När lösningen är problemet

Olika sätt att uttrycka sig

Lösningen är problemet

Populism

Hur ser jag egentligen på begreppet ”Populism”? Jag har diskuterat det ganska mycket och varit tvungen att rannsaka mig själv och om det inte är så att jag bedriver populism själv när det gäller kritik mot marknadskapitalismen, mot tanken på evig tillväxt eller mot rasism. Det finns dock en avgörande skillnad – i lösningen.

I vissa fall går det att hitta en bättre lösning och så drivs viljan att förändra, som basinkomst, ändringar i hur täckningsgraden fungerar för utlåning av pengar eller att satsningar på integration är avgörande för att minska segregation och utanförskap. I andra fall går det inte. I vissa fall så står jag (och många andra) där och ser hur det går åt skogen men någon bra lösning finns inte.

Jag har fått rannsaka mina likheter med SD-sympatisörer. De anser att invandringspolitiken är problemet och att vi inte kan fortsätta som vi gör. Jag anser att den typ av marknadskapitalism vi har är ett problem och att vi inte kan fortsätta som vi gör. Är inte båda dessa påståenden egentligen bara floskler och populistiskt dravel?

Svaret är att det inte är dessa påståenden som faller under populism utan hur lösningarna ser ut.

Det som är populistiskt är att komma med enkla lösningar utan att analysera konsekvenserna som skulle uppstå. Exempel på populistiska uttalanden är:

”Stoppa/minska invandringen” – (problemet blir då antalet)

Eller

”Förstatliga allt” – (problemet blir då ägandeformen)

Det går att göra detta på olika sätt, där jag försöker se vilka konsekvenser olika saker får (det är en av anledningarna till att mina texter blir ganska långa). Den som är öppen för att diskutera migrationspolitik utifrån ett helhetsperspektiv och utifrån de förutsättningar vi har är ingen som jag skulle kalla populistisk – även om personens åsikter inte överensstämmer med mina. Pratar vi olika typer av insatser/regleringar/konsekvenser/insatser etc. så är det en levande och dynamisk process. Ser vi att svaret är att stänga gränserna och leva i en bubbla så finns ingen vilja att faktiskt lösa problemet.

Samma sak med kapitalismen. Att bara ”förstatliga” är ingen lösning. En anledning till att jag vill ha större del statligt ägande inom offentlig verksamhet är för att syftet är att verksamheten fungerar oavsett om det blir vinst eller inte. Privata företag har vinst som incitament (om det inte är någon form av filantropiskt arbete, vilket det sällan är), det är självklart och jag skulle också ha haft det om jag hade företag. Annars blir det en rätt kortvarig verksamhet… Konflikten här är vad jag vill diskutera och reglera bort.

Om du vill ha mer konkreta exempel så ska jag nu visa hur olika ämnen kan diskuteras på olika sätt – populistiskt och realistiskt: Invandring och uppsägande av medborgarskap kommer om du trycker på ”Läs mer”

Invandring

Populistiskt: ”Minska invandringen så blir allt bra” – (även om diskussionen ofta är längre så är detta huvudpoängen)

Förklaring: Anledningen till att jag anser att detta är problematiskt är för att antalet människor inte är lika relevant som vad som händer med dem som kommer. Det finns såklart en rimlighet i att inte ta in alla flyktingar i världen, det skulle vara orimligt, det är jag medveten om. Men vi är inte ens nära att översvämmas av människor och vi har det relativt bra om vi skulle ha fördelat våra resurser jämnare än vad vi gör. Ekonomin vi har bygger på att det finns människor som konsumerar och agerar i samhället.

Alternativ: Den som känner sig stigmatiserad eller kallad ”rasist” kan för det fösta undvika uttryck som ”skäggbarn/åk hem” eller andra negativa uttalanden om människor av annan etnicitet – det är inte en politisk diskussion utan de facto rasistiska uttalanden. Sedan går det att öppna upp för frågor om nivåer och vilka insatser som krävs för integrering. Vilka insatser behövs för att människor ska kunna stå på egna ben och då bli en tillgång i samhället? Hur ska vi se till att asylboenden inte kostar orimliga summor för att bestämmelserna är så dåliga att staten kan bli utnyttjad av entreprenörer som tjänar miljoner på folks olycka? Vi kan försöka se olika typer av påverkansfaktorer på vårt samhälle och vad det är som gör att vissa integreras lättare än andra.

I detta går det naturligtvis att hårt hålla på att Sveriges lag ska hållas och att religion/kultur inte ska innebära undantag i lagen (hedersvåld/omskärelse/misogyni etc. får inte trumfa lagen). Detta är fullt görbart utan att (av mig i alla fall) kallas varken populist/rasist eller annat.

Uppsägande av medborgarskap

Populistiskt: ”Kasta ut brottslingarna” alt. ”Låt dem inte få komma tillbaks”

Förklaring: Att kasta ut brottslingar från landet löser för det första ingenting. För det andra så behöver vi i sådana fall driva sakfrågan att ha parallella straffskalor – baserat på etnicitet. Detta kallas apartheid och har visat sig vara en ganska dålig idé. Vi har inga möjligheter att ”kasta ut” människor som är ”etniskt svenska”, vilket gör att vi inte heller har det med människor som fått sitt medborgarskap under sin livstid. Det finns också människor som är födda här men har föräldrar som är födda i något annat land – ska dessa då bli utkastade? I och med att någon får sitt medborgarskap så gäller de rättigheter och skyldigheter som är gällande för de som är medborgare. Är personen inte medborgare så bör straffet avtjänas innan utlämning till hemlandet görs. Detta är för att offret ska få upprättelse… Tänk om en våldtäktsman avvisas till ett land där våldtäkt inte är ett brott eller har mycket milt straff (ex. Indien). Offret vet då att dennes förövare i stort sett får en gratisresa hem och sedan blir fri eller får ett mycket milt straff…

Alternativ: Diskutera olika typer av brott och för in i nuvarande straffskala. Vi har inte haft så mycket med engagemang i extremistorganisationer att göra men det kanske är på sin plats att se över befintlig lagstiftning. Samma sak gäller sexturister och narkotikahandlare. Brott begås och vi behöver ha påföljder. Men ”lika under lagen” är ett måste. Det bör inte vara skillnad mellan förfarande bara baserat på etnicitet/kultur/religion. Att föra upp detta till diskussion är inte ”fobiskt” eller ”populistiskt” – inte enligt mig.

Slutsats

Om diskussionen är problematiserande och olika typer av konsekvenser faktiskt finns med så ser jag inga problem med att diskutera ”svåra” frågor. Om konsekvenser av ens lösningar tas upp så finns i alla fall en förbättringspotential och en vilja att förändra till det bättre. Att däremot komma med mycket förenklade ”lösningar”, som egentligen inte gör att vi kommer någonstans är inte så produktivt. Att mena att en har ett bättre alternativ utan att kunna svara på de problem som ”lösningen” ger är inget jag ser som eftersträvansvärt. Det är en av anledningarna till att jag skrivit texter som denna:

SD: Ökade krav löser segregation

Annonser

One thought on “När lösningen är problemet

  1. Ping: Åtgärder extremism | Världen, politiken och miljön

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s