Varför är jag emot ROT/RUT i dess nuvarande form?

I kommentarerna till budgetinlägget fick jag en fråga om varför jag är så negativt inställd till RUT/ROT-systemet. Jag skrev att jag skulle svara med ett eget inlägg och det är det jag gör nu. Kritiken handlade kortfattat om att RUT/ROT ger många arbetstillfällen som annars skulle ha gått förlorade, vilket skulle leda till att, främst, hantverkar-, och serviceföretag skulle få lägga ner. Att det är underlättande för dem som använder avdragen är jag väl medveten om och det är också där min fokus kommer att ligga.

För det första är det inte skatteavdrag för att stimulera arbete jag är emot. Det är vad avdraget baserar sig på och vilka som har möjlighet att använda avdraget.

Kort om ROT-programmet:

  • En skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden (ej material)
  • Högst 50 000 kronor per person och år

Det finns flera skäl till skattereduktion men det vanligaste är den reduktion på inkomstskatt som ett stort lån ger (30 % av räntan återbetalas som en skattereduktion). Redan här får alltså skattebetalarna betala tillbaka pengar till de som:

  • Har tjänat så mycket pengar att skatten blir rimligt hög.
  • Har tagit lån som är så höga att räntan blir tillräckligt hög (oftast är det bostadslån)

Tjänar personen 33 000 kronor i månaden (396 000 kronor per år) så betalar denne enbart kommunalskatt eftersom den lägre skiktgränsen går vid 401 100 kronor (för statlig skatt). Jag gör en förenklad beräkning på 30 %. 396 000 x 0,3 = 118 800 kronor i inbetald skatt. Har denna person då ett lån på 2 miljoner (ex. bostadslån och en ränta på 2 % så är det en skattereduktion på 12 000). Antagandet kan vara rimligt med tanke på att det inte är så vanligt att någon gör omfattande renoveringar i en bostad de inte äger.

För somliga är 33 000 kronor per månad en drömlön medan andra tycker att det är väldigt lite. Det beror på vad vi arbetar med och vad vi är vana med.

Tillkommer ROT så kan vi lägga till 50 000 kronor till i skattereduktion. Det blir alltså en total skattereduktion på 62 000 kronor. Det är nästan en halvering av inkomstskatten. En av de de största skatteposterna för kommunal och statlig inkomst idag. De som har möjlighet att maxa detta halverar i stort sett sin del. De som betalar lika mycket i skatt, utan reduktioner tjänar alltså (30 % = 62 000, 100 % = 207 000) 207 000 kronor per år, drygt hälften av den förres lön – båda bidrar lika mycket i pengar till kommunen. 207 000 per år = 17 250 kronor brutto per månad. En ganska blygsam, men inte ovanlig lön. De betalar alltså lika mycket i skatt men den som har en bruttolön på 396 000 kan konsumera cirka 15 750 kronor mer per månad.

”Det spelar ingen roll för den som tjänar mindre kan också utnyttja avdraget!”.

Så är det. Med en lön på ca 17 250 kronor brutt0 så finns ca 12 000 kvar till omkostnader. De kan självfallet göra samma inköp och renoveringar, vilka somliga kanske gör (om de får det lånelöftet). Skatten för 17 250 kronor (räknat på 30 %) är 5175 kronor per månad. Så de med lägre inkomst kommer då ha cirka 10 000 kronor mindre per månad är höginkomsttagarna, en siffra som skulle ha varit högre (ca 12 000 om skattereduktionen inte fanns, däremot skulle skatteintäkterna vara betydligt högre). Däremot finns inte riktigt samma spelrum att renovera och fixa när inkomsten är så mycket lägre. Förmodligen kan det handla om några tusenlappar per år för de med lägre inkomst, vilket förvisso är bra men svårt att jämföra jämlikt med de 62 000 kronor i skattelättnader som de med högre inkomst får.

Kontentan är helt enkelt:

De som tjänar mest på ROT-avdrag (köpare) är övre medelklass. De som förlorar mest på ROT är alla som tjänar under 25 000 per månad brutto. Självfallet finns faktorer som sambo/make etc. men det förutsätter att denne också tjänar pengar och kan dra av på skatten. De som tjänar kring 30 000 kronor per månad och utnyttjar ROT/RUT och har bostadslån kommer alltså att betala halva procentsatsen av inkomstskatten i förhållande till de som inte har råd att köpa bostad eller utnyttja ROT/RUT. Pengarna tas från de fattigare för att betala de rikares investeringar (för det ger ju ingen avkastning, enbart till banken som beviljar bygglånen). Det är vad jag menar med snedfördelningen.

Fanns inte ROT så skulle kanske en del småjobb inte bli av. Däremot finns det saker som inte går att göra själv och de som har tänkt göra detta i privat regi bör, enligt mig, betala för det själva. En del mindre arbeten kan gå förlorade men jag tror inte att ett arbete som kostar kring 100 000 kronor att genomföra faller och ägarna gör jobbet själva.

För att komma åt skattefusket inom byggbranschen gjorde de inte som de gjorde med A-kassa, F-kassa, SOC (stramade åt och skärpte kraven). De ser till att få in skattepengar från de som arbetar (som kan tjäna så bra att de kanske kan göra egna avdrag – detta vet jag inte utan spånar bara) men gör förlust på de som köper tjänsterna.

Vill vi ha kvar småjobben? Sänk skattereduktionen. 5000 eller 10 000 (som det var innan Alliansens framfart) är en rimligare nivå. Där kan val och kval avgöra om arbetet skall göras själv eller om en ska betala upp till 10 000 eller 20 000 kronor och få tillbaka hälften (även om det är rimligare att även här göra en beräkning på hur mycket i minskad inkomstskatt som ROT/RUT innebär och lägga det på sänkta arbetsgivaravgifter för flera olika sektorer. Varför ska bygg vara premierat?).

De som skulle behöva ekonomisk hjälp i vardagen får inte alltid det. Religiösa organisationer får fler förfrågningar om hjälp eftersom statens hjälp uteblir. Frivilligorganisationer som Rädda Barnen vittnar om att barnfattigdomen i Sverige ökar. Mot det har jag rätt svårt att se varför de som står i renoveringsstövlarna ska ha rätt till skattereduktioner.

Hoppas det blev lite klarare. Jag är ingen matematiker så mina beräkningar kan vara fel någonstans, är det så och det påverkar mitt resonemang så är det bara att höra av er.

Annonser

12 thoughts on “Varför är jag emot ROT/RUT i dess nuvarande form?

  1. Jag håller med om att pengarna skulle göra mer nytta på annat håll!
    Men samtidigt är jag hantverkare och vet hur stor påverkan sänkt ROT skulle ha på branschen… Och jag gillar inte att arbeta svart vilket varje egenföretagare skulle tvingas till för att hålla prisnivå med företag som tar in polacker/letter etc till svältlöner.
    Nu är jag inte egenföretagare, men jag vill gärna ha möjligheten i framtiden:)

    • Hej Anton och tack för kommentaren.

      Jag förstår dig. Det är alltid en avvägning att göra. Det finns åtgärder som gör att byggbranschen får mer rättvisa konkurrensförhållanden. Att premiera ”vita” firmor med lägre arbetsgivaravgifter och ekonomiskt straffa dem som ertappas husera svartarbetare och/eller svältlönearbetare.

      Subventioner och åtgärder för att främja arbetsmarknaden kan vara en bra lösning, med ROT/RUT är det ett fåtal branscher som får mer arbete medan andra branscher fortsatt får arbeta efter svårare villkor. Privat byggnation och restaurangbesök är inte det mest livsviktiga för människor men stora summor har satsats i de sektorerna.

      En satsning på att få välfärden att fungera är mer rimlig. Subventioner för att stärka yrken inom den kategorin främjar människor direkt, oavsett socioekonomisk situation.

      Så den fördel yrkeskategorier som kan dra av för ROT/RUT har gentemot de som inte kan det är orättvis och orimlig. Om ROT/RUT skapar ett behov som inte finns (när du säger att branschen skulle dippa vid sänkt reduktion) så kan det vara så att det är fråga om lyx…? Subventionera lyx och dra in på vård, skola och omsorg? Nja…

      Finns behovet så kommer arbete finnas. Kontrolleras det arbete som utförs ordentligt och de som fuskar åker på samma behandling som de bidragstagare som fuskar så står vi i ett annat läge. Bara för att det är mer skattefusk och utnyttjande av människor inom en bransch så bör väl staten inte se till att de får det bättre? Eller.

      Btw, bloggar du fortfarande?
      /
      Meijer

      • ”subventionera lyx” – klart som korvspad att det är så! och det är jag i regel emot, men just i detta fall så påverkar det mig ekonomiskt och därför hamnar jag i en kluven sits.

        Jag säger inte att det inte finns andra åtgärder som skulle matcha ROT/RUT. men om den enda åtgärden som sker är sänkning alternativt borttagande av ROT så hamnar vi där byggbranschen var för åtta år sedan. Och det är i detta scenario som jag ser problemen hopa sig.

  2. Frångår här ett mer strikt språk eftersom jag känner Anton =).

    Anton:

    Ur ett större perspektiv så finns alltså inte anledning. För branschen finns anledningen? Rätt?

    De aktörer som är seriösa borde fundera hur det skulle gå att lösa och sedan arbeta fram ett förslag. I sin nuvarande form ät det orättvist och segregerande.

    Jag kan liksom inte tycka att det är OK bara för att du blir drabbad. Jag kan inte försvara bilindustrin, köttindustrin, vapenindustrin bara för att striktare regler skulle slå hårt mot de som arbetar där. Frågan är större.

    Inom bygg är det i alla fall inget direkt etiskt som går emot. Inte för själva branschen. Så andra typer av avtal lär väl kunna finnas? Och att de pengarna kan slås ut på flera branscher.

    Sen tror jag att du kommer att bli en ypperlig hantverkare. De duktiga hantverkarna har väl alltid jobb? =)

  3. Jag kan hålla med om resonemangen i stort.

    Men som till åren gången kommer man snart att behöva hjälp med städning, fönsterputsning och dylikt.

    För många äldre kanske det är frågan om. att man inte orkar utföra arbetet fullt ut och då kan det vara bra med hjälp. Och då kanske avdrag inte är helt fel

    • RM,

      Denna skattereduktion är inget som skall behövas för dem som är i behov av hjälp på grund av ålder, rörelsehinder etc. Den hjälpen skall gå att få i vilket fall, utan att behöva köpa tjänsten till fullpris. Idag finns hemtjänst som hjälper äldre med sysslor, vilken är billigare än att köpa tjänsten och sedan få skattereduktion.

      Det är, enligt mig, nödvändigt att skilja på att köpa tjänster eller att, för att få en dräglig vardag, ta del av välfärden (ett område som jag menar behöver stärkas).

      Vänligen
      Andreas

    • Hej Fikasugen och tack för din kommentar.

      Jag svarar med ett njaa…

      Beräkningen som görs av Politikfakta grundar sig i samtliga utförda arbeten. Den bör göras på den andel som är ökat arbete utfört tack vare RUT (jobb gjordes ju även innan RUT). Då blir bilden en annan… Det finns fler sätt att beräkna på:

      http://blog.sirn.se/2011/11/rut-borgerlig-omf%C3%B6rdelningspolitik

      Skatteverket riktar in sig på att vi får tillbaks intäkter från svartarbete. Min åsikt är att istället se till att det blir svårare att svartarbeta än att subventionera de rika och företagen som annars skulle utföra svartjobb, så är det i alla branscher som inte servar de rika.

      Vad gäller Almega så är det inte så mycket som stämmer i den beräkningen. Men visst, räknar vi bort ROT så sjunker inkomstsiffran. När RUT får samma pris som hemtjänsten så blir det också ”nya” jobb som skapas (i en sektor och minskar i en annan). Benämningen är väl reduktion och inte subvention, om vi skall vara korrekta. Vidare sägs det att köparen betalar skatt på tjänsten, sant. Vad som är lite luddigt är den reduktion som även tillfaller företaget som utför tjänsten (ca 10 miljarder per år, dra bort det från skatteintäkterna så hamnar du på 8 miljarder i skatteinkomster per år… Något som branschen med råge bidrog med även innan RUT).

      Det skapas behov som inte behövs. De som inte KAN klara av att ex städa själva (vilket är en stor del av RUT-avdragen) bör få hjälp genom sjukvården, som med arbetsterapeuter och liknande.

      I företagarna hyllas RUT för att nya jobb skapas. Jobben fanns tidigare men var svartjobb. Min uppfattning är att i sådana fall se till att bötfälla företag som sysslar med svartjobb (kanske till och med köpare som får restskatt vid upptäckt).

      Vänligen
      Andreas

      • Du har helt rätt, plus att politikfakta har ett rent mattefel, som de inte ens korrigerar när de fått reda på det. 1,14+1,40 = 2,54 per 2-krona = 1,27kr per satsad krona.

      • Hej Blubbaren,

        Tack för kommentaren.

        Ja, det går att trixa med siffror på många sätt men att utelämna/förvanska siffror för mycket gör att resonemanget blir ohållbart. Tack för din kompletterande beräkning :).

        Vänligen
        Andreas

  4. Ping: Fredrik Lindström kritiserar marknadsekonomin | Världen, politiken och miljön

  5. Ping: Regeringens skattehöjningar | Världen, politiken och miljön

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s