Höger, vänster eller mittemellan?

Den ständiga konflikten mellan socialism och liberalism är alltid intressant. Nuförtiden talas inte längre om konservatism, det hör liksom till en tid där det gamla var bättre (för att vara lite lustig). Ser vi på den senare motsättningen till socialism så hamnar vi gärna i nyliberalism, eller neoliberalism (vilket är samma sak men neoliberalism är utrikiska och låter lite tuffare). Min uppfattning är att alla politiska ideologier vill forma den perfekta världen, jag har svårt att tro att någon är ond – de har bara lite olika utgångspunkter…

En snabb utredning av begrepp innan vi börjar (för den som inte orkar läsa allt på Wikipedia). Ideologierna innehåller alla mycket mer och är alla förgrenade i flertalet komplexa samband och varianter. Detta är en mycket förenklad och avskalad beskrivning för att jämföra ideologierna (inte konservatism eftersom den inte längre är representerad i riksdagen):

Socialism vill:

  • Radera sociala klyftor/klasskillnader
  • Staten styr över produktionsmedlen (i Sverige blir det främst den offentliga sektorn)
  • Tror på jämlikhet och rättvisa

 

Liberalismen vill:

  • Främst värna om individuell frihet
  • Värna om allas lika värde
  • Förhindra överförmynderi från stat eller maktapparat

 

Konservatismen vill:

  • Bevara traditionella samhällsinstitutioner
  • Motverka snabba samhällsförändringar
  • Hävda att de naturliga lagarna kan ses genom kultur, traditioner och sedvänjor, de är viktigare än människans förnuft

 

Nyliberalismen:

  • Grundas i den klassiska liberalismen
  • Försvarar kapitalismen
  • Menar att ekonomisk och personlig frihet ger ett bra samhälle
  • Ekonomin skall inte styras av någon stat utan det är marknaden som sätter reglerna

 

Riksdagsparterna och ideoligier:

  • Moderaterna: Liberalkonservatism
  • Folkpartiet: Liberalism
  • Centerpartiet: Liberalism
  • Kristdemokraterna: Kristdemokrati
  • Socialdemokraterna: Demokratisk socialism och/eller socialdemokrati
  • Vänsterpartiet: Socialism
  • Miljöpartiet: Grön ideologi (med en brasklapp för det senaste förslaget på partiprogram där jag tycker att en del av de gröna ideologierna börjar få göra avkall för andra intressen, men det är en annan diskussion – läs vid intresse programmet och bilda dig en egen uppfattning om du tycker att jag har fel).
  • Sverigedemokraterna: Socialkonservatism och/eller nationalism

De som sitter i regering nu är alltså främst liberala. De vill inte att staten skall ha makt över marknaden.

Grundtanken är att alla ska få välja det som är bäst för en själv. Företag skall locka till sig dig som kund, oavsett om den gäller konsumtion eller vård. Skola eller transport. Infrastrukturen blir så bra som du vill betala för.

En liten tanke (lånad från någon på internet men jag kommer inte ihåg vart, kommer jag på det så kommer länk – äras den som äras bör): Den som bor på bottenvåningen av ett flervåningshus med hiss ska ha billigare hyra för den behöver inte använda hissen.

Precis som alla ideologier så finns det en fin tanke med liberalismen. Den fria viljan är viktig. Däremot finns det saker som jag inte vill välja. Jag vill att det skall fungera ändå. Skola, vård, omsorg, infrastruktur etc. skall inte vara beroende av vinstintressen, oavsett hur jag väljer, eller har möjlighet att välja, ska det fungera och vara bra.

Innan vi har utplånat de socioekonomiska skillnaderna, skapat en klassfri global värld och sett till att alla har samma kompetensnivå att göra alla de personliga val som vi skulle behöva göra så har jag svårt att se liberalismen som ett bra alternativ. Självfallet finns inget som är rent när det gäller ideologi men en grundtanke finns med en grundideologi.

Globala orättvisor, handelsavtal mellan vissa länder medan andra utesluts, ökade klyftor och färre sociala skyddsnät är en verklighet vi befinner oss i. Vissa saker blir bättre (satsningar på skola, vissa infrastrukturella förbättringar) men på det stora hela vill jag dra i nödbromsen. Nu.

Annonser

6 thoughts on “Höger, vänster eller mittemellan?

  1. Nör det gäller de olika blocken i Sverige så tycker jag att man kan indela dom i tre grupper. Partierna visar inte så mycket ideologi numera, man kan nätt och jämt se något avtryck av ideologi i den praktiska politiken.

    Det finns ett vänsterparti som bekänner sig till demokratisk socialism

    Det finns ett mittenblock som utgöres av socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centern, kristdemokraterna och miljöpartiet.

    Det finns ett högerblock bestående av Sverigedemokraterna.

    Inom mittenblocket får man anstränga sig för att se några större skillnader.

    Några kommentarer:

    Den övergripande ”grundlagen” vi har att följa är Lissabonfördraget, där det stadgas att marknadsekonomi är styrande.Man har slagit fast politiken i grundlagen. Här har vi grunden till alla avregleringar.Kan socialism genomföras på demokratisk väg i EU med Lissabonfördraget?

    Man hör aldrig socialdemokraterna tala om socialism numera, vet inte om det ens står i partiprogrammet?

    Moderaterna kallar sig det nya arbetarpartiet.

    Socialdemokraterna talar om sin affärsplan.

    Miljöpartiet har blivit mer tillväxtorienterat.

    Vad vill centern, kristdemokraterna och folkpartiet?

    Sverigedemokraterna är värdekonservativt och nationalistiskt. Önskar till skillnad från de andra partierna ha ett starkt försvar.

    Det skall bli mycket intressant att följa partiernas utvecklihg de närmaste åren. Det kan bli stora överraskningar.!

  2. Hej RM,

    Lite av idén var att se vilka kärnor det är som ligger till grund för riksdagspartierna. Även om vissa har frångått sina grundprinciper så är det vad de en gång stod för. Det börjar dock krypa oroväckande långt mot mitten (en högerställd mitt förvisso, men mitten när det gäller variation och ideologisk tydlighet) numera.

    Det finns några småpartier som har gjort väsen av sig men som inte har någon reell makt men som ändå kan finnas i debatten. De kan vara något att tänka på.

    F!, Piratpartiet och Junilistan har ett visst stöd men nya partier såsom Gröna partiet eller Enhet är fortfarande mycket små och är okända. Förhoppningsvis kan de mindre partierna utmana riksdagspartierna så att de blir tvungna att konkretisera sin ideologier så som de ser ut idag.

    Vänligen
    Andreas

  3. De stora framtidsfrågorna är av miljökaraktär-klimat, biologisk mångfald, hållbar tillväxt (om sådan finnes).

    De nuvarande riksdagspartierna pratar om miljö, men när det kommer till konkreta åtgärder blir det nästan ingenting. Orsaken till detta är, att konkreta åtgärder kan bli obekväma för väljarna och ger inte utdelning vid val. Men driver man denna kortsiktiga politik så blir man förr eller senare tvingad till åtgärder. Och då kan åtgärderna bli drastiska!

    Det behövs ett nytt miljöparti som kan driva miljöpolitik på ett verksamt sätt

    Samma år som det är riksdagsval nästa gång kommer det också att vara val till EU-parlamentet. Då får man hoppas att Junilistan aktiveras . Det borde vara ett drömläge för dom eftersom det blev som dom sagt vid omröstning om EMU.

    Vi ser ett EU i ekonomisk kris, särskilt i Syd-Europa. Receptet är då ytterligare centralisering och väg mot en stat-Europas Förenta Stater. Intressant att se hur långt man kan gå innan befolkningarna sätter stopp för detta

  4. Hej RM,

    Jag lyssnade på Hans Rosling häromdagen:

    http://www.svtplay.se/klipp/349534/professor-hans-rosling-forelaser

    Mot slutet säger han att vi tidigare har varit oroliga för att ekonomin hotar miljön. Nu börjar det bli dags att fundera på hur miljön hotar ekonomin. Med andra ord precis det du skriver, om vi inte börjar vidta åtgärder redan nu så kommer vi att tvingas till åtgärder som är väldigt drastiska, val eller inte.

    Min uppfattning är att ”hållbar” och ”tillväxt” inte är två ord som fungerar så bra ihop. Tillsammans med ”utveckling” fungerar ”hållbar”, för den sakens skull innebär inte alltid en utveckling att det är en tillväxt som avses.

    Ja… Det finns ju ett parti, av de jag nämnde, som tar miljöfrågan på allvar. Partiet jag företrader: http://www.grona-partiet.se

    Vi är inte av odelad åsikt att försvarsmakten bör stärkas. Å andra sidan vet vi inte vilket hot vi står inför och bör rimligtvis inte öva ”fel” (eftersom vi inte kan täcka in ALLA tänkbara scenarion). Jag börjar luta mot att, med privatiseringen inom försvarsmakten, vi ska ha en militärmakt som är integrerad med polisväsendet. Att den inte behöver öva med erövringstaktiken som grund, även om det skall ingå, utan att de istället agerar i samhället. Där polisen inte räcker till (organiserad brottslighet, trafficking, hot/riskbedömning, försvarar ekonomiska intressen etc.). Tanken är inte färdigtänkt men Gp är inte ett mittenparti som väljer att ta den lätta vägen för att få potentiella väljare.

    Vänliga hälsningar
    Andreas

  5. Samordning polis/militär är nog en känslig fråga politiskt. Ådalen 31 har stor betydelse för tänkandet fortfarande.

    En viktig sak är att ha ett fungerande civilförsvar. Tidigare hade vi Civilförsvarsstyrelsen och Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. I samband med avvecklingen av större delen av försvaret försvann också dessa beredskapsmyndigheter för civilt försvar.

    Tidigare fanns det ett regionalt civilförsvar där landshövdingen var civilbefälhavare och samverkade med de lokala militärstaberna som alla är borta.

    Det fanns beredskapslager för olja, livsmedel,mediciner och andra viktiga förnödenheter. Allt detta är borta, alla förnödenheter är just-in time.

    Nu gäller ansvarsprincipen, den myndigheten som sköter en sak i fred sköter den i krig. Ingen samordnad ledning av civilförsvaret att tala om.Om det blir avspärrning, hur länge räcker lagret på ICA?

    Dessa är viktiga frågor för ett försvar som skisseras ovan.

  6. RM,

    Det är sant att det ligger kvar i minnet men en händelse 81 år bort kan inte vara ett hinder om det nu skulle vara det mest effektiva.

    Frågan är om det är värt satsningen på ett försvar som inte vet vilket hot som finns och hur det skall mötas. Görs satsningen så är det bättre om det organiseras så att resursena samtidigt kommer samhället till gagn?

    Ja, ansvarsprincipen är helt klart ett problem. Speciellt när det som tidigare var statligt nu är privat, aktören kan helt enkelt se Sverige som ”förlorad inkomst” och köra på i andra länder…

    Jag har som sagt inte tänkt klart tanken men jag tror inte att den gamla tidens försvar är den bästa lösningen längre. Jag tror mer på en interaktion, att den militärmakt som finns kommer att skydda nationen, både militärt och civilt (med bemanning för dem båda) och att aktionerna är en del av samhället. Självfallet inte en militärmakt… En resurs som är statligt styrd och som inte har mer makt under fred än någon annan myndighet. De har inte rätt att fatta större beslut utan politisk vägledning etc.

    Men jag vet inte. Frågan är svår och tåls att tänka på. I nuläget är det inte min högsta prioritering (som säkert många riksdagspartier, vilket jag är villig att erkänna) och jag kommer inte att sätta mig djupare in i frågan i dagsläget.

    Jag lyssnar gärna till åsikter och synpunkter dock!

    Vänligen.
    Andreas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s