Det har aldrig varit lättare att bli en hjälte

En låt att ha i åtanke. En liten återkoppling följer efter låttexten.

”Well, you wonder why I always dress in black. Why you never see bright colors on my back. And why does my appearance seem to have a somber tone. Well, there’s a reason for the things that I have on.
I wear the black for the poor and the beaten down. Livin’ in the hopeless, hungry side of town. I wear it for the prisoner who is long paid for his crime. But is there because he’s a victim of the times.
I wear the black for those who’ve never read. Or listened to the words that Jesus said. About the road to happiness through love and charity. Why, you’d think He’s talking straight to you and me.
Well, we’re doin’ mighty fine, I do suppose. In our streak of lightnin’ cars and fancy clothes. But just so we’re reminded of the ones who are held back. Up front there ought to be a Man In Black.
I wear it for the sick and lonely old. For the reckless ones whose bad trip left them cold. I wear the black in mournin’ for the lives that could have been. Each week we lose a hundred fine young men.
And I wear it for the thousands who have died. Believin’ that the Lord was on their side. I wear it for another hundred thousand who have died. Believin’ that we all were on their side.
Well, there’s things that never will be right I know. And things need changin’ everywhere you go. But ‘til we start to make a move to make a few things right. You’ll never see me wear a suit of white.
Ah, I’d love to wear a rainbow every day. And tell the world that everything’s okay. But I’ll try to carry off a little darkness on my back. Till things are brighter, I’m the Man In Black”

Detta är titelspåret till albumet ”Man in Black”, 1971 – Johnny Cash.

Trots att det var över 40 år sedan så speglar det samma samhällsproblem. Sociala orättvisor, krig och viljan att förändra världen till det bättre. Överlag är Sverige välfungerande. Vi kan gnälla över småproblem och avskärma oss från hemskheter som sker utanför vår vanliga sfär. Det kan behövas en påminnelse om de som inte har/får förutsättningarna att bemötas med respekt och ses som en fullvärdig medmänniska. Vilket kön personen har är mindre viktigt men att det borde finnas förkämpar för de som inte klarar sig själva har, över tid, varit det som definierat en hjälte. En person som har möjligheten att göra skillnad och som gör det för att andra ska få det bättre (även om de gör det i enlighet med etisk egoism så kommer handlingen att spela roll för den som får hjälp). Från Robin Hood till Batman, den som står upp mot orättvisorna – inte för att hen måste, utan för att det är rätt.

”Ah, I’d love to wear a rainbow every day. And tell the world that everything’s okay. But I’ll try to carry off a little darkness on my back. Till things are brighter, I’m the Man In Black”

EDIT: För att göra en tydlig koppling till rubriken… Det finns så mycket som går att göra för så många att det numera handlar om att begränsa sig till en rimlig nivå. Att hjälpa sina medmänniskor är med andra ord lätt. Det handlar om vilka val vi gör varje dag.

Annonser

2 thoughts on “Det har aldrig varit lättare att bli en hjälte

  1. Ry Cooder har sagt, angående s k protestmusik, att inga unga musiker gör det längre. Det är väl inte helt sant om man tittar på Sverige och det finns protester åtminstone under ytan på en del engelskspråkiga texter också, men poängen är viktig: konst och kultur har lite förlorat den udd som den här Johnny Cash-låten har. Och Cash framför den med en empati och upprördhet som når fram till människor. Det tror jag är precis vad vi behöver för att nå en omställning av samhället.

  2. Det är ett stycke av Johnny Cash som jag verkligen gillar..

    Jag lärde känna Johnny Cash musik för väldigt länge sedan. Det berodde förmodligen på ett förhållande som hände mig personligt. Då gav hans musik mig stöd efter detta , på grund av sin speciella musikstil/sångstil som appelerade till mitt känsloliv.

    Min hobby hela mitt liv har varit intresse för järnvägsväsen. Därför har jag kvar en vinyl skiva från 70-talet.

    Den heter Riding the rails och är en underbar skiva där Johnny Cash visar sin kärlek för järnvägsmiljön.

    Andra underbara skivor av Johnny Cash som är fantastiska är ”Johnny Cash at San Quentin” och ”Johnny Cash at Folsom prison”. Dessa är inspelade i fängelsemiljö.

    Det är hans humana inställning till problemen i livet som jag tycker om.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s