Det ”mästrande” könet.

Jag läser ”Fria Tidningen” och tycker att mycket är läsvärt men reagerar på några saker då och då. Nu senast var det en debattartikel som handlade om att Sverige behöver ett kvinnohistoriskt museum. Det tycker jag låter som en bra idé. Däremot blir jag irriterad över tonen i artikeln.

När man skriver:

”Inom kvinnorörelsen är vi urless på män som står och pekar med hela handen och tror att de ska berätta för oss hur vi ska göra”

”Vi kan gärna samarbeta kring att förändra det men inte genom att någon man talar om för oss kvinnor hur vi skall göra”

Fria Tidningen, Onsdag 27 juni 2012, s. 3

Då känner jag att det är människor som inte alls vill samarbeta. Det verkar som att dessa människor inte vill lyssna bara för att vissa personer har ett speciellt kön. Jag förstår att de har stött på problem när det gäller konsthistorien (jag har ju läst artikeln) och jag tycker också att det är förjävligt att det är som det är. Dagens kvinnor måste ha starka förebilder och Beauvoir och Wollstonecraft bör vara lika kända som Strindberg och Dickens. Det är dock svårt att förändra historien.

Vill man ha ett samarbete och faktiskt nå förändring så tycker jag att det är otaktiskt att utmåla hälften av jordens befolkning som ”mästrare” bara för att de tillhör ett viss kön, jag kan nog till och med gå så långt att kalla det sexism.

Feminism som rörelse har grenat ut i flera grenar vilket gör att det kanske inte längre är rimligt att ha ”feminism” som samlingsnamn. I nuläget är det inte jämställdhet mellan kön som verkar vara huvudsyftet (med denna artikel som bakgrund, jag talar inte om hela feminismen) utan att gå in i martyrställning. Vanlig enkel och för mig självklar jämlikhet är något som jag eftersträvar.

Även om jag är man så kan jag ha ett genuint intresse i att vår värld är jämställd och jämlik, oavsett om det är kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning etc. Genom att berätta att jag, som man, inte har någon rätt att säga och tycka som jag gör och försöka hitta en lösning på ojämlikheten som råder gör att jag blir bedrövad och ledsen.

Kvinnor måste fortsätta slåss för jämställdhet! Vi är inte där än – långt ifrån.

Män måste fortsätta slåss för jämställdhet! Vi är inte där än – långt ifrån.

Att premiera ”manliga” yrkeskategorier framför ”kvinnliga” är en svår sak att komma till bukt med. En av anledningarna är att flera av de ”kvinnliga” yrkeskategorier som finns (vård, skola omsorg etc.) är inom statlig/kommunal försorg medan typiskt ”manliga” (bygg, transport, IT etc.) är inom den privata sektorn. Den privata sektorn kan göra lite mer som den vill med löner eftersom det är marknaden som ger inkomsterna medan de kommunala får sina pengar från skatter, där finns det inte lika mycket spelrum. Detta är ingen ursäkt, bara en tanke.

Är det två människor som arbetar inom samma yrke och har samma utbildning så är det vansinne när de får olika lön beroende på att de har ett visst kön. DET kan vi stoppa redan idag.

Nepotism och gubbvälde måste brytas på maktpositioner, det är ett faktum. Lika lön och lika möjligheter för alla – på riktigt!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s