intressen i att skolan fortsätter vara ett läckande såll som delar ut skattepengar till riskkapitaliser istället för att trygga en god utbildning för elever och en god arbetsmiljö för de som jobbar i skolan.

Vidare har vi Parisia Liljestrand som numera är kulturminister. Det är personen som inte har någon utbildning i litteraturvetenskap men som menar att hon är ”litteraturvetare i grund och botten”. Nu är det inte olagligt att ljuga om sin utbildning men det är knappast förtroendeingivande. Jag har inte röstat på M så det är väl frågan om M:s väljare helt ignorerar ärlighet, som sittandes på sidlinjen så gör jag inte det.

Nästa minister är Romina Pourmokhtari som är miljö-, och klimatminister numera är en tidigare LUF-ordförande och som tidigare har varit väldigt tydlig med sin ideologiska tillhörighet. Nu har hon hamnat som minister tack vare Liberalernas överenskommelse med SD och Pourmokhtari menar att hon vill ändra inifrån för att det är enda sättet. Själv kan jag tycka att hon kunde ha agerat i enlighet med sin övertygelse och avgått när L gjorde gemensam sak med SD. Nu sitter hon där så länge SD och Ebba vill ha henne på plats. För något eget departement får hon inte, det ska underställas näringslivsdepartementet (det finns ju ingen tänkande människa som tror att Ebba ska underställa sig en 26-årig liberalpolitiker i deras gemensamma departement). I detta blir hon en bricka i spelet och det är synd, för henne, att hon inte insett det och i alla fall räddat sitt eget namn innan skeppet sjunker – det hade kunnat skapa en framtida karriär.

Vår nya integrationsminister och den liberala ledaren är ju den som styrt det liberala skeppet mot klipporna. Förvåningen när partigruppen RE valde att utesluta L kan ju inte vara annat än spelad. Antingen förstår han inte bättre eller så har han blivit så djupt förtrollad av makten att han inte har något emot att deras historiskt tydligaste motståndare (aukoritära organisationer) får makten tack vare hur hans parti har agerat.

I korthet så vill vår nya migrationsminister Maria Malmer Stenergard att fler ska bli av med sitt uppehållstillstånd, Tobias Billström har jag berört på denna blogg förra gången M hade makt. Senast när Johan Forsell var rättspolitisk talesperson för M så har hans utspel fått en del kritik, från forskare och från GW – iofs underhållande men inte en merit för en minister. Gunnar strömmer som nu är justitieminister blev ju omtalad när han gav tips på hur någon skulle kunna ge anonyma donationer till M, något som är olagligt men vår nya justitieminister verkar ha koll på lagarna – eller hur man kringgår dem i alla fall.

Det är flera ministrar som säkert är helt reko och den jag ser som positiv är Acko Ankarberg Johansson som förvisso varit del av KD:s sjukvårdspolitik men verkar ha insett att staten bör vara ansvarig för vården så det är positivt.

Skådar jag in i kristallkulan för det svenska politiska landskapet så kag jag se att några saker är rimliga.

1. Lotta Edholm kommer att avsättas eftersom det inte går ihop med hennes två stolar.
2. Romina Pourmokhtari, som just nu inte ger några intervjuer, kommer självmant att lämna sitt uppdrag inom ett par veckor.
3. Kravet från Liberaler kommer att pressa Johan Persson väldigt hårt. Antingen bryter de uppgörelsen med SD under Perssons ledning eller så kommer han att få avgå och partiet bryter uppgörelsen.
4. När detta har hänt så kommer inte Kristersson att få sitta kvar utan en mer turbulent tid inom M kommer att ställa till det för dem.

Då är ju frågan hur oppositionen väljer att göra. Antingen bildar de regering med nuvarande underlag och får en minoritetsregering igen. Eller så spelar de det högre spelet och utlyser nyval.
Alla som röstade på M, KD, L men som inte vill se SD herre över regeringen får en ny chans att se över sin moraliska kompass. Det verkar som att samarbete med SD inte längre är en ”red line” och det är helt ok i en demokratisk värld. Men att rösta på det sättet innebär att man är ok med den politiken och att man är ok med att SD är de som styr ens partis ageranden. Då kan man lika gärna gå hela vägen och rösta på SD – eller så lägger man ner sin röst.

Ett nytt parlamentariskt läge

Dammet efter måndagens regeringsbildande verkar ha lagt sig som en märklig filt över den svenska politiken. I vanliga fall brukar ett avslutat val innebära en tid av lugn och stridsyxorna läggs åt sidan för att förbereda inför kommande höst-, och julfestligheter. Denna gång är det något som är annorlunda. Till viss del en segerviss attityd från de röster som vill ha en förändring, vilken förändring som helst verkar det som. Sedan är det den förvirring som nu verkar ha utbrutit på sociala medier och ni MSM.

Det verkar som att ingen riktigt tror på det som har hänt i svensk politik. Men det är dags att stänga munnen, snyta sig och inse att vi har ett helt nytt parlamentariskt läge. Ett läge som ruckar på allt vi tidigare ansett vara det grundläggande inom Sverige och den moderna svenska politiken.

Vi har tre partier som har gått bakåt sedan förra valet och tack vare stödet från Sverigedemokraterna nu kan bilda regering. En regering som måste få godkänt i allt de gör från SD för att inte riskera en misstroendeomröstning. Jag har inte läst igenom hela Tidöavtalet men det finns ju att få tag på för den som känner att de vill läsa in sig. Det vi ser är dock att SD:s politik nu är verklighet.

Vi kommer att få det annorlunda. Så mycket kan vi ju säga i alla fall. Exakt vilket utfall det kommer att bli vet jag inte men jag har svårt att se hur det blir mer positivt. Förmodligen kommer denna blogg att tas ut och skakas av igen eftersom det står mig fritt att tycka vad jag vill här – än så länge i alla fall.

Inledningsvis menade ju vår nya statsminister att det var en unik utbyggnad av kärnkraften som har gjort Sverige självförsörjande ”alla årets timmar, alla årets dagar”. Det är ju helt felaktigt och går ju att kolla upp när det kommer till nettoimport över tid. Inte direkt snyggt att inleda sin mandatperiod med helt onödiga lögner.

I och för sig inte helt konstigt då vår nya kulturminister Parisa Liljestrand valde att säga att hon var ”litteraturvetare i grund och botten”. Jag skulle inte säga att jag är historiker i botten eller att jag är geograf i botten – och då har jag kandidatexamen i båda dessa ämnen. Parisia har läst 2 terminer litteraturvetenskap men hon är väl ändå lärare i botten om det är där en examen finns?

Vi kommer nog att få vänja oss vid att våra nya makthavare inte bara tänjer på sanningen utan till stor del ignorerar den. Direkt vid regeringsförklaringen fick vi veta att det var tuffa problem som skulle ta tid att lösa. Så lät det inte i opposition. Ingenting kunde förklaras av en global pandemi, ett krig i Europa eller en instabil global handelsmarknad. Nu vet jag inte hur kristna Kristdemokrater är egentligen men det verkar ju finnas utrymme för feltolkningar lite hit och dit så jag kommer att kasta mina stenar trots mina egna synder, det finns ingen balk i mitt öga men jag kommer absolut att vara en sticka i ögat på min nästa regering.

Det är några saker som direkt oroar mig, personligen och som en del av samhället.

För det första så vet vi att ”tuffa tag” enbart är signalpolitik, en ganska dålig signalpolitik dessutom. Det finns inga bevis eller stöd i forskning eller praxis som visar att hårdare straff och tuffa tag minskar brottsligheten, snarare tvärtom. Risk för ökad brottslighet finns.

För det andra så väljer regeringen att lägga ner Miljödepartementet helt och tillsätta posten som miljö-, och klimatminister till en 26-åring som tror att hon kan påverka politiken när det är SD som har sista ordet i alla frågor. SD som visat sig vara klimatförnekare i såväl enskilda fall som högt uppe i ledningen. Risk för att allt arbete för klimatet backar finns.

Då jag medvetet väljer bort SD:s kärnfrågor så väljer jag att gå vidare till skolfrågorna. Vår nya statsminister är ju, sedan länge, gift med Birgitta Ed som sitter i styrelsen för Europaskolan – en stiftelse som driver skolor i aktiebolagsform. Vår nya skolminister sitter också i styrelsen för friskolekoncernen Tellusgruppen, eller hon satt där fram tills att detta uppdrag påbörjades. Hon är dessutom delägare i PR-Byrån Tenelius Holm som, enligt sig själva, är experter på offentlig upphandling. Risk för att skolan kapitaliseras mer finns.

Tunnelbanan

Stockholm. En kall januaridag. En mamma ska åka på kontroll på grund av att hon är orolig för det barn hon har i magen. Med sig har hon sin dotter. De ska ta tunnelbanan några stationer och de tar sig genom spärrarna på något sätt för att hoppa på tåget. Väl på tåget är det biljettkontroll.

Stockholm. En kall januaridag. Två ordningsvakter går med vaksamma ögon genom tunnelbanevagnen. Det är en ren rutinkontroll. Reglerna är tydliga, alla som inte kan uppvisa giltigt färdbevis skall bli bötfällda. De går genom vagnen, ser en gravid kvinna med sitt barn som är på tur. Mamman verkar inte ha något färdbevis. Dags att agera.

Vi har sett rubrikerna, vi har sett klippen. Vi ser. Vi tvivlar. Vi ifrågasätter. Vissa ifrågasätter mamman som verkar ha plankat (även om hon senare verkar uppvisa ett månadskort som var giltigt under tiden för händelsen så är det inget som hjälper idag – dock bör hon kunna uppge station och ungefärlig tid för passage genom spärrarna för att bevisa att hon inte plankade). Andra ifrågasätter vakterna och deras agerande. Många ifrågasätter utan att varken ha blivit utsatt för negativ särbehandling på grund av hudfärg eller ha behövt arbeta i yrken där adrenalin och konflikt är en del av vardagen.

Att det inte har skötts så bra är nog de flesta överens om. Att vakterna kände sig hotade så mycket att de kände sig tvungna att, med våld, oskadliggöra en gravid kvinna på det sätt vi kan se i klippen verkar tämligen osannolikt. Den lilla erfarenhet jag har av att behöva handskas med personer som kan vara potentiellt farliga säger mig att de med lätthet hade kunnat backa någon meter utan att kvinnan var en fara för sig själv, för vakterna eller sin omgivning. Oavsett vilket adrenalinpåslag de fick vid mötet av denna mamma.

Att kvinnan inte kunde uppvisa giltigt färdbevis bör rendera i böter, självfallet. Om hon fick tid nog att leta efter det kort hon menade att hon hade framgår inte av historien, ord står mot ord. Det som slår mig i hela denna berättelse är dock rasismen. Den påtagliga rasism som kommer fram i detta fall. De som med all kraft menar att brottet, om det nu var så att hon åkte utan färdbevis, absolut bör landa i publikt hat och uttalanden om etnicitet och hudfärg. Att vakterna helt klart hade rätt att agera som de gjorde. Utan tvivel.

För att använda mig av det som händer i boken/filmen ”Juryn – A time to kill” så vill jag att ni ser samma händelse men ur ett annat perspektiv. Tänk er att det såg annorlunda ut. Tänk er att kvinnan var den höggravida mamman Linda som ska åka till läkaren för att kolla upp smärtorna som kommer med graviditeten. Med sig måste hon ta lilla Felicia eftersom det inte finns någon annan som kan passa henne. Sedan händer det som händer på tunnelbanan… Ni som helt och fullt kan stå bakom stödet för ordningsvakternas agerande (även om de skulle heta någon stereotypiskt arabisk, förlåt men jag försöker göra en poäng här, som ex. Omar och Mustafa) även i denna situation har möjligtvis en rigid syn på hur väl lagar skall följas och jag hoppas att ni rasat över alla medvetna feltramp som gjorts av personer som kanske delar er politiska övertygelse.

Ni som direkt börjar fila på bortförklaringar eller fick en snabb funderare behöver nog fundera lite längre på vad som faktiskt menas med begreppet rasism.

Vad vänstern förstår om ekonomi

Jag satt och slöläste lite på Facebook och dök på en artikel som jag var tvungen att klicka mig in på. Den heter ”Fem saker vänstern inte förstår om ekonomin”. Som ganska vänster (iaf med dagens mått mätt) så kände jag mig träffad. Nu ska jag äntligen få förstå vad det är som gör så människor kan tro på kapitalismen som funktionell i ett modernt samhälle.

I början av artikeln skrivs det ut att statens inblandning i ekonomin stjälper ekonomin och tanken om att den ska ge många människor en bättre levnadsstandard är ”helt fel”. Detta kan jag inte riktigt förstå med tanke på att Sverige knappast kan ses som en hyperkapitalistisk stat, snarare socialistisk grund med liberala influenser (mer och mer sedan slutet av 80-talet) – samtidigt som Sverige erbjuder väldigt hög levnadsstandard om vi ser på hur det ser ut globalt.

Sedan går de in på ett gäng punkter.

1. Konsumenterna är företagens högsta chefer.
– De går in på saker som stämmer för marknadsekonomin. Alltså det vi lär oss i skolan som lätt exemplifieras av tillgång och efterfrågan och gärna utifrån redan producerade konsumentvaror.
Att direkt mena att detta är kapitalism är ju direkt fel. Att inte gå in på styrmedel för global handel och visa hur marknadsandelar fördelas mellan de olika gigantiska företagen och investerarna blir direkt felaktigt. På den globala marknaden har konsumenten väldigt lite makt – i verkligheten (när vi vågar gå lite längre än grundskoleexemplet med den lilla torgmarknaden).

2. I marknadsekonomin är någons vinst inte någons förslut, båda kan vinna.
– Än en gång är de inte inne på kapitalismen utan på enkel marknadsekonomi, som lärs ut i grundskolan. Två varor som byter ägare och båda kan vinna på det baserat på om vi värderar en säck mjöl till det vi ger tillbaks i pengar…
Här går det att se på hur orättvisa handelsavtal gör så att ekonomin inte är rättvis. Hur det kommer sig att vi väljer att hålla industrier utanför Sverige av ekonomiska skäl, för att kunna skapa billig produktion (som rättfärdigas genom snacket om att den relativa fattigdomen rättfärdigar slavlöner). Hade marknadsekonomin varit rättvis och alla hade spelat på samma premisser så hade denna teori kunnat fungera, men tyvärr ser verkligheten inte ut som i samhällskunskapsboken från årskurs nio.

3. Konjunkturcykeln är inte ett marknadsekonomiskt fenomen

Här vet jag inte riktigt vad de menar. Självfallet berörs konjunktursvängningar av många olika faktorer som har att göra med hur marknaden utvecklas. Att mena att marknaden är frånkopplad detta är direkt tokigt. De som tror att staten agerar helt utan kunskap eller utan att göra faktiska prognoser, med hjälp av ex. RAMSES (en variant av DSGE för att kunna användas av Riksbanken) verkar inte ha tagit sig igenom ekonomikursen på universitetet…
Marknaden, variationen i produktionsmöjligheter, förutsättningar för produktion/konsumtion och möjlig avkastning för investeringar är självfallet en del av det som styr konjunktursvängningarna. Jag har inte hört att någon med lite kunskap (höger eller vänster) har förnekat detta så varför denna punkt är med är mycket oklart.

4. Vi har högre arbetsproduktivitet att tacka för högre löner och kortare arbetstider, inte fackföreningar.
– Självfallet kan högre produktivitet ge bättre villkor för de som arbetar ”på golvet”. Men det är inte en självklarhet, vilket vi ser i dagens produktionsländer. Författaren blandar ihop makroekonomiska förhållanden med arbetsproduktiviteten. Ser vi hur det ser ut i frihandelszoner runt om i världen så har de en arbetsproduktivitet som får alla svenska företag att skämmas men det innebär inte att lönearbetarna har högre reallöner än i Sverige. De höga lönerna i Sverige beror, till viss del, på en högre infrastrukturell standard och generellt bättre välmående där lönearbetarna har kunnat strejka och sätta press på arbetsgivarna för att få igenom villkorsförändringar och löneökningar. Det är en totalt verklighetsfrånvänd bild när en tror att högre produktivitet och större avkastning per definition ger bättre villkor för lönearbetarna. De statliga reformer och det värde som vi fått av att betala skatt är vad som har skapat de goda villkor som finns i Sverige – samtidigt som de företag som inte är villiga att betala skatt i Sverige flyttar utomlands där produktiviteten kan vara högre (tack vare färre regleringar för arbetsvillkoren) och avkastningen blir större.

5. Bostadsbristen är orsakad av regleringar
– Bostadsbristen i storstadsområden är inte orsakad av regleringar gällande naturreservat etc. Att mena att värnandet av ekosystem och naturminnen är ett hot mot bostadsmarknaden visar lite hur tankegångarna går. Utförsäljningen av allmännyttan, hausse på bostadsbörsen, premierande av renoveringar (ROT) och lånemöjligheter på lösare grunder utan ammorteringskrav är en del av förklaringen. Centraliseringen av produktion och arbeten till storstadsområden har gjort det svårare att överleva på landsbygden (industrialiseringen påbörjade ju detta för ca 200 år sedan) och vi har fortsatt stor urbanisering som ger nya potentiella kunder för bostadsköp och som kunder till de banker som erbjuder bostadslån.

Nu kommer jag skriva några saker som kapitalisterna inte verkar fatta…

Den kapitalistiska nyliberalismen (det är inte en rättvis marknadsekonomi som efterfrågas av kapitalismen, tro inte det) baserar sig på exponentiell tillväxt av ekonomin. Allt som inte följer denna tillväxt är ett hot mot den ekonomiska utvecklingen. Däremot finns det en verklighet som kapitalismen inte verkar vilja ta till sig:

1. Vi har inte obegränsade resurser, detta kommer slå hårt mot ekonomin när råvaror tryter.
2. De ojämlika förhållanden som råder på den globala marknaden ser till så vi får fler konflikter om råvaror och levnadsvillkor (rent vatten, mat för dagen etc.), vilket leder till större flyktingströmmar.
3. Den ekonomiska kärnan (EU, Nordamerika, Japan/Kina, Australien) sätter upp extrema förhållanden gällande handel. Genom ex. krav och bestämmelser som styrs av IMF/Världsbanken etc. så fortsätter vi att exploatera de fattiga länderna på ett sätt som inte kan ses som globalt hållbart – oavsett politisk bakgrund.
4. Socialism innebär inte hyllande av planekonomi och kommunism. Det handlar om att marknaden ska regleras så att vi får mer jämlika förhållanden att skapa sin egen lycka – inte att de som reda har ska få fortsätta trampa på dem som aldrig kan ta sig upp ur sin sociala och ekonomiska maktställning.
5. Det finns människor som inte ”tillför” något rent ekonomiskt, om det inte finns någon som ser till att dessa människor ska få leva drägliga liv (ex. en stat) så är vi tillbaks till allmosor och fattighus medans knösarna rullar sig i kapital.

 

Om dagens debattklimat

Jag hade ett trevligt samtal med en vän idag. Min vän och jag tycker inte helt lika i alla frågor och det är alltid lärorikt att få sina tankar ifrågasatta. Nu orkade jag inte ta det hela via internet så det blev ett telefonsamtal. Många frågor han diskuteras och min vän insåg att jag inte är en av de ”godtyckligt goda” som tycker som jag tycker baserat på rena floskler. Jag ska försöka förklara.

Invandring, migration, islam, feminism, kolonialism, sexualitet, rättvisa, ekonomi… Det finns många saker som jag debatterat genom åren och jag har ibland gjort mig några fiender. Det är ok. Konstigt vore det annars.

Det är två saker som verkligen stör mig i debatten. Dessa två ska jag nu ta upp.

1. Att de som ser sig som antirasister/goda/etiska etc. är så jävla snabba på att påpeka fel hos de som strider för samma sak som de själva. Vafan är grejen med det? Så länge det inte är en uppenbar kränkning eller generalisering utan mer att något angrips på fel sätt så huggs det. Feminister med snopp genomför mansplaining, vita antirasister ska minsann hålla käft etc. Ärligt talat. Skärp er. Försök att se vad som stämmer, påpeka gärna saker som kan vara kränkande (det är oftast omedvetet) och visa att vi står på samma sida. De rasistiska grupper som jag valt att gå med i (för att se hur de diskuterar) har en sak gemensamt: De trycker inte ner varandra. Så länge vi fortsätter inbördes pajkastning så kommer antirasism och arbete för jämlikhet att gå otroligt långsamt. Förklara vad som kan vara problematiskt och hjälp varandra att diskutera på ett sakligt och fruktsamt sätt – idiotförklara inte människor som har intentionen att göra gott. Det sker för ofta och leder bara till splittring.

2. Att diskutera ”svåra frågor”. Kan ju bli lite som att jag säger emot mig själv nu… men ändå inte. Det finns många frågor som faktiskt behöver diskuteras utan att värderingar ska behöva flyttas in i debatten. De som följer denna blogg är väl medvetna om hur jag ställer mig mot rasism och dylikt – annars kan ni ju läsa lite olika inlägg här.

Vi behöver diskutera hedersvåld, antisemitism från muslimskt håll, subkulturer, integration, krav på immigranter, migrationskvoter, åldersbestämmande, rasism, nazism, kränkningar, rättigheter, jämlikhet, patriarkat, makt etc. Det är saker som måste få ha plats i den offentliga debatten. Problemet är att det är väldigt få som tar tag i dessa frågor på ett sakligt sätt. När någon delar en artikel om hedersvåld så är det gärna från en sida med kopplingar till högerextremism, vilka använder sig av uttryck som jag absolut inte kan stå bakom. Även om sakfrågan behöver få sin plats i det offentliga rummet så går det inte att föra diskussioner med kränkande epitet som grundbult. Semantik spelar roll. När det gäller ”vanliga” informationskanaler så tas sällan problem upp. Det är ett problem.

Att det sedan inte är så jävla svårt att identifiera problem är en annan sak. Det kan ju de flesta göra. Att sedan försöka lösa problemen utifrån den verklighet vi lever i är en helt annan sak. USA har fått en ny president som skiter i att lösa problem utifrån hur världen fungerar. De högerextrema jublar, de vänsterextrema jublar, rasisterna jublar och resten av världen hånar. Skillnaden mellan tidigare politik (säg senaste 20 åren) är inte gigantisk utan det handlar om HUR Trump uttalar sig och för sig i det sociala rummet. Obama kom undan med mer för att han kunder bomba skiten ur Mellanöstern och se ut som att han var tvungen till detta. Om Trump infekterar relationer som varit uppbyggda länge (säg med Kina) så räcker det med handelsembargon för att störta det amerikanska imperiet.

Så snälla. Ha överseende med de som vill väl men som inte förstår att de inte har riktigt bra koll på vad de gör. Om du är osäker så lyssna på kritiken och värdera, gå inte in i försvarsställning direkt. Om du medvetet försöker stigmatisera en viss etnicitet eller religion så får du räkna med mothugg av oss som tröttnat på att detta får ta så mycket plats i den offentliga debatten. Om du skriver/pratar/uttalar dig i ”vanliga” informationskällor: var inte rädd att ta svåra frågor men gör det utan värderingar och kränkningar så kan vi kanske komma någonstans och inte släppa den sociala makten till rasisterna.

Kommentera gärna men försök förstå vad det är jag vill ha sagt först…

/

Andreas

Åsa Regnér, LSS och svek

Hösten 2014 fanns det många i landet som tyckte att det fick vara nog med privatiseringar och vinstdriven välfärd, inte så många att det blev ramaskri men nog många för att byta regering. Följden blev att Socialdemokraterna, tillsammans med Mp bildade regering och nu fick chansen att genomföra förändringar som gagnar de svagare i samhället.

Så blev det inte. Barn-, äldre-, och utbildningsminister Åsa Regnér har genomfört en skrivelse som går ut på att ”bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar”. Förevändningen ska vara att det fuskas med assistans gällande människor som behöver hjälp att klara vardagen. Det kan stämma. Förvisso. Men…

När människor med uppenbar funktionsnedsättning inte får assistans eftersom det går att tolka deras behov som egenvård. Min närmaste vän heter Jonas. Han och hans dotter har varit med i media en del på sistone. Här bland annat:

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/selma-4-ar-kan-inte-styra-sina-armar-och-ben-nu-dras-hjalpen-in

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23365403.ab

Om inte Selma, som inte kan gå, äta, styra sin kropp, får epileptiska anfall flera gånger om dagen, behöver massor av medicin och helt enkelt behöver omvårdnad dygnet runt inte får assistans genom våra skattepengar så har jag några frågor till Åsa Regnér.

Vem i helvete har rätt till den assistansen?!?! Om Selma får sin assistans indragen så kan det inte finnas någon som har rätt till den. Ditt parti är emot dig, oppositionen är emot dig, väljarna är emot dig, brukarna är emot dig och likförbannat står du och upprepar trötta lögner om att det är fuskare som ska klämmas åt. Det finns liksom ingen vettig förklaring till ditt agerande. Ingen.

Enligt SAOB så finns flera olika förklaringar till ordet ”inkompetent” och du Åsa, du passar in väldigt väl på detta.

”som saknar erforderliga kvalifikationer l. erforderlig förmåga l. behörighet l. befogenhet, icke behörig l. kvalificerad; stundom i överförd anv.: som är en följd av l. har sin grund i vederbörandes saknad av erforderliga kvalifikationer l. erforderlig förmåga.”

Antingen så klarar du inte av ditt jobb och borde avgå (utan riksdagspension såklart). Eller så vet du precis vad du gör och då är det en skam att du sitter i en socialistisk regering. Jag hoppas att du sover jävligt dåligt för då skulle det visa sig att du har någon form av medmänsklighet och samvete kvar i din kropp. Att du sitter och ser hur det skrivs om dig, gråtfärdig och ledsen. Det finns bara en som kan ändra på detta. Även om ditt förtroende för evigt är förbrukat så kan du ändra på hur ditt eftermäle kommer bli. Hon som krossade drömmen och ett värdigt liv för många familjer eller hon som tog sitt förnuft till fånga och ändrade en skrivelse som uppenbarligen var felaktig.

Jag ser hur S förvaltar sin regeringsställning och undrar i mitt stilla sinne: WWPD (What would Palme do)?