Ett läsarbrev om rasism

Jag fick ett intressant PM i inboxen i morse. När det gäller liknande generaliseringar så vill jag säga att vi bör vara försiktiga eftersom det finns en stor fara i att klumpa ihop en massa heterogena individer till en homogen norm. Med smicker (hen tyckte att jag skrev en bra blogg) och en intressant slutsats kommer en dock långt. Hen ville att jag skulle lägga upp texten för att denne inte vågade göra det själv. Vilket jag förstår, det är ett otrevligt nätklimat därute. Jag lägger upp den och skriver några rader om den efter citatet:

”När jag var ung på senare delen av 1970-talet och under 1980-talet så var det lätt. De fanns överallt och det var inte något fult att kalla dem rasister. Alla gjorde det. Såg man någon som gick omkring i tajta jeans (gärna svarta och med uppvik nertill) och hängslen om det var sommar eller puffjacka om det var vinter så blev man misstänksam. Hade de rakade skallar och kängor med hög (gärna vita snören) snörning så kunde man vara säker. Det var en tvättäkta rasist man hade framför sig.

Alla visste vilka det var. Alla visste hur de såg ut och alla visste att det var människor som mest av allt hatade andra människor. Bara för att de hade en annan hudfärg eller kom från ett annat land. Barnen som inte hade blivit tonåringar kunde fråga oss lite äldre vilka det var (vilket musikstil de gillade, eftersom det var efter musikstilen man klädde sig på den tiden). Vi kunde svara: ”det där är bara en rasse, de bryr sig in om musik egentligen de hatar utlänningar”. Jag kommer ihåg att jag inte kunde svara på varför.

Idag får man inte kalla någon rasist. De hatar inte längre heller för den delen. De är ”kritiska”. Kritiska mot invandringen och islam. Mot medmänsklighet och hyfs. Mot logik och eget tänkande. Men vad de inte är, och det är mycket viktigt, är rasister. De är islamkritiker, invandringskritiker, integrationskritiker, migrationskritiker och så vidare.

De ser invandrare som den största utgiften som finns. De beskyller invandringen (mycket viktigt att det INTE är personerna enligt dem) för den ekonomiska krisen. De skriver elaka saker om människor på nätet och skriker ut det i offentligheten. Blir de bemötta så svarar de att de ”inte är rasister, bara kritiska mot invandringen” (och allt som följer med den). De kan gärna vara elaka tillbaka mot de som kritiserar dem. Är det mot mig, som är så kallad ”pursvensk” (har ingen invandrare i släkten bakåt i släkten i flera generationer) så blir jag plötsligt ”svenskfientligt” (hur nu det går ihop) eller ”antirasist” (vilket jag i och för sig tar som en komplimang,). Jag förstår inget och har blivit lurad av en Politisk Korrekt rörelse (de kallar det för PK-maffian). Jag som svensk, genom blod och kultur, har blivit ”en av dem” en av dem som skall hånas och utmålas som ”muslimkramare” eller vad det nu kan vara. För en invandrare som har bott i Sverige längre än vad dessa har levat men väljer att fortfarande hedra delar av sin egen kultur så finns det bara ett ord: ”invandrare”.

Själva kan de göra vad som helst utan att bli kallade för rasister. De kan stänga ute folk från fattigare länder ”av ekonomiska skäl” (även om det gång på gång framkommer att det är väldigt svårt att få fram någon kostnad för invandringen och den kostnad det innebär att rädda liv är väl rätt liten mot mycket annat som kostar här i Sverige?). De kan öppet säga att de från andra länder inte är värda lika mycket som ”riktiga” svenskar. De kan raljera över religioner som inte är kristendomen. De kan skriva att folk från andra länder har lägre IQ. De kan föra en dialog som närmast får mig att tro att jag diskuterar med någon från rasbiologiska institutet. Men rasister, det får jag inte säga att de är. De är lite försiktigt kritiska…

Senast sågs lightversionens rasister (Sverigedemokraterna) i en film där de skrek ”babbe”, ”hora” och annat. Detta är alltså de ledande i ett politiskt parti. Som sitter i riksdagen. Det speglar väl en del av den sanna bild jag hade av rasisten jag kommer ihåg från Stockholm på 1980-talet. Kanske var det samma personer, kanske inte. Jag vet inte för vi umgicks inte i samma kretsar. Då var de rasister och folk tittade på dem med förakt och lite sorg. Men ”de växer väl upp”, tänkte man nog. Nuförtiden är det samma åsikter, samma mentalitet och förmodligen samma människor som representerar ett politiskt parti. Det tycker jag faktiskt är ok, vi lever i en fri demokrati. Men att det finns människor som inte ser sig som rasister, de människor som de vill locka med sig i sig kamp, de som tror på det som sägs. Att DE fortsätter ge sitt stöd till ett parti som Sverigedemokraterna är konstigt. Det är den mentaliteten som är skrämmande. Bara för att namnet inte får användas (rasist) så innebär inte det att samma handlingar innebär något annat nu än det gjorde för 20-30 år sedan. Då heilade man öppet i Kungsan och nu gör man inte det, inte om man ska vara politiker eller uppfattas som seriös, i alla fall.

De andra partierna har många brister, det tycker jag också. Men att skylla allt på ”de andra” utan att vara det minsta kritiskt mot de saker som inte har något med invandring att göra. Eller att koppla ALLT till invandring eller problemen med invandring är att göra en sak. Det är att nedvärdera människor på grund av deras ursprung. Det är att vara rasist. Att rösta på ett sådant parti är att stödja rasismen.”

Nu är jag tillbaks igen. Detta är ju någon som någon har upplevt så jag vet inte om jag kan säga att det är fel egentligen. Däremot tror jag att det finns många som röstar på SD av andra skäl, precis som jag har fått kommentarer på till detta inlägg. Däremot håller jag med om att anledningen ”röra runt i grytan” inte är så hållbart när det gäller att lägga sin röst på SD. Förutom migrationspolitiken så är det inte så hemskt saker som egentligen skiljer SD från exempelvis V (båda vill lägga pengar på välfärden. SD vill ta pengar från invandringen och V vill ta dem från övre medelklass och uppåt).

Jag vill inte förstöra texten genom att analysera sönder den men ser fram emot att höra hur ni som läser tolkar den.

Annonser

6 thoughts on “Ett läsarbrev om rasism

  1. Bra text och jag både håller med och inte håller med. Det första är väl att historien inte riktigt stämmer. Jag var punkare ett tag i slutet av 70-talet och början av 80-talet men vi tänkte inte en tanke på detta med invandrares vara eller inte vara. I vårt band fanns olika färger och nationaliteter tom en från den svenska adeln men han fick vi sparka eftersom han sabbade så mycket . Vi gillade Ebba helt enkelt. Kommer inte ihåg några brunskjortor från denna tid men slutet av 80 och början av 90-talet däremot då såg man dessa mer frekvent.
    Jag har även en annan erfarenhet idag av att så fort någon blir arg på mig så är jag plötsligt rasist utan att jag gjort eller sagt något rasistiskt.
    SD går nu igenom samma typ av ”förnyelse” som Moderaterna gjort och detta är för att man ska kunna få ministerposter i en kommande borgerlig regering. Moderaterna har insett att man behöver SD för att få majoritet och då måste SD framstå som ”rumsrena”. Under kostymen har man dock kvar brunskjorta och hakkors. Enligt mig så vilar både SD och M på samma värdegrund. Rädsla och förakt för svaghet och olikhet. Ofta mycket små och begränsade människor som det egentligen är synd om.

    • Hej Putte,

      Ja jag kan inte riktigt uttala mig utan får vänta på brevskrivaren om huruvida den anser att saker stämmer eller inte (jag är född så 80-talet och var inte född eller för liten för att ha en uppfattning). Kanske är så att ni befann er inom olika subgrupper eller rörde er i olika kretsar?

      Intressant parallell mellan SD och M. Ska spinna vidare på den och se om det hamnar här på bloggen i framtiden.

      Ja när jag blev lite äldre så såg jag ju rasister (eller som klädde sig genom ett sådant symbolspråk) ganska ofta. Men det var ju en annan tid med Sovjets fall, ekonomisk kris, somaliska inbördeskriget och balkankriget. Stor immigration och få jobb… Missnöjet växte väl. Jag spelade dock mest fotboll =).

      Vänligen
      Andreas

    • Fotbollen var väl inte på någon högre nivå men jag tyckte att det var kul som fan. Sen bordtennis i 17 år (olika klubbar). Men under början 90-tal hette fotbollsklubben IKF Sollentuna. Men fotboll med polare ända upp till gymnasietiden :), och lite till…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s