Nationella prov – en propagandakanal?

Nu har jag suttit och rättat de nationella proven i historia. Del 2 av provet innehöll 2 frågor som sammantaget kan ses som politisk propaganda, det finns inget annat sätt att se detta på. Efter brevet så förklarar jag varför detta är så extremt (något som skolverket och utbildningsdepartementet borde ha koll på).

Då det finns en del sekretess att förhålla sig till så har jag inte möjlighet att publicera frågor och svarsalternativ i sin helhet, vilket kan verka snuttifierat men jag tänker inte bryta några lagar för att göra en poäng.

Brevet i sin helhet

”Hej,

Detta brev skickas till utbildningsminister Gustav Fridolin (via registrator), Skolverket (via vanlig post) samt Tidningarnas Telegrambyrå (TT). Brevet kommer att publiceras på min privata blogg, liksom svaret från diverse instanser. Jag har läst igenom sekretessreglerna för de nationella proven och bedömer att min skrivelse inte överträder dessa regler då jag inte skriver ut uppgiften/frågan i sin helhet.

Skrivelsen rör det nationella provet i historia för läsåret 2014/2015.

Anledningen till att jag skriver detta är att uppmärksamma Er på det olämpliga med frågorna 16 och 20 i ovan nämnda prov.

Fråga 16:

Frågan utgår från ett uttalande av Marita Ulvskog, den ende nuvarande politiker som har sin partitillhörighet utskriven. Ett svarsalternativ innebär att rätt svar ges om eleven svarar att Ulvskog använder historia på fel sätt. Det finns ett OM, vilket är om någon är av en viss åsikt. Anledningen till att det är problematiskt är att elevernas minne kan bli ”Socialdemokraten Marita Ulvskog använder historia på fel sätt”. Med tanke på att provet konstruerades under tiden som regeringen Reinfeldt satt vid makten så är detta mycket anmärkningsvärt när det gäller att påverka ungdomars syn på politik och politiker. I detta fall en negativ påverkan gentemot Socialdemokraterna och Ulvskog.

Fråga 20:

Hela frågan utgår från Jan Björklund (tidigare utbildningsminister) och hans tankar kring jämställdhet. Björklund framställs som en kämpe för jämställdhet, vilket han förvisso menar även politiskt. Problemet är att han knappast är ensam, först, eller står för jämställdhet på ett sätt som utmärker honom eller partiet på något annat sätt än någon annan människorättskämpe. Är syftet att få eleverna att tänka kring verkliga människors syn på jämlikhet så är den tidigare utbildningsministern inte ett rimligt val av person. Frågan är om någon politiker är ett rimligt val för denna typ av fråga, men detta är väldigt olämpligt. Vi som följt skolpolitiken är också medvetna om att Björklund en gång i tiden föreslog könssegregerade skolklasser så det ter sig märkligt att han nu står som försvarare av jämställdhet.

Slutsats:

Dessa två frågor kan påverka eleverna på ett negativt sätt gentemot socialdemokraterna och Ulvskog och en oförtjänt positiv bild av Jan Björklund (som vid tiden för provets konstruktion var ytterst ansvarig för skolan och det material som finns inom skolvärlden). Denna typ av påverkan skulle till och med kunna ses som propaganda, där ledaren för skolan visar sin egen förträfflighet samtidigt som dennes politiska motståndare blir omskriven på ett sätt som kan tolkas negativt – där dennes politiska tillhörighet poängteras.

En granskning av detta borde ha varit på sin plats redan innan provet godkändes av skolverket och ett uttalande gällande dessa frågor bör göras så att allmänheten blir uppmärksammade på de tendentiösa frågorna i ett obligatoriskt och nationellt ämnesprov – i ett ämne som fokuserar på källkritik.”

Varför är detta så extremt?

En av frågorna behandlar en politisk fråga, nämligen RUT. Ulvskogs uttalande behandlas på ett sätt som gör att läsaren ska se det som felaktigt om vi studerar det utifrån ett metodologiskt perspektiv, vilket det kanske också är (det är inte vad som är relevant). Eleverna är rimligtvis inte så insatta i diskussionerna kring RUT utan läser enbart ut att Socialdemokraterna för en politik som grundar sig i ett felaktigt historiemedvetande. Samtidigt står Jan Björklund som förkämpen för jämställdhet i Sverige. Användandet av Ulvskog och Björklund på detta sätt kan inte ses om annat än tendentiöst, där Folkpartisten ses som den goda och Socialdemokraten som den okunniga.

Även om det nu skulle vara helt korrekt så har detta ingen plats i ett nationellt prov. Ett prov som ca 25% av landets nior är tvungen att skriva. Att tolka historiska exempel och att se relation mellan tidigare syn på genus och dagens kan absolut göras utan att blanda in aktiva politiska krafter – där de båda porträtteras så olika. Den gode ministern råkar ju också vara utbildningsminister under den tid som provet skapades… Får mig att tänka på andra historiska exempel där ledaren framställs som lite bättre än hen egentligen är…

Annonser

2 thoughts on “Nationella prov – en propagandakanal?

  1. Hej Andreas

    Skulle detta vara något unikt att staten och andra organisationer försöker på olika sätt att ”uppfostra” medborgarna att ”tänka” rätt och påverka enligt sin ideologi.. Har du sovit dig igenom de senaste fyrtio åren… Vänstern kör sitt skit och högern kör sitt och däremellan sitter medborgarna. Sedan ovanpå detta kan vi då tillföra genustänk, rasifiering, rätt värdegrund, allas lika värde och andra påhitt som det propageras för i tid och otid.

    Vänligen Matz

    • Det är inget unikt. Det unika är att detta är något som är påtvingat barn. Något som de inte kan välja bort och där ”ledaren” framställs som positiv samtidigt som motståndarna framstår som negativa. Jag kan, som vuxen, välja bort och sålla. De som blev påverkade var nästa års förstagångsväljare…

      Vänligen
      Andreas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s