Basinkomst – en byggsten för ett hållbart samhälle

Vad menas med basinkomst?

Basinkomst eller medborgarlön. Villkorad eller ovillkorad? Möjlig eller omöjlig? Begreppet och strukturen har funnits länge men inte varit på tapeten inom svensk politik på länge. I vissa subgrupper eller på Mp:s kongress är det en självklarhet. Vad det betyder går att finna genom en snabb sökning på internet. Det är inte förklaringen av basinkomst som kommer att hittas i denna text, det är en fundering kring hur basinkomst kan implementeras och vilka konsekvenser det kan få.

Många frågor, få svar

Inom begreppet basinkomst ryms många förslag, ekonomiska nivåer och finansieringsalternativ. Vad som är hållbart är det ingen som vet eftersom vi inte kan (eller kanske bör) spekulera i en sådan samhällsomställning i tron att vi ska ha alla svar innan det har prövats. Vi kan se att försök har gjorts, främst i Indien och Namibia, med positiva resultat. Det finns ett problem med att genomföra försök i mindre skala. Basinkomst grundar sig i en omställning av hela samhället. Införs basinkomst på en geografiskt avgränsad plats så kommer den platsen att skapa en enklav som inte spelar efter samma regler som resten av omvärlden. Skulle vi införa basinkomst på prov, i Västerbotten exempelvis, så skulle det per automatik inte innebära att samhället i stort förändras på det sätt som det skulle kunna göra. Den arbetsmarknad som råder i Sverige, där arbetsgivaren ständigt sitter på trumf, kommer att finnas kvar. Arbetstiden skulle fortfarande ligga på 40 timmar per vecka, som norm och välfärden skulle fortfarande halta på det sätt den gör idag. Att i det läget ta bort en stor del av befintliga bidrag och ersätta dem med medborgarlön kan innebära en total kollaps av idén och skapa en referensram som kritiker till basinkomst kan återknyta till. Basinkomst bör genomföras, däremot bör den genomföras i stor skala om vi ska kunna få ta del av den positiva effekt som följer.

När basinkomst kommer upp som samtalsämne brukar några saker alltid återkomma: ”hur skall det finansieras, hur stort skall beloppet vara, skalla det vara villkorslöst eller inte”? Det kommer inte gå att införa basinkomst över en natt och sedan kunna skörda frukterna av investeringen. Den förändringen är en process, inom vilken dessa frågor får sitt svar. Det finns människor som arbetar hårt på att hitta ”den perfekta balansen”, vilket är en mycket svår uppgift eftersom vi inte kan förutsätta hur människor reagerar eller hur samhället förändras – utanför teorin. Kan tanken om basinkomst väckas på bred front, med inslag av resiliens för samhällets verkliga premisser, så är halva slaget vunnet.

Vilka fördelar finns?

Vilka fördelar kan basinkomst innebära då? Några jag tänker på är:

Ingen arbetslöshet. Genom att ha en grundlön, oavsett socioekonomisk status så finns tryggheten att kunna arbeta efter den egna förmågan. Incitament för att arbeta mindre tid än 40 timmar per vecka införs, vilket i förlängningen gör att fler människor delar på samma mängd arbete (vi behöver inte ha ”hittepåjobb” eller Fas 3). Skulle normen gå ner från 40 timmar per vecka till 30 timmar per vecka så skulle var fjärde heltidsarbetande individ friställa en arbetsmöjlighet, något som är möjligt i och med basinkomsten.

Konkurrenskraftig landsbygd. Basinkomsten ser till att de grundläggande behoven täcks, vilket innebär att före detta industriorter inte behöver avfolkas. Urbanisering är inte nödvändig för att kunna få in så mycket pengar att det går att överleva (betänk då hur stor del av den disponibla inkomsten det är som går till bostaden i Stockholm – trots låg amorteringsnivå). Landsbygden kan återfå sin kraft och fungera som den ekonomiska motor den behöver vara för ett samhälle som, på grund av dyrare transporter, agerar efter mer lokalorienterad norm.

Respektfull människosyn. De som idag får försörjningsstöd, är sjuka eller på annat sätt är beroende av bidrag ses på som ”mindre värda”. De får inte ha det bra, då försvinner stödet. De får inte leva respektabla liv, inte på andras bekostnad. Betalas ingen inkomstskatt så skall personen leva på nåder.

Jämnare lönenivå. Den del av basinkomst jag stödjer arbetar för en jämnare lönenivå. Skulle basinkomsten ligga på ca 8000:- per månad (då inkluderas boende och mat) och att de första 5000:- som arbetas ihop är befriade från inkomstskatt (vilket kan justeras uppåt med en stigande marginalskatt från den punkten). Den som arbetar 25 % (om en normallön är 20 000:-) kommer då att ha ca 13 000:- per månad i disponibel inkomst.

Arbetstagarens marknad. Vi har under lång tid närt ett näringsliv som gett tillbaks genom att investera och rationalisera bort människan från arbetsmarknaden. Färre människor kan idag producera mer än vad som producerades för 30 år sedan, fast vi är många fler som behöver arbeta (enligt både S och M). Vi kan återta makten genom att låta näringslivet få det de skall ha genom att de lagt pengar på effektivisering, däremot finns det saker som behöver göras av människor. Saker som ofta innebär väldigt dålig lön eftersom det är många som behöver de kronor som arbetet ger. Genom en tryggad grundinkomst kan arbetstagaren vara mer selektiv, arbeta färre timmar (se första punkten om arbetslöshet) och ställa krav på näringsliv och arbetsgivare.

Men du… Funkar det verkligen på riktigt?

Normen i dagens politik är att det är arbetet som är nyckeln till välfärden. Arbetet skall komma genom en ökad produktion. En ökad produktion innebär ökade naturresursuttag, vilket redan nu börjar bli problematiskt. Ökade investeringar i näringslivet innebär inte, som rådande politiker verkar tro, att fler arbetstillfällen skapas. Mer vinstuttag, vidare investeringar och inte minst effektiviseringar (färre människor) är den verklighet som satsningen på näringslivet innebär.

Eftersom jag vet (jag har sett det förut) att frågan kommer, så kan jag svara. Ja det är möjligt att genomföra det i praktiken när det gäller de ekonomiska aspekterna. Räknar vi högt så har vi 9 miljoner människor som skall få ut 8000:- (om vi nu väljer den nivån och räknat på att vissa behöver mer pengar som rörelse/funktionshindrade, pensionärer och andra som inte kan förväntas förvärvsarbeta eller behöver hjälp för att leva ett gott liv). Det blir ca 900 miljarder per år. Mycket pengar. Fyll på med avskaffandet av: A-Kassa, Försäkringskassa, vissa Regeringsdepartement, arbetsmarknadspolitiska åtgärder etc. Vi har också ca 1400 miljarder i pensionspengar till en början. Vi har ett vinstuttag inom välfärden på ca 100 miljarder per år. Vi har ROT-avdrag och skattereduktioner. Vi har jobbskatteavdrag som inte är reglerade till förmån för de som har låglönearbeten. Pengar finns. Som jag skrev i början är det en process där vi måste pröva oss fram för att nå bra nivåer och hitta vägar som gör att samhället fungerar. Bredare skattebas, marginalskatter och långsiktig resursplanering är saker som går hand i hand med konceptet. Idén är mycket god men faller gärna mellan stolarna eftersom det är svårt att komma överens på detaljnivå. Det är dags att lyfta blicken, lyfta frågan och lyfta samhället.

För mer information om basinkomst som en del av samhällsbygget, se Min tolkning av en grön ideologi.

Nu börjar vi även se att politiker från etablerade politiker får upp ögonen för basinkomst: http://susannemeijer.blogspot.se/2014/07/basinkomst-o-kronor-i-forsorjningsstod.html?m=1

Annonser

5 thoughts on “Basinkomst – en byggsten för ett hållbart samhälle

      • sant.

        Men men för att kunna ha ett system som skulle kunna annses vara samma som ”basinkomst” ideen krävs en närmast självuppehållande automatisk infrastuktur för bas och simplare lyx varor.

        När vi når den nivån så kommer pengar som koncept med största sanolighet ha upphört.

        Relevant bok: Singularyty Sky av Charles Stross

      • Hej igen Nope,

        Jag vet inte om det är vad som krävs. Visst behövs ett systemskifte och förhoppningsvis får pengar en annan värdering. Jag tycker dock att konceptet pengar är rätt bra, dock inte som de används idag.

        Basinkomst kan vara en av de saker som förändrar vår syn på omvärlden och är, som jag ser det, inte beroende av att något skall ”hända”. Vi kan börja med BI och förändra systemet utifrån de premisser som uppstår.

        Vänligen
        Andreas

  1. Ping: Min röst i riksdagsvalet (och varför) | Världen, politiken och miljön

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s