Min röst i riksdagsvalet (och varför)

Det är inte så vanligt att folk berättar vad de kommer rösta på men jag väljer att göra detta här och nu. Det finns säkert många som inte kommer hålla med mig men det bryr jag mig rätt lite om…

Jag har tidigare skrivit om riksdagspartierna och hur jag ser på dem. En lite uppdaterad version om varför jag är missnöjd med dem kommer här:

Alliansen:

Har styrt i 8 år och det hårdnande samhället är inget jag vill ha. Det finns saker som gått utanför deras makt men de har å andra sidan inte gjort mycket för att jämna ut klyftor och få ett mer humant samhälle – de går fetbort.

SD:

Har till stor del en intetsägande mellanmjölkspolitik men till ca 20% så består politiken av en människosyn jag inte delar. De menar att invandringen är roten till allt ont, utan att reflektera över hur det skulle vara om vi såg till att få in nyanlända i samhället på ett snabbare och bättre sätt. De väljer också att inte besvara frågan hur de tänker kring de invandrare som redan befinner sig i Sverige – de går fetbort.

Socialdemokraterna:

Har genomfört många bra saker men har också lyckats förstöra stora delar av samhällsklimatet och skolan, exempelvis genom kommunaliseringen. De stod också bakom uppbyggandet av ett samhälle som gynnade näringslivet till förmån för vanliga människor – de går fetbort.

Miljöpartiet:

Jag har röstat på Mp i de tidigare valen men har blivit mer besviken då jag ser hur de kryper längre åt höger. De har valt att inte ta ställning eller kämpa för miljön i den utsträckning jag vill att ett miljöorienterat parti ska göra. De väljer också att inte sätta ner foten mot vinstuttag inom välfärden – de går fetbort.

Vänsterpartiet:

Det parti som jag på senare år tyckt har varit vettigast. De säger sig ha gjort upp med sin kommunistiska historia, vilket är positivt. Däremot förhärligar de fortfarande arbetslinjen, vilket inte är helt rimligt när vi har människor som behöver arbete samtidigt som väldigt många går på knäna. De har också valt att utesluta basinkomst (liksom Mp) inom partiet – de är inte fetborta men jag tror inte på dem så mycket att de får min röst.

Så vad nu då…?

Läs mer

Annonser

Om miljön vore en mätbar resurs

I den politiska debatten finns klimatfrågan med som en perifer fråga, det är en fråga som är underordnad både tillväxt och jobb. Varken tillväxt eller arbetstillfällen kan, rent faktiskt, må bra innan vi väljer att tänka om kring vår miljö och våra naturresurser. Naturen kan vara abstrakt för många ekonomer så jag väljer att göra en liknelse.

Tänk att du i din ungdom får ett stort arv av en rik släkting. Detta arv verkar oändligt och du vilar på det även i ditt vuxna liv. Nu, när du arbetat något decennium och har en stabil ekonomi så har du ett konsumtionsutrymme som gör att du fortfarande behöver ta en del av arvet, varje månad. Arvet står för nästan en tredjedel av dina månatliga utgifter så det är en väsentlig del. Du ser på kontot att arvet börjar ta slut men tänker att det nog löser sig. Det kommer ju inte ta slut ”på riktigt”. Och så tuffar du på…

Oavsett vilken ekonomisk utbildning du nu har så kan vi nog tänka oss att du kommer säga något i stil med: ”Men varför anpassas inte utgifterna efter inkomsterna? Det är inte hållbart att göra av med mer pengar än vad som kommer in, det är faktiskt motsatsen till tillväxt.”

Precis så ser det ut med naturresurserna. Vi har haft ett överflöd av naturresurser, vilka vi började använda på allvar tack vare industrialiseringen (jämför med att flytta hemifrån). I dagsläget använder vi ungefär 1,5 gånger så mycket naturresurser mot vad som återväxer, årligen. Ekonomer, politiker, företag, alla som har den egentliga makten, väljer att ignorera detta och menar att vi ska fortsätta plocka ut mer än vad vi faktiskt har. Det funkar ju än så länge. Detta görs mot bättre vetande eftersom de flesta är fullt medvetna om detta (precis som du skulle se hur pengarna från arvet minskar) och förstår att det mest är en tidsfråga tills resurserna når en kritisk gräns – där vi på andra sidan gränsen kan vänta oss konflikter om naturresurser och/eller extrema prisökningar på ex. olja, livsmedel och odlingsmark.

Läs mer

Bakåtsträvande marknadskapitalister…

Bakåtsträvare… De finns överallt. Inom näringslivet, inom politiken och inom samhället. De som hellre håller fast vid värdelösa system bara för att dessa är tryggare. En gång i tiden fanns säkert några jeppar som sa ”EEEhhhh… Hjul, Vaddå hjul? Vi har flyttat saker på medar och stockar jämt och det funkar så bra så”. Eller de som tror att internet är en ”fluga”… Elektricitet var också rätt skrämmande när den kom… ”Nänänä, inte ska vi hålla på med sån där elektricitet. Det är bara en massa nymodigheter – lampolja och starka ryggar har vi klarat oss på förr och det kommer vi kunna göra jämt!”

I dag har vi bakåtsträvarna inom samhällssystemet. De som tycket att tillväxt och massproduktion är ett gott incitament för en fungerande ekonomi. De som fnyser åt lösningar som visar goda resultat, ger stor resiliens inom reformen och kan förändra synen på vår tillvaro. Mest för att de inte ”orkar/kan/vill” förstå vad grejen är. En (i mängden) av dessa saker är basinkomst. Jag väntar på faktiskt mothugg när det gäller basinkomst. De som visar problem med reformen basinkomst. Problem som inte kan lösas. Självfallet finns svårigheter när det gäller införandet av en ny reform. Det finns dock möjlighet att införa basinkomst i liten skala och bygga på efter hand. Det är tankarna som är viktiga. Prioriteringarna. Den gamla klyschan ”jobba för att leva, inte leva för att jobba” gör sig gällande.

Har du dålig koll på basinkomst så bör du faktiskt sätta dig in i det. Tycker du att det är drygt att läsa en massa text så kan du ju börja med den här filmen:

Mannen som talar heter Guy Standing. En ekonom som kan bra mycket mer om ekonomi än jag. Dock har jag såklart varit i kontakt med personer som är utbildade i ekonomi (främst nationalekonomi). Det är flera som anser att systemet vi har inte är helt ”by the book” (alltså svarar helt korrekt mot de nationalekonomiska teorierna) eftersom vi ser till att hålla vissa branscher flytande med skattemedel, även om inte har någon direkt samhällsnytta. Vi ser till att skapa efterfrågan för att stimulera tillväxt och då måste folk jobba för att ha råd att konsumera, dock finns inte jobb till alla…

Läs mer

Feministiskt initiativ och basinkomst

Det kan knappast ha undgått någon att jag är en förespråkare för basinkomst, inte om du läst ett par inlägg på denna blogg i alla fall. Anledningarna är många med det bör gå att följa länkar bakåt från inlägget jag skrev om Fredrik Lindströms vinterprat.

För en tid sedan kom en fråga upp i Facebookgruppen Medborgarlön istället för arbetslinjen. Frågan handlade om vilka partier som tagit ställning för basinkomst. De enda vi kom fram till var Gröna partiet (där jag är en av talespersonerna), Enhet och Liberaldemokraterna (där jag inte kom in på hemsidan). Det finns ett parti som jag anser har vettiga åsikter, som inte är ett riksdagsparti men ett av de större partierna utanför riksdagen – Feministiskt initiativ (F!)

En representant för F! medverkade på en basinkomstträff i Göteborg för någon vecka sedan, stort då de tydligen inte förespråkar reformen. Jag försökte höra mig för lite överallt för att få svar varför men beslutade mig helt enkelt för att fråga partiet direkt. Sagt och gjort skickade jag ett mail till info@feministisktinitiativ.se:

”Hej Feministiskt Initiativ,

Innan jag ställer mina frågor så vill jag tydliggöra att mina frågor samt era svar kommer att publiceras på min blogg. Det är en mycket liten blogg med ett par hundra dagliga läsare men jag vill vara tydlig med detta. Frågorna skriver jag då jag inte vill grunda min uppfattning på antaganden. Nu till saken.

Jag är aktiv i rörelsen kring basinkomst och har länge antagit att Fi var en del av samma rörelse, då det ligger i linje med Fi:s socialpolitik, miljöpolitik och fördelningspolitik. Häromveckan såg jag att Fi växte ganska mycket, vilket gjorde mig oerhört glad. Äntligen ett vettigt parti som kanske kan ta mark i ett korrupt politiskt klimat där nepotismen härjar fritt. Jag gick in på er hemsida och läste igenom partiprogram för att bilda mig en egen uppfattning om Fi:s sakpolitik. Jag var imponerad och glad. Ett parti som verkligen har stabiliserats och visar politisk styrka, utan att glida in i populismens fällor.

Det enda jag funderade kring var varför det inte stod något om basinkomst/medborgarlös/negativ inkomstskatt. Då detta kan ligga under många rubriker så kanske det var så att det bara var jag som tyckte att ”ekonomi” eller ”socialpolitik” var lämpliga men att ni tänkt annorlunda. Jag började höra mig för var ni stod i frågan. Förutom en hel del svar som jag inte vill nämna här (och som ledde till en del blockeringar av personer) så kom ett svar från basinkomstmötet i Göteborg där en av era talespersoner, Stina Svensson deltog. Fi är inte för basinkomst!? Anledningen skulle vara att det var en kvinnofälla?

Personen som gav mig informationen och jag funderade om inte samtliga bidrag som har med barn att göra skulle kunna tolkas som kvinnofällor medan en gemensam, könsneutral basinkomst och dess verkan med möjlig arbetstidsförkortning, jämnare ekonomisk fördelning och stärkande av låglöneyrken är bättre än alla nuvarande bidrag.

Jag har egentligen fler frågor, de skulle dock även kunna ställas till Vänsterpartiet eftersom ni ligger rätt lika i synen på arbetslinjen och a-kassa. Ni skriver dock om en enhetlig och samlad social försäkring:

”Ekonomisk grundtrygghet skapas genom en miniminivå, som omfattar alla, vilken följs av en inkomstrelaterad utbetalning”  – (antaget vid Fi:s kongress 5-7:e april 2013)

Vad jag är intresserad av är faktiska och konkreta argument för att stryka basinkomst. I svaret kan ni utgå från att jag är insatt i basinkomst och socialpolitik. Mina kunskaper i genusforskning är god men inte omfattande, genuskontrakt (Hirdman), Identitet (De Beauvoir/Butler) och viss insikt i moderna tolkningar av genusteorier finns (samt viss populärkultur som Björk, Sveland, Skugge, Olsson etc.).

Vänliga hälsningar

Andreas Meijer (är talesperson för Gröna partiet men skriver detta mail i egenskap av basinkomstförespråkare).  ”

Jag väntade med spänning för att få reda på vad det var som låg bakom ställningstagandet. Ett svar dök upp någon dag senare:

Läs mer

Replik i Corren

Igår skrev Håkan Edler (LUF) en debattartikel om hur dyrt och ineffektivt det är med lokalproducerad mat. Detta har jag och Ellen Dolk, genom Gröna partiet, svarat på:

”Billig mat kan ha ett högt pris

Replik till Håkan Edler, LUF, Debatt 20/1. 06:01

Håkan Edler skrev hur viktigt det är att protektionismen inte skall få råda och vikten av global livsmedelshandel. Artikeln menar att vi har den globala handeln att tacka för att vi mår bättre och lever längre i dag än tidigare. Den går vidare med att vi skulle falla tillbaks om vi satsade på lokalproducerat livsmedel.

För det första har vi livsmedelskontroll. Inom Sverige har vi möjlighet att påverka hur våra livsmedel produceras gällande besprutning, djurhållning och antibiotika. Importerad mat har lägre krav när det gäller kontroll och produktionsförhållanden. Cancer, fetma och resistens mot antibiotika börjar bli folksjukdomar i väst, en möjlig konsekvens av effektivt jordbruk.

När det gäller produktion i länder som inte har stor tillgång på rent vatten så förflyttas deras rena vatten, vilket ofta är en bristvara, genom livsmedel till väst. Det enda vi ger tillbaks är pengar. Pengar som förvisso ingår i producentlandets BNP men främst hamnar i näringslivets fickor – på bekostnad av de fattiga. Vi har i dag en enorm överproduktion av livsmedel, vilket dock tillfaller de rikare länderna eftersom en knapp miljard fortfarande svälter. Det är med andra ord inte ett produktionsproblem utan ett fördelningsproblem.

Vi kan välja lokalproducerat eftersom det gynnar oss. Arbetar vi på samma gång för global rättvisa, så att de fattigare länderna får behålla sina naturtillgångar så kan de producera mat nog att klara sig själva, utan att samma resurser till 25 procent ska hamna på västvärldens komposthögar. Att producera mat på ett hållbart sätt är dyrt. Att utnyttja billig arbetskraft, odlingsmarker och dyrbart vatten i fattiga länder är knappast något som hjälper dem – eller i förlängningen oss. Ja, lokalproducerat är dyrare – det kan ju vara idé att fundera på varför det är så?

Byline image

Ellen Dolk och Andreas Meijer Gröna Partiet”

Dela och kommentera

Fredrik Lindström kritiserar marknadsekonomin

På juldagen talade Fredrik Lindström om julen och kommersialismen. Programmet når du genom denna länk: Vinter i P1 med Fredrik Lindström.

Det är inga nyheter Fredrik talar om företeelser som har kritiserats av många och i flera omgångar. Jag skrev om tillväxtkritik och medborgarlön för något år sedan, Guy Standing har skrivit om problemet med tillväxt och klassfrågor. När detta togs upp i Aftonbladet häromdagen valdes lösningen, enligt Standing, bort. Nämligen basinkomst/medborgarlön som är en lösning som kan utjämna klyftor och fördela resurser mer rättvist.

Lindström går så långt att han talar om att vi redan gått under men att undergången av stora imperium är så långsam att de som lever i tiden för undergången inte märker det. Det ligger något i det.

Mitt examensarbete handlade om konsumtion och hur konsumtionsbehov skapas av de som vill sälja saker till oss. En förutsättning är, som även Fredrik menar, att vi är missnöjda – missnöjets makt är stor. Skulle vi vara nöjda så skulle vi inte konsumera, skulle vi inte konsumera så skulle tillväxten (olika definitioner av tillväxt, i detta fall ekonomisk) hotas. Marknadsekonomis grundar sig alltså i ett beroende. Vårt beroende till missnöje, trots att vi har en levnadsstandard som är mycket bättre än vi någonsin haft så vill vi ha mer.

Jag fick en fråga hur Basinkomst kan fungera i en marknadsekonomi. Svaret är att marknadsekonomin som den ser ut idag inte fungerar. Den grundar sig i att vi måste konsumera mer och att behovet för den ökade konsumtionen skapas av säljarna. I en balanserad marknadsekonomi så gäller tillgång och efterfrågan, så är det. Men när det inte längre finns någon egentlig efterfrågan, utan den skapas genom reklam och genom att möta påhittade ”fel” med oss (utseende, prylar, inredning, kläder etc. som inte är ”inne”) – inte möta våra faktiska behov… De behöver (för de som har råd att lyxkonsumera idag) inte mötas eftersom vi redan klarar oss bättre än de flesta i världen. Det är inte saker vi behöver för att leva, det är saker vi behöver för att möta den konsumerande samhällsnormen.

”Vi köper saker vi inte behöver, för pengar vi inte har, för att imponera på människor vi inte gillar” – Clive Hamilton

På förekommen anledning kommer dessa tankar att utvecklas, främst för den som är mer insatt i systemet som vilar på konstant tillväxt, masskonsumtion och idén om basinkomst. Texten nedan är en utläggning och fortsättning på tillväxt/basinkomst/kapitalism.

Läs mer

Att påverka åt rätt håll

När jag var ute och promenerade i stan så kom jag på mig själv med att jag var ganska selektiv med hur jag delar ut pengar till hemlösa och tiggare. Det var en sida jag inte gillade med mig själv, varför ska jag göra ett strikt urval? Finns det en hierarki eller är det mina förutfattade meningar (fördomar) som gör att jag väljer att inte ge en krona till en nedgången person som ser ut att ta droger, medan jag gav en hög mynt till en relativt proper person (15 minuter senare).

Denna tanke fortsatte till en fråga till ett företag på Facebook. Jag valde att skriva ett meddelande på Pressbyråns Facebooksida:

Hej,

En tanke. Jag vet att ni är franchiseföretag men går det inte att ordna presentkort som gäller alla PB? Det finns många hemlösa i Stockholm, där jag bor, och jag är inte så sugen på att ge pengar. Dock skulle jag kunna köpa presentkort på typ kaffe/macka och dela ut. Då kan personen själv välja när den vill plocka ut detta och kan faktiskt köpa sitt kaffe precis som alla andra (lite värdighet). Bra för de stackare som inte har någonstans att bo under den kalla vintern. Mycket annat behövs men det skulle kunna vara PB:s bidrag till ett bättre samhälle (som kan öka förtjänsten på samma gång).

Vänligen
Andreas” – länk

Läs mer